Markarbete inspirerat av Stephanie Holmén

Måndag igen och denna vecka har jag lite annat upplägg. Eftersom Kalle och Bosse ska ridas ut på fredag då Hanna kommer hit har jag planerat att Kalle få gå i ridhuset måndag och onsdag.

Så ikväll skrittade vi dit lagom tills det hade blivit tomt. På schemat stod markarbete och jag fick lite inspiration av Hästnet och Stephanie Holmén som hade en digital clinic igår kväll. Riktigt bra, enligt mig!

Hon och hennes syster Nicole körde lite övningar med bommar på 18 meters avstånd. Tanken var att man ska kunna variera antalet galoppsprång 4, 5 eller 6, där fem är det "normala" antalet.

Det stod två räcken på ena långsidan i ridhuset så jag gjorde i ordning dem till två bommar med 18 meter emellan.

Kalle var fin och lugn att skritta till ridhuset idag, men när vi var där var han lite tittig på lite saker som hände utanför. Men han släppte det efter ett tag när allting lugnade ner sig.

Jag jobbade mycket med övergångar och med formen i båda varven. I skritten kommer han mer och mer i en fin arbetsform. I traven lite sämre, men bättre än tidigare. Han är väldigt läraktig, min fine Kalle!

I galoppen blev han väldigt springig och svår att få in i ramen på volterna. Han vill inte riktigt jobba som han ska där. Men jag red kortare sträckor galopp, saktade av till trav, fattade ny galopp för att låta honom hitta rätt arbetsform där. Det blev faktiskt bättre på slutet.

Vi travade först över de där bommarna åt alla håll och kanter för att avdramatisera och sedan galopperade vi. Han bröt av till trav första gången eftersom jag inte red ordentligt, men snart satte han de där bommarna. Dock var det inte att tänka på att få plats med fem språng, nej fyra tyckte han var precis lagom.

Han är inte så stark i galoppen än att jag kan reglera honom särskilt bra, men det kommer, vi behöver bara fortsätta att öva! Och det var en sak som Steffi sa, att det är "övning", vilket betyder att man inte sätter allting perfekt första gången, utan man gör övningen igen, igen och igen och till sist får man in de där fem och kanske också sex galoppsprången som man ska och kan leka med det.

Eftersom det kändes så lätt att galoppera över bommarna lade jag upp dem och så galopperade vi över små "hinder". De var väl ca 50 cm. Inget som sliter nämnvärt på hästen, men ger ändå en känsla av hoppning.

Han gjorde det superbra! Han är så himla lättriden på hinder! Det känns som om vi inte kan komma fel, han bara tar mig fram till hindren hur enkelt som helst! Dock måste jag driva på honom för att han inte ska bromsa, men det är ju precis tvärtom jämfört med Bosse som helst vill springa mot hindren.

Jag vill bara hoppa igen, igen och igen! Så underbar känsla! Och han ger mig otroligt självförtroende i hoppningen! Det känns verkligen som om vi skulle kunna hoppa hur högt som helst!

Men jag skyndar långsamt. Vi har mycket grunder att jobba på hela vintern och jag har ingen brådska med att höja upp hindren. Då är det bättre att hoppa lågt och hoppa oftare för att hitta varandra bra i hoppningen. När grunderna väl sitter kommer det inte att spela någon roll hur höga hindren är!

Precis när vi kände oss klara kom det världens regnskur och jag passade på att skritta lite extra i ridhuset, plockade upp bajs och sadlade om Kalle då sadeln hade åkt bak igen. Dock verkade han inte bekymra sig så mycket för det. Jag märkte i och för sig att han blev lugnare i galoppen när jag lättade lite i sadeln, då kom han till bättre arbete. Det är samma sak i traven, han gillar inte att jag sitter ner på honom då, utan jobbar bäst under lättridning. Men det är också saker som vi kan öva på framöver. Så länge han jobbar i bra form och stärker sig i den formen spelar det mindre roll ifall jag kan sitta ned på honom eller ej!

Dagens övning!

Fräsch Bosse!

Vintertidsomställning idag. Mörkare kvällar, men en ganska lång dag som kompensation. Jag skyndade mig ut för att rida eftersom SMHI hade lovat regn efter lunch.

Det var Bosses tur att få komma ut. Han var ju halt i onsdags, men igår såg jag till min glädje att han travade rent i hagen. Så han fick gå en uteritt idag. Tanken var att han skulle få gå rätt lugnt, men att jag skulle känna lite på honom så att han var fräsch.

Vi skrittade upp i Obbhultskogen och Bosse var inte så intresserad av att ta det lugnt utan han började trava av sig själv på en väg som vi brukar trava på. Jag lät honom trava. Han sprang rent, så varför inte. Men jag ville ändå inte utmana ödet alltför mycket, så jag försökte hålla honom i skritt så mycket som möjligt.

Han tyckte att det var mysigt att komma ut och trots att det blåste rätt rejält var han hur lugn som helst. Det blev en fin runda, vi var väl ute ca en timme. En lagom söndagsrunda helt enkelt.

När vi vände ner på vår grusväg på vägen hem började det att småregna och efter det drog regnet igång på allvar.

På väg ut bland alla höstfärger

Får inte nog av dessa vackra höstlöv!

Asparna riktigt glöder nu!

Jag hade bokat hö-hämtning med min hö-bonde och jag passade också på att öva på att backa till släpet samt göra funktionskontrollen. Det gick bra förutom att jag glömde kolla "lasten". Jag förutsatte att släpet var tomt, men "någon" hade uppenbarligen kört skräp i den utan att göra rent efter sig, vilket jag tyvärr upptäckte först när vi öppnade upp hos hö-bonden. Något irriterande!

