Sidor

söndag 30 april 2017

Hästar och sol!

Vilken underbar dag! Strålande sol! Och ingen storm! Lite kall vind, men ändå en av de bästa dagarna hittills i år!

Efter frukost gav jag mig in i traktorn och gjorde i ordning paddocken. Magnus hjälpte mig att koppla på sladden. Jag körde med pinnarna nedåt (brukar ha den uppochnervänd) för att få bort lite ogräs och annat skräp. Det var helt perfekt att det regnade igår och i förrgår. Sanden var fuktig på de flesta ställena, men började redan torka upp.

Efter harvningen kopplade vi på ringvälten och jag tryckte till underlaget ordentligt. Det blev riktigt bra, faktiskt. Dock gjorde jag ett misstag, jag glömde hörselkåporna och det ringde bra i öronen efteråt. Jäklar vilket oljud! Det var inte så smart. Men så blev det.

Efteråt var jag i alla fall laddad för att sätta igång hästarna! Dock ville Magnus ha hjälp med att få bort skräpet från vedklyvningen, så det fick jag hjälpa honom med innan jag studsade ner i källaren och hoppade i ridkläderna. Skön känsla att ha dem på sig igen!

Hästarna hade varit nyfikna medan jag fixade paddocken och de kom springandes när jag skulle ta in dem.

Jag började med Pelle idag. Han har fortfarande en del vinterpäls kvar, så jag tog fram skrapan och skrapade mängder med päls. Det släppte fint. Några gånger till, sedan har han nog sin sommarpäls klar!

Jag brukar ju gå med Pelle eftersom han kan få spel och bli okontaktbar. Men ibland är han hur lugn som helst. Så jag lade på honom sadel och klädde på mig själv med hjälm och väst för att kunna hoppa upp på honom om han skötte sig.

Han skötte sig otroligt bra. Vi gick runt Obbhult motsols och enda gången han var lite upprörd var genom Linnarp. Där finns ju mycket att titta på. Jordbruksmaskiner, kor och hästar, så det är väl helt ok att bli lite upprörd över det första gången man går där på länge. Men han lugnade ner sig så snart vi kommit förbi ridhuset. Så när jag hittade ett bra ställe att stå på, hoppade jag upp på honom.

Han kändes lite stel till en början, men det tog inte lång tid innan han slappnade av och skrittade på. Han till och med travade lite. Med en hostning för att visa hur gammal han är:). Lustig häst, han brukar alltid "högfärdshosta" när man ska trava. Det har han alltid gjort. Han hostar aldrig annars...

Vi skrittade på genom Obbhult, förbi grushålan. Tittade på grannens nyfödda lamm (så söta!) och han var hur lugn som helst hela vägen. Det var precis så som jag vill ha det. Lugnt och skönt, utan utspel. Bara helt underbart! Åh, vad glad jag var! Jag kände mig trygg med honom och jag hoppas att vi kan fortsätta såhär framöver. Jag har saknat det något så fruktansvärt att rida! Det är ju så kul! (när det går bra).

Lugna Pelle
Efter Pelle var det dags för Bosse. Han ser ut som om han inte har någon vinterpäls kvar, men när jag väl började borsta honom så var där hut mycket päls som helst. Jag fick ta fram skrapan till honom också!

Han var faktiskt ovanligt snäll att borsta idag. stod mest och njöt med lång mule. Härligt att se!

Bosse fick gå ut till paddocken. Nu när den är iordninggjord får man ju se till att nyttja den maximalt.

Även Bosse var väldigt lugn idag. Han var inte skrämd för någonting. Däremot så lade han bak öronen vid vissa tillfällen. T.ex. när vi skulle trava, så lade han bak öronen och ville inte svara framåt. Men han stannade inte, utan gick framåt och till sist föll han in i trav. 

Han gjorde ett riktigt tjurande där han sparkade ut med höger bakben, men jag tog oss igenom det och tillät inte honom protestera. Framåt är det enda som gäller. 

Det blev ett kortare pass. Jag kände mig nöjd när jag fick igenom att han tänkte framåt. Mer än så kräver jag inte just nu. Det kändes överlag rätt bra med honom också idag!

