Sega cykelben

 Lördag igår. Jag vaknade halv sju och kände mig utsövd, men inte sådär på hugget som jag brukar vara på morgnarna. Jag hade planerat en cykeltur, men kände inte att jag var jättesugen på det. Men jag drog ändå på mig cykelkläderna och gav mig ut.

Det var redan varmt och det blåste en del. I första backen kände jag att benen var sura, men så kan de ju kännas i första backen innan de vaknar till. Jag fortsatte upp mot Rolfstorp och vidare mot Skällinge. Benen var verkligen inte med på noterna. De fungerade knappt och ett tag funderade jag på att vända och cykla hem igen. Men jag kämpade på och tänkte inte ge mig.

Jag accepterade att det gick långsamt och trampade på vidare mot Nösslinge. Varje liten backe kändes som nästan omöjlig att ta sig an och jag längtade bara hem.

I Nösslinge svängde jag mot Källsjö och på den vägen finns några sega uppförsbackar som sedan avslutas med en härlig utförslöpa. I en utav backarna fick jag hoppa av och gå. Det fanns ingenting överhuvudtaget i benen! Så märkligt när de var så starka och fina i onsdags!

Till sist fick jag äntligen susa ner för utförslutan som tog slut mycket tidigare än jag vill minnas. Jag styrde sedan cykeln mot sjön Svarten och därefter hemåt via Åkulla.

På något sätt tog jag mig upp för backarna vid Knutsböke innan jag kunde återhämta mig nedför Axelid-backarna. I en kurva höll jag på att bli påkörd av en bil som körde på fel sida i kurvan, jävla idiot! Men jag klarade mig som tur var.

Till sist kom jag äntligen hem och kunde ställa av cykeln. Så jobbigt pass! Och det kändes som om det gick fruktansvärt långsamt. Men det var ju ändå ett helt ok pass trots den dåliga känslan.

Rundan

När jag kom hem tog jag en dusch, åt frukost och sedan lade jag mig i den härliga varma solen på altanen! Så himla skönt! Jag slumrade till flera gånger, tur att jag har väckarklocka så att jag inte glömmer att vända mig!

Molnen kom vid två-tiden och då tog jag mig an lite ogräsrensning igen runt de stora odlingslådorna. Fyra skottkärror med ogräs fick jag ihop. Helt galet! Men nu är det i alla fall rent och fint. Ett tag, tills det börjar växa igen...

Men det är lite mysigt att pilla i trädgården, rensa ogräs, plocka bort vissna blommor osv. Det är något tillfredsställande med att rensa ogräs och se hur fint det bli efteråt!

På kvällen tog jag en promenad med Pelle. Det var 25 grader varmt och vindstilla. Ganska tryckande värme. Jag var helt genomsvettig överallt. Vi gick runt Obbhult-Linnarp och Pelle var rätt pigg trots värmen och alla odjur som bet honom hela tiden. Blinningarna har ju kommit nu och jag hatar dem!