Något annat som är irriterande är att det är så jäkla svårt att backa med Magnus bil eftersom jag inte ser släpet pga kåpan som är bakom bilen. Jag trodde först att jag helt har glömt av hur man backar, men det är bilen som är jäkligt svår! Det är så mycket lättare när man sitter i en vanlig bil med bakruta som man kan se ut genom. Men jag övar på. Kan jag backa med Magnus bil så lär jag kunna göra det med den bil jag får på uppkörningen.

Sedan skulle jag backa in släpet i maskinhallen igen och då blev det fullständig hjärnkaos. Jag fick ett rejält frispel på Magnus som bara gormade om vilket håll jag skulle vrida ratten. Jag ville veta vilket håll släpet skulle åt, men det svarade han inte. Det hjälper inte mig att någon talar om vilket håll ratten ska åt, jag måste förstå vilket håll släpet ska åt så att jag kan backa själv. Efter många om och men fick jag till sist in släpet i alla fall. Suck! Inte bra för självförtroendet, men vi får se hur det går på nästa körlektion. Då får jag ju backa med det ekipage jag ska köra upp med och jag hoppas verkligen att det går bättre då!

Hästarna fick komma in ikväll. Jag trodde att de skulle stå vid grinden, men nej, jag fick gå ut och leta efter dem. Det var lite svårt eftersom det hade börjat mörkna, men till sist kom de i alla fall. De var rätt blöta alla tre och täckena fick hängas upp på tork. Nu är det höst på riktigt! Upp tidigt imorgon!

Uteritt och vinterprepp

Idag fick Kalle och Bosse på sig varsitt regntäcke, de är ju klippta nu, så jag vill inte ha dem "nakna". Dock var det ganska behagligt väder så när jag tog in Kalle för att rida en runda var han rätt varm och go under täcket.

Täcken på!

Idag blev det en ny runda för Kalle. Det bekymrade honom inte nämnvärt. Vi red upp i skogen och där stod en skotare och lastade av virke. Kalle stannade en bit ifrån och var rädd för den så jag satt av och när föraren fick syn på oss körde han fram maskinen så att vi kunde passera. 

Det gick bra att passera och det gick även bra att leta upp en sten att ställa mig på så att jag kom upp i sadeln igen. 

Därefter fortsatte vi upp längs grusvägarna och Kalle fattade galopp när jag bara drev på honom lite i traven. Sedan kom vi fram till en skördare som också var lite svår att passera, men föraren stängde av maskinen så då gick det bra.

Något som gick mindre bra var när vägen var blockerad av vatten. Han ville inte gå i vattnet och vi hade en diskussion om detta. Till sist gjorde han ett hopp rakt ut i skogen och vi tog en liten omväg... Det blir till att träna på att gå i vattenpölar framöver!

Gillar inte vatten!

Vi red sedan ner mot Valasjön och där skötte han sig exemplariskt! Det är så fint ute nu med alla höstfärger på löven, så vackert!

Ner mot sjön

Härliga färger och perfekt galoppsträcka!

Han galopperade på längs grusvägen och trots att det skvalade vatten från sidorna emellanåt höll han i galoppen och tänkte framåt. Så härligt!

Vi vände upp mot en backe som vi har ridit två gånger tidigare och där föll han in i galopp av sig själv. Han har redan lärt sig vad som gäller i den backen! Dock så blev han ju lite trött där, för vi har travat halva backen tidigare innan vi börjat galoppera. Men han fortsatte nästa backe också, men sedan fick det bli skritt, han var verkligen jättetrött! Men han var ju så pigg och framåt och det var verkligen kul att komma ut på honom!

Vi skrittade sedan ner mot Ryen och när vi kom ut på grusvägen mot Linnarp ville han springa igen. Han skrittade på långa tyglar genom skogen och jag tänkte att mitt ena måste-krav från hästköpet definitivt är uppfyllt, nämligen att hästen jag köpte skulle gå att rida ut. Han inte bara går att rida ut, han är så otroligt lugn och fin och härlig att rida ut på ! Jag är så glad över detta!

På vägen hem såg vi ett "glödande" träd, så vackert!

Glödande träd!

När vi kom hem gjorde jag i ordning honom och så fick han gå ut till kompisarna i hagen. Idag är det faktiskt så fint väder att de får gå ute i natt, bäst att passa på, imorgon åker de in "för gott" den här säsongen!

Fina Kalle i sitt regntäcke!

När jag var klar med Kalle tog jag äntligen tag i mina höbaljor. Uppdraget var att montera fast dem på varsin lastpall. Detta för att stabilisera dem och för att hästarna inte ska köra runt med dem för mycket i hagen. Kalle hade säkert kunna sysselsätta sig en dag med detta och då hade jag fått hämta baljorna långt bort...

Det blev riktigt bra, tycker jag, jag borrade också några extra dräneringshål så att vattnet kan rinna ut när det regnar. Magnus var snäll och körde in dem i hagen med traktorn, så nu är den delen av vinterpreppandet klar i alla fall.

Höbaljorna på toppen av kullen

Loke och Thor är här också idag så de ville åka traktor. Jag passade på att hämta lite bommar i padocken med traktorn. Grabbarna hjälpte till att lasta lite bommar, så jag slapp ta alla :).

Sedan spolade jag av dem med högtryckstvätten och bar in dem i ladan. Så får de ligga där och torka över vintern. Så sparar jag mina fina hinder så att de håller längre! Jag ska fortsätta med detta någon annan dag, kanske imorgon. Det är rätt gött att inte ta allt på en gång, det blir ju så himla mycket grejer.

Börjar bli tomt på hinder nu...

Körlektion, uteritt och hästklippning

Fredag igår och jag var ledig. Så underbart! Det var också dags för min första körlektion inför BE-körkortet. Lite nervöst, men det visade sig att jag inte hade något att oroa mig för. Det var nämligen inte så mycket körning utan vi fokuserade på funktionskontrollerna och annat som man kan råka ut för vid uppkörningen.