Bosse i paddocken
Jag är väldigt nöjd med hur det gick med hästarna idag. Det ger verkligen mersmak att fortsätta sätta igång dem. Det var ren glädje idag! 

Efter ridningen gick jag ut med hö i hagen och släppte ut dem igen, trots att klockan var nästan fem. De kan stå ute och äta tills det blir nattningsdags ikväll. Så bra!

I hagen ikväll
Törstig Pelle!
    

Skön morgon!

Efter veckor av kyla, blåst och lite regn kändes det faktiskt annorlunda i luften idag. Det var varmt under mössan när jag fixade i stallet och avsaknaden av långkallingar märktes inte. Suget efter att få springa var stort.

Efter min förkylning har jag haft bekymmer med bihålorna, blivit tät, haft rinnande näsa och sovit dåligt. Därför har jag valt att avvakta med träningen. 

Dessutom blir ju immunförsvaret nedsatt när man genomgår svåra och sorgliga saker. Så jag har inte velat utmana och riskera att åka på mer förkylning.

Men idag kunde jag inte hålla mig längre. Jag tog på mig träningsbyxor och t-shirt och tog med mig en lycklig Selma ut på löptur.

Drt gick sådär galet lätt som det egentligen bara gör när man har vilat ett tag. Kroppen kändes lätt. Det kändes så rätt att springa. Vinden mot mina bara ärmar. Lärkor som kvittrade ovanför mitt huvud.

Klockan plingade på km-tider jag knappt sett på flera år, ändå var inte ansträngningen så stor. Ett riktigt härligt pass blev det! Kort, men fint!

 

tisdag 25 april 2017

Hästarna då...?

Ja, hur går det med igångsättningen av hästarna egentligen? Tja.... det går... inte... just nu. De går in och ut från hagen. Jag tar av och på täckena så att de ska vara rena och fina den dag jag tänker motionera dem. Jag tänker rätt mycket på att motionera dem. Men så kommer livet emellan. Eller så är det för tråkigt väder.

För likaväl som jag är solskenscyklist och solskensrullskidåkare så är jag även solskensryttare. Jag ser verkligen ingen mening med att vara ute med hästarna i regn, blåst och kyligt väder. Nej, jag vill sitta till häst i t-shirt och bara känna den varma fartvinden mot mitt ansikte.

Så bara det blir bra väder... så SKA jag börja ägna mig åt dem! För då finns det inga ursäkter!

Jag har i alla fall tagit små myrsteg mot att sätta igång hästarna. Igår tog jag med mig röjsågen och körde ner all sly som växer runt ridbanan och jag tog även en sväng i sommarhagen för att såga ner sly där. När jag var klar med röjsågen passade jag på att släpa bort alla hinder som låg på ridbanan så att det går att sladda och välta den. Det behövs verkligen! Det var väldigt mjukt att traska runt där igår. Så någon kväll eller dag denna vecka ska jag nog släpa ut traktorn, sladden och ringvälten. Sen har jag ännu en ursäkt mindre för att inte sätta igång.

Såhär fin är snart ridbanan igen!
Det hade också varit kul att få lite nya ridbilder. Jag har alltid velat ha en bild på mig galopperandes på en åker med gården som bakgrund. Det hade varit grymt läckert! Men tills jag kommer igång med grabbarna får jag vara nöjd med denna bild, som jag tror är från 2013...
 
Härliga Bosse bus!
Jag längtar så efter lite hästgos. Jag har ju tyvärr inga gosiga hästar. Bosse äter upp mig om jag går in till honom i boxen och Pelle är mest ointresserad. Men i morse fick jag faktiskt gosa lite med Pelle, då han ville bli kliad i pannan och under hakan. Det var en kort, men trevlig stund:).

måndag 24 april 2017

Kan inte sova...

Jag har känt mig trött i princip hela dagen. Har haft flera nätter i rad med dålig sömn nu, pga förkylningen. Men nu har min hjärna dragit igång på högvarv igen. Det händer emellanåt. Och när det händer önskar jag att jag kunde bara stänga av alla tankar som snurrar. Men det går inte.