Den bil jag ska köra upp med har backkamera så det är inte någon utmaning att backa bilen till släpet. Det är rätt gött ändå! Det tog i alla fall hela lektionen att gå igenom allt som ska kollas och så snackade vi lite om hur bromsarna på släpet fungerar samt vad man ska tänka på vid lastsäkring och lite kultryck och annat "kul". En månad kvar nu till uppskrivning och uppkörning! Ska bli så gött att få klart detta och jag gör allt jag kan för att lyckas på första försöket!

När körlektionen var klar gjorde jag några ärenden och sedan körde jag hem igen och tog in hästarna. Bosse fick ett bad eftersom han skulle klippas. Jag hade tänkt bada Kalle också, men han var såpass ren att han inte behövde det, så det var ju gött att slippa det.

Bosse blev i alla fall ren och fin och fick stå med fleecetäcke på för att torka medan jag red ut Pelle en runda.

Nybadad!

Pelle var lugn, men ändå pigg och fräsch. Jag gick miste om ett fantastiskt fototillfälle då ett rådjur stod och stirrade på oss i en trädgård, endast fem meter ifrån oss, men precis när jag hade fått upp kameran och skulle ta en bild flyttade sig Pelle åt sidan och då stack rådjuret. Så synd!

Han travade in på gärdsvägarna och var så himla fin i traven. Han sprang rent och var framåt, så kul! Vi galopperade lite upp vid Hulegården, men där blev han lite trött faktiskt. Inte så konstigt, han är ju inte i någon kondition nu precis. Men det blev i alla fall en mysig runda med honom!

Fina höstfärger ute nu!

Pelle blev faktiskt lite svettig, men han får behålla pälsen på ändå, han ska inte ridas så hårt, så då är det bättre att han har sin päls så slipper jag hålla på med täcken till honom!

Sedan var det dags att klippa Kalle. Inte heller det var något problem för honom. Han är ju världens coolaste häst! Han stod snarare och njöt och somnade nästan... Så söt!

Kalle och klippmaskinen

Jag klippte en täckesklippning på honom och klippte benen också samt sparade huvudet. Det blev himla bra och han blev så blank och fin!

Nyklippt kille!

Sedan var det Bosses tur, han hade torkat bra och det var väldigt lättklippt när pälsen var tvättad. Kan vara bra att komma ihåg till nästa gång...

Bosse skötte sig också bra, dock stod han och skrapade och var lite otålig. Han blir sådan så fort jag tar in dem på nätterna, då går humöret ner på honom. Han kanske skulle gått på lösdrift istället? Jaja, nu är det som det är i alla fall.

Nyklippt Bosse

Bosse klipptes som Kalle. Vi får ju se hur mycket ridning det blir på honom. Jag vet inte läget på hans hälta än, ska skritta honom en runda senare idag och testa ifall han fortfarande är halt. Men oavsett vilket så blir det några lugnare veckor för honom framöver.

Varje år glömmer jag av hur tidskrävande det här klippandet är! Jag började klockan sex och var klar halv nio! Det inkluderar förvisso rengöring av maskinerna också. Jag tog isär min lilla maskin som jag klippte benen med och när jag skulle försöka få ihop skären igen skar jag mig i tummen och blev så frustrerad. Det är nästan det värsta med klippandet, rengöringen av maskinerna... Men nu är det gjort i alla fall! Så gött!

Idag ska Kalle ridas ut, blir en lite längre runda. Ska bli spännande att se ifall han  blir piggare av klippningen eller bara är sitt vanliga coola jag!

Vecka 43

Veckorna bara rullar förbi nu, den här hösten går så himla snabbt!

I måndags sprang jag en runda med hundarna. Det blev en lite längre runda runt Flähult. Drygt åtta kilometer fick vi ihop och det var härligt!

I tisdags red jag ut Kalle. Han fick gå på banvallen och i Linneskogen. Han skötte sig hur fint som helst! Han är verkligen en så himla cool kille! Det börjar bli dags att låta honom få se någon ny runda till helgen tror jag, vi får se hur det blir!

Från uteritten i tisdags

Det börjar bli höst ute nu

I onsdags red jag Bosse till ridhuset. Det regnade ute, så paddocken var oridbar. Allting kändes bra när jag skrittade honom, men när jag började trava kändes det som om han inte var helt fräsch. Han tog inte för sig i traven, men sån kan han ju vara i början av passen. Jag märkte inte någon direkt hälta så jag fortsatte i trav och galopp, men kände att det var något som inte var helt ok. 

Så jag avbröt och vi skrittade hemåt. När vi kom ut på asfalten travade jag honom och då var han mycket riktigt halt fram. Så trist! När vi kom hem fanns det inga svullnader eller onormal värme någonstans, så svårt att veta var hältan sitter! Men jag linimentade båda frambenen i alla fall så hoppas jag att lite vila gör susen.

Han har ju faktiskt gått i princip konstant sedan han blev friskförklarad för ca ett år sedan. Så det är troligtvis en bra idé att lägga in lite vila för honom några veckor nu. Jag kommer att skritta honom, men det blir på helgerna i dagsljus. Om han skulle kännas helt fräsch i nästa vecka så ska han få gå en uteritt med Kalle eftersom min brorsdotter kommer hit och rider på fredag. Hoppas verkligen att han är i form till det! Hade varit så kul att se hur Kalle beter sig med sällskap!

Lite nedstämd blev jag när Bosse nu är skadad igen. Så efter den ridturen landade jag i soffan. Och så blev det så att hästarna kom in för vintern i onsdags. Det var regnigt ute och jag ville inte släppa ut en svettig och halt Bosse i hagen igen. Så nu är vintersäsongen här på riktigt!

Igår var det dags för träning med Kalle för Charlotte. För första gången satt jag upp på honom och red honom i mörkret med pannlampan som enda ljuskällan. Det är alltid svårt att veta hur en häst reagerar på pannlampsljus, men min fina fina Kalle hade inga som helst problem med det!

Han gick också förbi "farliga" gården utan problem, även om han tittade rätt mycket så gick han framåt när jag bad honom. Så duktig kille!

I ridhuset var han hur lugn som helst. Det var ett gäng ponnyer som hade hopplektion när vi kom dit och de fräste runt rätt bra, men han lyfte inte ens på något ögonbryn åt dem. Det "farliga" hålet i sargen på långsidan är inte längre farligt.

Igår fick han trava över bommar. Han var superlugn med dem. Jag började skritta över dem bara för att avdramatisera och han kikade väl lite på dem när vi kom i traven, men jag drev på framåt och han lyssnade och tog det lugnt. Han lyssnar verkligen på mina framåthjälper och det gör det så mycket enklare att rida honom. Jag blir mer och mer övertygad om att han kommer att hoppa lugnt bara jag driver på honom ordentligt mot hindren. 

Jag fick jobba på att komma i en bra trav mot bommarna, han ville gärna bromsa, men när jag red på honom blev det bättre och det flöt på fint. Vi jobbade mycket med formen. Han blir bättre och bättre nu, i traven är han jättefin i högervarvet, lite svårare i vänster, men på volterna är han jättefin.

Jag behöver stadga min ytterhand så att han kan ta stödet på yttertygeln och hitta balansen på ett bra sätt, framför allt i galoppen. Där blev det lite vilda västern, han sprang på med huvudet överallt. Men några gånger kom han ner i en bra form och satte sig lite mer på bakbenen och jobbade fint. Men vi har ett jobb att göra här!

Ändå tycker jag att han utvecklas så himla mycket för varje gång jag rider honom. Det har ju hänt jättemycket bara de senaste två veckorna sedan jag red honom för Charlotte senast! Han är så rolig att rida och han är så cool!

Han fick jobba på rätt bra igår och han blev otroligt svettig! Denna helg blir det hästklipparhelg och jag tror att jag kommer att klippa täckesklippning både på Kalle och Bosse. Bosse skulle jag ha klippte helt, men om han ska gå lite lugnare en månad så är det ju onödigt. Klippningen tar sådan tid så jag vill inte göra något i onödan! De kommer ändå att behöva klippas runt jul och då klipper jag oftast av all päls eftersom träningen blir lite mer intensiv framåt våren.

Beroende på hur de ser ut när de kommer in idag blir det troligtvis bad för dem också. De hade lagt stor energi på lerinpackning igår, så jag måste nog bada dem för att inte slöa klippmaskinen för mycket. Tur att Bosse ska vila...

När vi skrittade hem igår var Kalle helt avslappnad och hade kunnat gå på hellångtygel hela vägen. Det är så härligt att ha en häst som är så lugn, trygg och rolig att rida varje gång!

Kalle i mörkret

Kalles första skutt!

 Nu kommer videon på Kalles första skutt här hemma! Så himla kul pass! Han är så duktig kille!

Uteritt med gamlingen

Idag tog jag mig tiden att rida Pelle en runda också. Det var ett bra tag sedan jag satt på hans rygg och det kändes verkligen bra att rida honom igen!

Trots att han är 24 år så var han väldigt fräsch och pigg idag! Hans stelhet och hälta som höll på i våras verkar ha försvunnit. Hans bästa tid är verkligen hösten! Då kommer han alltid igång av någon anledning.

Vi skrittade ut i det härliga solskenet och det blev en runda i grushålan vid Hovgården. Han är ju så modig och trygg nu och han blir inte rädd för saker på samma sätt som förr, vilket är himla skönt!

Jag har faktiskt tre hästar nu som var och en på sitt vis är så himla härliga att rida. Det är knappt att jag fattar att det kan vara så!

Pelle piggelin!

Det blev en mysig runda med honom och faktiskt en hel del trav. Han var helt fräsch i traven också. Så kul!

När vi kom hem igen släppte jag ut alla tre i hagen bakom garaget. En väldigt liten hage, men där finns gräs som behöver betas av. Bra för dem att få lite extra bete då det börjar ta slut för den här säsongen i sommarhagen. Kalle är ju som en dammsugare och det finns knappt några rator kvar i hagen ens!

Mina fina grabbar!

När hästarna var ute gjorde jag rent Kalles och Pelles utrustning samt putsade ridstövlar och ridskor. Fasen vad allting blir smutsigt! Det bästa är ju att göra rent all utrustning efter varje pass, men det är inte alltid jag orkar med det... Nu blev det gjort i alla fall och allting skiner så fint!

Jag gjorde också upp en plan för kommande vecka. Det blir en hästfri måndag. Istället ska det springas en runda med hundarna. Så det blir ändå en bra start på veckan. Kalle ska träna på torsdag så han får gå uteritt på tisdag och Bosse ridas i paddocken på onsdag.

Plan kommande vecka!

Vedkörning och hoppning med Kalle

Magnus och Nelly har jagat älg hela helgen, så Selma och jag har fått klara oss själva. Idag började vi dagen med att köra in ved. Eftersom jag inte tycker att det är superkul att göra detta passade jag på att köra in ordentligt med ved. Tio kärror blev det!

Så nu ska jag nog slippa göra det nästa helg i alla fall! Selma var med mig, men hon försökte hela tiden smita till gödselstacken. Så fort jag inte hade koll på henne pep hon iväg... Olydiga hund!

Selma håller koll på skottkärran

Min fina hund!

Spanar ut över ägorna!