På jobbet har jag idag gjort något som jag inte har gjort på länge. Något som kanske ger mig något spännande att se fram emot längre fram. Eller inte. Kryptiskt, jag vet, men jag kan inte avslöja något mer nu. 

Så många av mina tankar kretsar kring det, men också kring en annan grej denna vecka som jag gruvar mig något alldeles oerhört inför.

Vi ska nämligen på begravning. En begravning som känns fruktansvärt tung. Inte för att begravningar inte brukar kännas tunga, men den här är något alldeles extra. Livet är hårt och orättvist emellanåt!

Ute blåser det ordentligt för tredje dagen i rad. Ingen vår i sikte än. Men vi får väl vara nöjda med att det inte blir en massa snö, som utlovats för andra delar av landet nu.

Tankarna snurrar... jag ska nog försöka somna till någon serie på svtplay... god natt...?
 




söndag 23 april 2017

Långpromenad

Ända sedan jag tränade för långlopp har det funnits en längtan efter att vara ute och springa eller gå längre sträckor på söndagar. Tyvärr är jag fortfarande förkyld. Jag har haft en usel natt. Vaknade vid ett-tiden av att jag var bomtät i näsan och hade ett rejält tryck över bihålorna.

Jag gick på toa och tog nässpray, men när jag gick och lade mig igen höll Magnus låda med sitt snarkande. Suck! Jag försökte få honom att vända sig, men då vände han sig mot mig istället och låg och snarkade åt det hållet också. Så jag gick och lade mig i gästrummet. Men efter några minuter blev jag tvungen att gå på toa.

Jag lyckades somna igen, men har drömt många konstiga drömmar och det känns nästan som om jag inte har sovit alls. Så att springa var inte att tänka på idag. Däremot känner jag mig inte sämre än att jag kunde gå en långpromenad. Så det fick det bli.

Selma och jag styrde kosan mot Stensared och vidare mot Brännhult. Där korsade vi 153:an (blev nästan överkörda av en bil som kom väldigt snabbt ur kurvan!) och trampade in i skogen som leder mot Hovgården.

Det är verkligen en spännande tid ute nu. Träden bara väntar på att slå ut, det finns vitsippor i mängder och maskrosorna blommar. Dock var det inte så varmt idag heller. Solen skiner, men det blåser kallt, så det är nog knappt tio grader ute. Men skulle det bli lite varmare så skulle helt klart skogarna explodera av grönska. Det ser jag fram emot!

Det är rätt kuperat att gå där i skogen. Det är en rejäl klättring upp mot en höjd och sedan går det lika mycket nedför när man väl har passerat höjden.

Selma gillade verkligen promenaden. Men hon har lite bråttom emellanåt. Men det får jag väl stå ut med.

Drygt två timmar var vi ute och det var helt underbart! När vi kom hem passade jag på att ta en sväng i sommarhagen. Inspekterade tillväxten av gräs och stängsel. Det var många djur som hade varit i stängslet på många olika ställen, i vanlig ordning. Det kommer att gå åt lite grindhandtag, tråd, isolatorer och stolpar. Dessutom hade grisarna varit och bökat runt rätt mycket i jorden på sina ställen.

Men någon tillväxt på gräset att tala om var där inte. Så tyvärr måste vi vänta några veckor till innan det går att släppa hästarna på sommarbete. Det hade ju dock varit trevligt ifall det kunde bli i alla fall tvåsiffriga temperaturer på nätterna så att de kan gå ute. Men det dröjer nog ett tag. Seg vår!

Dagens runda!
Eftermiddagen kommer att bjuda på lite mer trädgårdsarbete. Jag ska ta lite sticklingar på ett par mårbackapelargoner och sätta i växthuset också. Så det blir lite växthustid även idag:)

lördag 22 april 2017

Växthusdag

Denna lördag inleddes med lite städning av huset. Välbehövligt, som vanligt. Men när jag var klar med det gick jag ut i trädgården istället. Magnus och jag diskuterade lite om hur vi ska göra med trädgårdsprojektet. Vi kom egentligen inte fram till någonting. Ibland önskar jag att jag vore ekonomiskt oberoende. Så att pengar inte hade varit en fråga. Då kunde jag bara gjort precis som jag hade velat. Men så är inte läget tyvärr. Bara till att acceptera och fundera vidare.