Sista lasset 10 av 10!

Under tiden jag körde in ved passade jag på att ladda min Pixio Cameraman och videokameran. Jag planerade att filma Kalles och mitt hopp-pass i paddocken. 

Redo!

Jag har ju travat och galopperat lite över bomhögar med honom och jag kände att det var hög tid att börja hoppa på riktigt med honom nu. Han har ju ändå varit här i sex veckor och han har ju skött sig så himla bra i paddocken de senaste gångerna.

Jag tog in alla hästarna idag, smidigast så när jag ska rida mer än en... Dock fick jag gå länge och väl och leta efter dem i hagen innan jag hittade dem. För en gångs skull stod de och "gömde sig" längst ner i kullen.

Kalle var först ut och han var så sömnig som han brukar vara. Lille sötisen! Han är ju bara så underbar!

Sötnosen!

Jag värmde upp honom i samtliga gångarter och travade över bomhögarna flera gånger för att avdramatisera. Det gick väldigt bra, han gjorde inga konstiga hopp alls utan bara travade lugnt och fint. Även i galoppen gick det väldigt lugnt till.

Jag hade satt upp en kombination med 15 meter emellan på ena långsidan och det blev lite tokigt när det inte var några hinder, men när jag satte upp dem till kryss blev det perfekt på tre språng.

Han hoppade så himla fint och han är så lätt att komma på hinder med! Superhärlig känsla! Det är liksom så himla enkelt! Dock kan han bromsa in lite mot hindren, till skillnad mot Bosse som gärna vill springa mot hindren, så jag måste driva på honom mer för att det ska gå bra.

Men han hoppade väldigt avslappnat och fint och jag var så himla nöjd med honom! Jag känner mig supertrygg på hans rygg!

Jag tänkte faktiskt på att jag numera inte längre kan säga att jag känner mig osäker på att rida på hinder i galopp. Det känns rätt bra! Tänk vilken resa jag har gjort på den fronten detta år! Från att ha tyckt att det är jättesvårt att galoppera över en bom till att rida på hinder i galopp som om jag inte har gjort annat! Det är så himla kul!

Och jag är så glad över att det går så bra med Kalle. Han är verkligen världens snällaste och goaste häst! Jag är så lycklig över att jag lyckades hitta honom!

De här hoppade vi över idag"

Filmen är redigerad och klar, håller på att laddas upp på Youtube så den kommer inom kort!

Lördagsritt

Igår stod det motion av endast en häst på schemat. De andra två gick ju i fredags. Lite skönt ändå att bara behöva rida en häst. Eller egentligen skulle jag kunna rida alla tre varje dag för de är så himla härliga just nu!

Bosse fick sig en uteritt. Han har blivit så himla positiv och framåt den senaste tiden och det är superkul! Han började trava av sig själv när vi svängde in på banvallen och jag lät honom göra det. All framåtbjudning är positiv när det gäller honom!

När vi kom ur skogen fick han galoppera också, lite tveksamt till en början, men sedan drog han på lite grann ändå. Han börjar nog tycka att det är härligt att få galoppera.

Vi svängde upp i Linneskogen och där galopperade vi upp för backen i vanlig ordning. Inga cyklister eller jägare eller några andra typer i vägen:).

För att rundan inte skulle bli så kort svängde vi upp mot Hagakullen. Stigen är ganska igenväxt och jag kan säga att vi rensade hela stigen på spindelväv, jag vet inte hur många gånger jag fick stryka spindelväv ur ansiktet! Men det var ändå härligt att vara ute i skogen!

Vi red sedan mot Gamlens gård där Pippi Långstrump satt på en lekstuga och viftade med benen (ja, du läste rätt). Bosse tyckte att det var hemskt läskigt (inte så konstigt, kanske), men gick på framåt ändå och sedan blev det lite mer galopp innan vi kom fram till Spekås och vände hemåt.

Spindelvävsstigen

Att göra höst!

Denna helg har jag också gjort lite höst i trädgården. Jag har tömt alla utekrukor på sommarblommor och planterat lite höstblommor.

Mina sommarblommor har blommat helt fantastiskt fint hela sommaren och halva hösten!

Krukorna som står vid stallet köpte jag i slutet av juni och de har blommat oavbrutet!

Dessa har blommat länge!

Mina pelargoner som jag tog som sticklingar i slutet av juni har växt till sig och trivts på altanen. De fick komma in i källaren för övervintring. Hoppas att jag inte glömmer att vattna bara, som jag brukar...

Fina pelargoner

Sommarblommor

Det var ju frost natten till fredag så mina palettblad som stod längre ut på altanen blev helt förstörda. Jag tog dock in dem för att se om det går att få liv i dem igen. Den som stod vid väggen verkar ha klarat sig hyfsat ändå.

På kvällen när Magnus kom hem tog vi in alla utemöbler också så att altanerna blev helt rensade. Så gött! Nu kan vintern komma!

Jag klippte ner en nyponros som växer i köksträdgården. Jäklar vad den har vuxit iväg! Helt otroligt!

Jag har lite krukor kvar i växthuset att tömma och sedan ska jag göra rent där. Citronträdet ska också få komma in och övervintra. Flera krukor med diverse kryddväxter fick också komma in.

Nyplanterat!

Hovslagarbesök

I fredags var jag ledig, så himla skönt! Jag började den frostiga morgonen med veckans tredje löparrunda. Så härligt! Drygt 6 km blev det och det var en härlig start på dagen för mig och vovvarna!

Jag hann precis äta frukost och gå ut och hämta hästarna innan hovslagaren dök upp. Jag var på väg och skulle spola av samtliga hovar, började med Kalle. Men han skulle minsann inte spola några hovar! Det var så "farligt"! Lite märkligt, med tanke på att Emelie spolade av honom när jag provred honom tredje gången och då gjorde han ingen grej av att bli spolad... Men eftersom hovis dök upp fick jag avbryta försöket att spola hans hovar.

Pelle har gått 12 veckor med sina skor. Det funkar jättebra för hans hovar som växer ganska långsamt och inte flyter ut åt några håll. Men han hade slitit skorna en hel del även om jag inte rider honom så mycket nu.

Han fick börja och han skötte sig helt ok. Betydligt bättre än de senaste gångerna i alla fall! Han tyckte nog att det var skönt att få nya dojor och bli lite ompysslad.

Varje gång hovis är på plats så är mina hästar så trötta! Kalle stod och sov i boxen...

Trötthäst nr 1

Bosse stod och sov när hovis fixade honom... Han trillar nästan omkull när hovis släpper framhovarna på honom...

Trötthäst nr 2

Bosse skötte sig väldigt bra, han har faktiskt slutat att rycka med frambenen och bakbenen löser vi genom att han får sin slickburk.

Kalle stod och gungade lite i början, men sedan skötte han sig också perfekt! Skönt att de är lite snällare mot hovis nu i alla fall!

Det tog en evig tid att få tre hästar skodda och min plan om att rida ut både Pelle och Kalle gick om intet. Men jag tog istället med dem båda på en promenad i skogen och det gick hur bra som helst! De skötte sig fint och tyckte att det var härligt att komma ut i skogen!

Jag finns någonstans mellan hästarna...

Torsdagshoppning med Bosse

I torsdags tog jag Bosse och pannlampan och skrittade till ridhuset för att hoppträna för Charlotte. Bosse var väldigt framåt och fin och jag fick igång honom i samtliga gångarter direkt. Så himla kul!

Efter att ha värmt upp i samtliga gångarter skrittade vi en stund innan själva träningen satte igång. Vi körde lite stora volter, ökningar på långsidorna, varvbyten och trav över bommar som låg på diagonalen.

Sedan började vi att hoppa och körde på direkt i galopp. Ett hinder på varje diagonal, en oxer och ett kryss. Han gjorde det super och jag kände mig lugn och fin i anridningen. Han är ju lite svår på så sätt att han gärna vill springa mot hindren och tar bort flera galoppsprång och då måste jag hålla i, men inte för mycket för då bryter han av. Det är inte helt lätt!

När han sprang för mycket mot det ena hindret lade Charlotte en bom bakom för att han skulle vänta och inte hoppa så himla långt. Det hjälpte typ första gången, sedan brydde han sig inte så mycket om den där bommen.

Men tipset jag fick är att lägga en bom bakom, eller till och med lägga upp bommen på sockerbitar för att få honom att hoppa rundare och kortare.

Vi lade till några hinder till, men då hade han blivit lite trött tror jag för då fick jag problem med att få honom till att galoppera. Men han hoppar ju ändå allting jag styr på, oavsett om det är i trav eller i galopp, så hoppade gjorde han ju ändå.

Han är rätt långhårig nu och det märks framför allt i ridhuset där det inte finns någon vind som fläktar. Jag ska klippa både honom och Kalle nästa helg tänker jag för då ska de få komma in på nätterna. Det är ju vintertidsomställning och efter det vill jag ändå ha dem inne eftersom det blir mörkt så tidigt.

Känslan på passet var att jag hade ett bra självförtroende, men jag får jobba på  honom ordentligt för att han ska orka hålla i galoppen. Kanske ska vi inte värma upp så mycket nästa gång, utan börja hoppa mer med en gång innan han hinner bli för trött. Han hoppar ju som sagt allting jag rider på och det är väldigt skönt att veta det! Det gör det hela så mycket enklare!

Han var som sagt väldigt svettig efter passet även om han torkade upp bra på vägen hem. Men alla grabbarna fick stå inne över natten då jag inte ville släppa ut Bosse genomblöt av svett i hagen.

På väg mot träning pannlampans sken

Säsongens första löprunda i mörker

Efter ridpasset med Kalle kände jag ett oerhört behov av att springa! Men klockan hade blivit sju och det var mörkt ute, så det var bara till att klä på sig reflexer och ta på mig min fantastiska pannlampa från Petzl.

Rustad för mörkerlöpning

Hundarna var såklart lyckliga över att få komma ut och först tyckte jag att det hade slutat blåsa, men det visade sig vara medvind.

Vi sprang mot grushålan och det var nog nytt rekord på första kilometern som avverkades på 5:44. Jag vet inte varför, men jag springer ofta mycket snabbare i mörker än i dagsljus. Jag är inte mörkrädd, dock kände jag lite adrenalinpåslag såhär första rundan för säsongen, men jag blev snabbt van och kände mig trygg i mörkret. Min pannlampa lyser dessutom så jäkla bra utan att lysa för bra!

Vi fortsatte runt Stenaljung och tempot fortsatte att vara högt, 5:10 gick andra kilometern på och tredje på 5:42 (med det var inklusive strul med hundarna som plötsligt for ut mot en åker och drog ned mig i ett dike, vilket gjorde att vi tappade fart!). Fjärde kilometern sprang vi på 5:31 och femte på 5:23. De första fem kilometerna landade på 27:30 vilket är de snabbaste fem kilometer jag har sprungit på väldigt länge!

Vi sprang runt Obbhult och Linnarp på vägen hem också och avslutade efter 7 km och närmare 39 minuter. Det var så härligt att springa i mörkret! Kroppen kändes så bra och andningen bara skötte sig själv, typ andra andningen hela vägen. Det var otroligt lätt att springa idag! 

Jag blev lite trött på slutet, men det var mest hundarna som sackade på slutet så att jag inte sprang hela vägen hem, för det hade jag lätt orkat.