Jag gick en runda med vattenslangen också. Det har inte regnat särskilt mycket och nu behöver jag vattna krukor och träd som står ute. Det pratas en del om vattenbrist i kommunerna här i Halland, så jag passade på att kika ner i vår brunn för att kolla läget. Trots att både tvätt- och diskmaskin hade varit igång hela förmiddagen så var vattennivån endast någon meter från kanten. Världens bästa brunn!

Efter vattnandet drog jag mig in i växthuset. Jag tog fram ett gammalt fult plastbord och bestämde mig för att använda det istället för hyllan som gick åt skogen häromdan. Det lär ju inte välta utan yttre påverkan i alla fall.

Jag hade massa roliga grejer att så nu. Röd- vit- och grönkål, broccoli, lite olika kryddväxter, solrosor. Ja, bordet blev rätt fullt, faktiskt. Så himla skoj!

Selma var med mig hela tiden (såklart). Hon älskar verkligen att vara i växthuset. Det är hennes favoritplats, precis som min.

Selma på sin favoritplats...
Jag tog en paus och tog en kopp te där i växthuset. Så himla mysigt. Det är så varmt och gott där nu. Utanför blåste det nästan storm. Emellanåt kändes det faktiskt som om hela växthuset skulle lyfta och fara iväg, men det är ju väl förankrat.

Jag fortsatte med sådden och när jag var klar så passade jag på att städa upp lite. Det har varit lite rörigt där ett tag. Mycket grejer och grejer lite överallt. Inte något jag trivs med direkt. Så jag sopade, bar undan tomma plastkrukor och andra krukor till vårt förråd på änden av brygghuset. Bättre att ha grejer som man inte använder där istället för i växthuset. Jag vill ha rent och fint i växthuset så att det blir mysigt att sitta där. Som ett uterum.

Jag sopade upp och möblerade om lite också. Jag ställde plastbordet under en av hyllorna för att spara lite plats och sedan flyttade jag på sittmöblerna  och matbordet så att de står samlade på ett ställe. Jag blev riktigt nöjd! Jag laddade också kandelabern med ljus, så nu kan man tända dem och mysa lite extra. Så fint! 

Självklart tog jag lite bilder på mitt fina växthus!

Norra hörnet med vovve, kandelaber och möbler
Norra gaveln med jordgubbar,planteringsbord och den räddade sådden som välte häromdan
Sydöstra havet med nya sådder på plastbordet och tomater ovanför
Söderhörnet med vinranka och lite annat smått och gott
    

Nordvästra hörnet med hallon och blåbär på tillväxt
Fina möbeln med förvaring och hästen
Nya sådder
Jag älskar verkligen mitt växthus! Det är så härligt att kunna tillbringa tiden här inne i t-shirt när det är för kallt för att vara utomhus. Att sitta här på kvällen när solen lyser på norra gaveln och ta ett glas Prosecco, det är grejer det! Växthuset är verkligen värt varenda krona jag har lagt på det. Det är ett extra rum, nästan ett extra hus. Så underbart att kunna vara "ute", fast ändå inte!

Detta växthus är 15 kvadratmeter. Det är inte för stort. Inte heller för litet. Vi hade lätt kunnat ha ett större. Men det här räcker till att odla och att kunna sitta i. Jag är SÅ nöjd! 

torsdag 20 april 2017

Förkyld!

Rätt väntat, men ändå så irriterande, konstaterade jag igår att jag har åkt på en förkylning. Förutsättningarna är verkligen de rätta. Dålig mat i några veckor (framför allt mer socker än vanligt), en stor personlig påfrestning och sorg och många människor i min närhet som varit förkylda.