Det blev en sådan där kväll när energin bara sprudlar, så härligt! Nu ska jag äta lite sen kvällsmat som min underbare sambo har lagat till mig!

Dagens runda!

En annan sak som också är lite märklig är att jag alltid får till löppassen mycket bra de veckor jag börjar springa på måndagen. Då blir det ett pass på onsdagen och troligtvis även på fredagen... När första löppasset för veckan springs på tisdagen, blir det oftast inga fler pass den veckan...

Läraktig häst och sadelbekymmer!

Ikväll var det dags för Kalle att få sig ett pass i paddocken. Det är märkligt, varje gång jag har planerat att rida honom där blåser det i princip storm... Eller, ja, enligt SMHI har det varit runt 15 i byvindarna, så rejäl blåst i alla fall!

Igår förberedde jag paddocken och lade ut tre travbommar och ställde ett litet kryss på varje långsida samt varje diagonal. Tanken var att rida lite markarbete, blanda dressyr med lite bomövningar.

Jag började dock med att kolla hans sadel. Han fick ju två tydliga tryckmärken eftersadeln på var sida om ryggraden i främre delen av ryggen efter söndagens uteritt. Så jag lade på sadeln utan schabrak för att kolla hur det såg ut. Om jag trycker på sadeln så går den ner och lägger sig oroväckande nära manken och ryggraden. Jag tror att han tyvärr han smalnat av lite. 

Men jag tänkte att jag kunde prova Pelles pad som höjer upp sadeln lite och tryckavlastar. Med den under sadeln kom den upp mycket bättre och det blev en fin kanal mellan sadeln och hans rygg. Dock verkade han lite tveksam när jag höll på med sadeln, han bet i grimskaften och slog runt med huvudet så jag hade inga höga förhoppningar om att det skulle funka.

Inte mycket marginal mellan sadel och hästrygg...

Vi gick ut i paddocken och jag gick några varv med honom. Han verkade väldigt lugn trots vinden. När jag satt upp stod han blick stilla tills jag bad honom att gå. Goda tecken med tanke på sadeln.

Han skrittade på bra och kändes väldigt avslappnad, så härligt! Han har nu helt slutat bry sig om allting runt paddocken utan bara jobbar på istället, avslappnat och fint. Så underbart!

Jag jobbade mycket med det vi jobbade på hos Charlotte senast, nämligen att han ska lyssna på inner skänkel, ta stöd på ytter tygel och böja sig i innersidan genom att jag lirkar lite med bettet. Han gjorde det så bra!. Lyssnade på skänkeln, slappnade av och blev jättefin i formen stundtals!

Vi jobbade samma sak i traven. Han var lite väl öppen i formen, men på volterna blev han bättre och bättre och han slappnade av mer och mer. Jag gjorde även flera övergångar och även de gör han bättre nu. Han är så otroligt läraktig och det händer så mycket positivt på varje pass jag rider honom. Det är så himla kul!

Vi jobbade vidare i galoppen, samma arbete där. Svårare att få ut honom på spåret utan att gena, men det blev bättre och bättre. Så duktig kille!

Jag tog mig sedan an "hindren" eller bomhögarna. Började i trav och red i åttor. Han gjorde det superbra! Dock tycker han nog att det är lite svårt att komma exakt rätt fram till bommarna, han trampar gärna om. Men sedan tog jag diagonalbommarna i galopp och det gjorde han så himla fint! Superduktigt! Och inte ett enda kråkhopp!

Jag är supernöjd med honom! Nu hoppas jag att det kan bli fint väder utan för mycket vind till helgen så kan jag kanske filma och börja hoppa lite mer "på riktigt" med honom. Han känns ju supertrygg fram till hindren och jag vet att jag egentligen inte behöver sitta och vänta på att han ska göra jättehopp. Om han gör det så flyger jag ju inte av, utan det är bara till att låta honom hållas tills han slappnar av och hoppar normalt!

Pelles sadelpad verkade i alla fall fungera suveränt, så den kommer jag att fortsätta med. Jag ska försöka fodra på honom lite mer nu när det snart är inomhussäsong på nätterna för dem. De har inte mycket bete kvar i hagen nu och nästnästa helg är det den så onödiga och tråkiga vintertidsomställningen som tar allt ljus ifrån oss, så då åker de in!

När vi var klara skrittade jag av honom för hand, vi gick upp till Obbhultvägen och vände. 

Min finaste Kalle!

Tisdagsuteritt

Igår spenderades arbetsdagen på hemmakontoret. Det blev en intensiv dag där jag fick gjort massor, så skönt!

Trots att jag satt hemma hann klockan bli tio i fem innan jag satt upp på Bosses rygg för att ge mig ut på en tur i skogen. Solen sken och det var en helt underbar höstdag och kväll!

Soligt och fint!

Lång skugga!

Vi red lite i hemmaskogen och sedan upp i Skattagårdsskogen, vidare runt grustaget och ner till Smeas. Där genade vi över åkern, lite väl blött nu, men ändå inte så att det blev några djupa spår eller förstörde något. Sedan in på gärdsvägen där vi galopperade och han blev så framåt och tog verkligen tag i bettet och sprang på ordentligt. Så härligt att han är så framåt nu!

Sedan svängde vi upp mot Hulegården där jag tänkte att vi skulle galopperat lite till, men där pågick stängselarbete, så det var inte läge, men lite trav blev det i alla fall.

Ett riktigt omväxlande och kul pass på en pigg och härlig häst!

Uppbökad gräsmatta till höger...

Måndagslöpning

Eftersom både Kalle och Bosse gick igår tog jag en hästfri måndag. Som vanligt har jag fastat lite drygt 24 timmar och det har känts fantastiskt! Löpningen går så himla lätt, jag bara flyger fram!

Vovvarna var förstås med, de var som vanligt superglada över att få springa. De sprang på bra hela vägen. Det är ju lite svalare att springa nu, även om löparjackan åkte av halvvägs när jag blev för varm. Men hundarna blir ju inte direkt överhettade längre, vilket är bra.

Vi sprang en lite annorlunda runda idag, bort till Flähult och sedan banvallen hem via Obbhult och Linnarp. Det kändes superbra hela vägen och snittade runt 5:50-tempo i snitt på hela rundan. Jag sprang dessutom hela helvetesbacken hem också, så sista halvkilometern gick ju betydligt långsammare.

Det är verkligen så befriande att springa, tankarna från jobbdagen bearbetas och kan släppas och det är ju så skönt att vara ute i höstluften. Speciellt när det är soligt och knappt någon vind! Då är hösten rätt härlig ändå!

De glada vovvarna!

Kul dressyrpass!

Efter Kalles uteritt var det Bosses tur. På schemat stod dressyr. Tyvärr var inte paddocken ridbar idag efter allt regnande, så vi skrittade iväg till ridhuset.

Där var vi faktiskt ensamma idag, så vi kunde träna i lugn och ro. Jag hade tagit på mig sporrarna idag också för att se ifall jag kan rida med dem utan att sitta och hacka för mycket. Anledningen till att jag varit sparsam med sporrarna den senaste tiden är att jag har hackat sönder Bosses känsliga päls när jag har använt dem och har man sådana skänklar ska man definitivt inte rida med sporrar!

Jag försökte tänka på att inte vinkla in fötterna, utan istället bara använda sporrarna när jag behövde förstärka skänkeln. Typ när han inte lyssnar på innerskänkeln eller framåt.

Men han var så jäkla fin idag! Han var märkbart positiv och gick fram direkt i traven. Han bromsade bara lite vid ingången, annars lyssnade han på innerskänkeln och böjde och ställde helt korrekt samt spårade fint på volterna.

Jag värmde upp med lite stora volter, varvbyten och tempoväxlingar innan jag gick över till övergångar. Skritt-trav-skritt. I början var det lite segt framåt, men efter ett tag svarade han direkt på mina skänklar och jag behövde knappt nudda honom innan han gick fram i traven. Så himla fin!

Jag fortsatte sedan med galopp. Han fattade galopp direkt, men där är han ju ännu senare med reaktionen, så när vi hade galopperat lite i båda varven började jag göra övergångar trav-galopp-trav. Fattningarna blev bättre och bättre och kvickare och kvickare, framför allt i vänstergaloppen. Han var så fin! Så när det gick bra att göra fattningar från trav började jag jobba från skritt och efter några försök satte han en klockren fattning i vänster galopp från skritt. Så himla kul!

Det går ju inte att ens försöka fatta galopp från skritt när han inte är framme för skänkeln, så idag passade jag på och då lyckades jag också med det hela.

Det gick lite sämre i högervarvet, där är han segare på hjälpen, men han har ju ändå blivit så mycket bättre där också nu, så jag tror att om jag bara får honom såhär lyhörd så ska vi nog snart kunna fatta galopp från skritt i båda varven. Verkligen en milstolpe som vi har uppnått idag!

På torsdag ska vi träna hoppning för Charlotte så jag hoppas att hans fina framåtbjudning håller i tills dess! Ska bli så kul!

Bild från måndagens seriehoppning

En söndag i oktober

Även oktober rullar på. Igår hade vi lite gäster här. Så kul att få umgås lite, det har vi ju knappt gjort detta märkliga år. Det regnade hela förmiddagen så Magnus och jag gjorde lite pappersarbete innan vi gav oss ut en runda med hundarna.

När vi kom tillbaka började jag att förbereda kvällens förrätt och efterrätt och sedan var det plötsligt dags att ställa sig i duschen. Det blev en trevlig kväll i alla fall! Men jag kan lätt konstatera att jag nog ska fortsätta hålla mig ifrån alkoholen och sockret. Vilket magknip jag har haft i natt! Och den gjorde lite ont i morse också. Så något var det som den inte gillade!

Jag tycker också att sömnen störs så fruktansvärt mycket av alkoholen, så det är definitivt inte värt det. Kan tilläggas att jag drack typ tre halva glas vin, så det var inga mängder direkt. Men tillräckligt för en som är dåligt tränad på området...

Så tyvärr hann jag inte med några hästar igår, men det tog jag igen idag istället. Kalle fick komma ut på en längre uteritt vid Bexells stenar och Valasjön. Vi hade lite meningsskiljaktigheter vid en hage med kolsvarta kreatur. De tyckte han var konstiga! Så han vände tre gånger innan jag fick förbi honom. Jag upplevde att han var lite "fjantigare" än vanligt, men han har ju vilat både fredag och lördag, kanske byggt på sig lite extra energi.

Annars var han superfin som vanligt och han tog i lite mer i galoppen uppför backarna tycker jag. Han blev ordentligt trött av backarna och galoppen så vi skrittade på långa tyglar ner mot Ryen. Han var supercool i skogen.

När han hade pustat färdigt blev den lite mer trav på vägen hem. En riktigt mysig runda. Jag tänkte att jag får passa på nu, nästa helg är det stor risk för älgjakt i alla skogar. Så jag får väl hålla mig borta från dem på något sätt.

Min fina Kalle med sitt sneda öra!

Kalle och den fina bokskogen

Tyvärr tycker jag att sadeln har börjat klämma på honom framtill. Jag måste få hit Gunilla igen. Jag tyckte inte att det fanns något mellanrum mellan sadeln och hans rygg när jag skrittade hemåt och när jag tog av den var han lite svullen på båda sidor bakom manken. Inga goda tecken. Trots detta skötte han ju sig jättefint, så han är ju rätt tålig ändå, min lille Kalle!