Jag köpte ju Coldzyme igår och har sprutat det i halsen flertalet gånger både igår och idag. Jag tycker redan att halsen är rätt så återställd. Däremot krånglar näsan. Jag är omväxlande tät och omväxlande rinnig. Jag dra på att använda nässpray i det längsta, då jag alltid brukar få näsblod av det. Så då kan jag inte snyta mig och det hatar jag!

Eftersom jag har sovit dåligt i natt pga näsa och hals har jag varit ordentligt trött idag. Riktigt slö! Nu hoppas jag på en bättre natt till imorgon så att jag orkar göra lite nytta på jobbet innan det är helg igen. Hoppas att jag ska orka gå lite långpromenader i alla fall. Och att det blir tid att spendera i växthuset så att jag kan så lite mer grejer nu!


onsdag 19 april 2017

Växthusmalör

Idag var det inte kul att komma hem och titta i växthuset! Där hade nämligen en hylla med fem tråg fulla med diverse sådder av grönsaker, kryddor och blommor gett vika och vält ner på golvet. Så jäkla tråkigt!

Jag blev så jäkla irriterad, för när jag monterade den så var den lite svår och jag tyckte att konstruktionen var lite tveksam. Och nu fick jag alltså bekräftelse på det. Men den har trots allt funkat sedan jag monterade den. Men jag kan inte rekommendera den och den kommer inte upp i mitt växthus igen!

Den här hyllan är det jag syftar på och mitt råd är "KÖP INTE". Såhär såg det ut i växthuset när jag hade fått ner skiten:

Under hyllan
Det som blev kvar
Jag lyckades rädda några grejer i alla fall, men några sådder gick helt åt skogen. Så jäkla trist!

En annan trist sak var att jag i morse vaknade med en raspig hals som under dagen blev allt värre. Så typiskt att det händer nu, när jag är lite nedsatt pga personliga skäl. Jag har i alla fall laddat upp med Cold Zyme som jag fått rekommenderat och hoppas att det gör förkylningen kortare.

Jag hade planerat att spring backintervaller idag, men det får bli en kvällspromenad med Selma istället. Men det kan var trevlig nog denna soliga kväll!  

tisdag 18 april 2017

Rullskidpremiär 2017

ÄNTLIGEN var det någorlunda väder i kombination med att jag fick tummen ur till att åka rullskidor!

Som jag har längtat! Men förutsättningarna har inte varit så bra, så det har fått vänta. Tills nu.

Jag kom hem lite sent efter jobbet, då jag passade på att åka och handla lite mat till veckans planerade rätter. Det funkar verkligen bra att planera hela veckans mat. När jag gör det äter vi också bra. Men det svåra är att göra det. Fast om man gör det några veckor i rad så är det ju enkelt att bara kopiera det man har planerat sedan tidigare.

Jag tog in hästarna och sedan tog jag bilen (till Selmas stora besvikelse utan henne!) till Linnarpsvägen. Där ställde jag bilen, tog på mig rullskidorna och rullade ner för backen.Det gick superlätt redan från början. Så lätt har det nog aldrig gått att åka rullskidor! Jag började misstänka att jag hade medvind, men tyckte ändå att det blåst en del runt mig.

Första kilometern gick på 3:54 och så snabbt brukar det definitivt inte gå. Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt detta första rullskidpass för året, så planen var att köra max 5 km eller en halvtimme. Men när jag hade kört 3 km hade jag inte ens varit ute en kvart, så jag körde vidare in vid Källäng och vände när klockan slog nästan 15 minuter. Då hade jag hunnit 3,5 km.

Jag rullade ner för backen vid Källäng. Så otroligt mycket stadigare det kändes nu jämfört med när jag åkte premiärturen förra året. Det märks verkligen att jag både blivit stadigare på rullskidorna, men också mycket modigare i nedförsbackarna. De backar jag tidigare plogade ner för åker jag nu ner i fartställning.

När jag vände fick jag mycket riktigt mer vind emot mig, men jag körde på ändå. Jag fick inte ont någonstans och stakningen funkade fint, även om det på vissa ställen nästan kändes som om jag stod still pga vinden.

Det var så oerhört kul att köra idag! Jag kan inte sätta fingret riktigt på vad det är som gör det så roligt, men jag tror att det är en kombination av att det går hyfsat snabbt, att jag är bra på det och att jag får göra något som är mycket annorlunda mot löpningen. Jag älskar att använda överkroppen!

Jag fick ihop drygt 7 km och klockan stannade strax över 30 minuter, så det gick lite långsammare i motvinden hemåt, men jag tyckte ändå att det var hyfsad fart hemåt också tills uppförsbacken mot Linnarp kom.

Det får bli mer rullskidåkning framöver. Nu längtar jag till att kunna åka i linne och shorts. Ge mig värme! Idag var det fem minus när jag vaknade och när vi åt kvällsmat såg vi snöflingor falla ner utanför köksfönstret. BRRR!

Dagens runda.
Rullskidskugga
Minna älskade rullisar!
 

måndag 17 april 2017

Asfaltsfri löprunda med nära-hare-upplevelse

Idag tog Selma och jag bilen upp till Åkulla och Bockstensparkeringen. Därifrån sprang vi genom skogen mot Björkasjön. Till en början kändes det bra, men efter några uppförsbackar började kroppen kännas seg. Men det var ändå väldigt skönt att få vara ute lite i skogen.

Över spänger och sten
När vi kom ner till vägen som går förbi Björkasjön vände vi tillbaka mot Åkulla. Ännu mer backar.

Helt plötsligt flyger Selma ner i diket och är väldigt när att hugga en hare som ligger och trycker där! Den fick väldigt bråttom. Och jag var glad att Selma alltid är kopplad när hon springer med mig. Annars hade jag fått jaga ikapp henne! Efter det trodde hon att diket var fullt med harar och ville springa där hela tiden... Tokiga hund.

När vi kom tillbaka till Svartråvägen kändes det lite för kort att springa tillbaka till bilen, så jag sprang mot Svartrå och korsade sedan över till banvallen och korsade över skogen igen tillbaka till bilen.

Nästan en timme var vi ute och det kändes ju bra efteråt, även om själva springandet kändes rätt kämpigt. Jag ångrade i alla fall inte att jag sprang. Den här gången heller:).

lördag 15 april 2017

Påskrunda

Nu är det ett tag sedan jag körde fasta senast, så nu kändes det som om det var hög tid. Jag åt senaste målet igår kl sju på kvällen och tanken är att inte äta förrän kl sju ikväll. 24-timmarsfasta alltså.

Jag älskar att träna när jag fastar. Den lätta känsla jag får i min kropp är som bäst då. Idag stod långpass på schemat. Så Selma och jag drog iväg mot Åkulla.

Vi sprang upp i skogen vid Flähult och svängde sedan in på stigen som tog oss runt Ya-sjön. Det är riktigt kallt ute idag! Jag kan knappt föreställa mig att det gick att springa i shorts och t-shirt bara för en vecka sedan! Idag var det långkallingar under tightsen, vantar (som jag faktiskt tog av mig efter ett tag) och pannband. Våren verkar tyvärr ha tagit paus.

Men det är ändå så härligt att var ute i skog och mark. Idag tänkte jag faktiskt på det och lade märke till det. De tunga tankarna var där också, såklart, men de var inte lika övervägande som under tidigare löpturer.

När vi springer förbi sjöar ska Selma alltid bada och dricka vatten. Även så denna gång. Vi stannade till vid Ya-sjön. Hon var så nöjd. Hon fick spana, bada och dricka. Livet på en pinne! Jag avstod bad, då det var både kallt i luften och nära minusgrader i vattnet, BRRR!

Spana

Bada

Dricka
När vi hade rundat sjön var det lättsprunget på banvallen och sedan blev det asfalt resten av vägen hem. Jag reflekterade över att jag, trots en betydligt längre sprungen runda än på länge, inte kände av något slitage någonstans i kroppen. Så jäkla underbart!

Det absolut bästa med att springa när man fastar är att kroppen hämtar energi från fett istället för glukos. Glukosen tar slut, det gör inte fettet. Energin sjunker inte, det känns snarare som att energinivån ökar. Det är helt enkelt underbart att springa på fett som bränsle!

Rundan blev drygt 12 km och trots att jag försökte springa så lugnt som jag kunde landade medeltempot rätt högt för att vara jag. Här kommer rundan:



fredag 14 april 2017

Långfredag

Idag sov vi faktiskt lite längre än vanligt. Jag vaknade vid halv åtta. Minns inte när jag sov så länge senast. Det tog lång tid i stallet idag, då det blev helsanering av alla boxar. Ponnyns ägare är i New York så jag sköter även henne nu och ett sto kissar betydligt mer än mina valacker... Det funkar inte så bra att strunta i att köra ut kiss-spånet på vardagarna. Jag fick i princip tömma hela hennes box för att få ordning på den. Grabbarnas boxar var också rätt mycket att mocka.

När jag fått i mig lite frukost gick jag ut för att äntligen få stängslat hela ponny-hagen. Vi har haft ett hörn avdelat för att jag och mina grannar har bekämpat prästskråp där (eller heter det pestskråp??). Det är ett jäkla ogräs som ser ut som rabarber, men som är väldigt giftigt. För två år sedan lade mina grannar en markduk där och då försvann det mesta.

Men det kommer att göra gott om ponnyn kan trampa ner lite där också, för då vill de nog inte växa alls där mer. Jag drog bort de stackars pestskråp som hade tittat upp och så satte jag nya stängselstolpar och hängde upp ståltråd. Jag fick trassel på ståltråden, så det var lite omständligt, men jag fick ordning på det till sist. Ponnyn blev jättenöjd med att få lite ny hag-yta. Det kommer att bli bra, detta!

Ny hag-yta för ponny!
Igår firade vi svärmors födelsedag. Det var trevligt att träffa hela familjen igen. Dock var vi rätt trötta efter arbetsveckan, så det blev ganska tidig hemgång ändå.

Igår lyckades jag fånga våra fina vovvar på bild och jag gjorde en liten påskbild av dem.
Finaste vovvarna!
Efter stängslingen gödslade jag de sista två odlingslådorna, så nu är det snart dags att så i dem. Åh, vad jag ser fram emot det!

Magnus städade lite i växthuset, tömde krukor med döda tomater. De stackarna dog ju när det blev frost precis efter att jag hade fått ut dem i växthuset. Men de som är kvar verkar starka i alla fall. Han sopade även golvet där inne, så nu kan jag smutsa ner igen när jag ska så mer...

Jag fortsatte i min rabatt intill gärdsgården vid vägen. Rensade kirskål och grävde upp lite annat skräp som inte ska vara där. 

Solen sken idag, men det blåste kallt. Det är rätt jobbigt att vara ute en hel dag. Jag hade tänkt att ta en kopp te i växthuset, men landade i soffan istället. Trött som en gnu.

Ikväll har vi grillat lite entrecôte. Jag har testat att göra kålrotspommes i ugnen. Jag tog en kålrot, skar den i stavar, sedan kokade jag dem i ca tio minuter i saltat vatten. Därefter slängde jag dem på en plåt med rapsolja och smör och slängde in dem i ugnen så att de friterades där.

De blev grymt goda, faktiskt! Kålrot är lite underskattat, tycker jag. Till detta hade vi hemgjort örtsmör, hemmagjord coleslaw och beasås. Så gott! Och jag blev så jäkla mätt! Perfekt uppladdning för 24.timmarsfasta som jag tänkte köra imorgon.

Kvällsmat!
Imorgon hoppas jag så lite fler grönsaker i växthuset. Det skulle bli lite sämre väder imorgon, så då passar det bra att stå i växthuset. Kanske blir det lite städning av huset också. Det blir i alla fall definitivt en långrunda med Selma i skogen imorgon. Det ser jag fram emot!

torsdag 13 april 2017

När livet tar en oväntad vändning....

Det har varit ett litet uppehåll på bloggen den senaste tiden. Orsaken är av personlig karaktär. Den vecka jag såg fram emot som en bättre och piggare än föregående blev istället en helt fruktansvärd vecka fylld av sorg och förtvivlan. Av respekt för alla inblandade och drabbade tänker jag inte beskriva händelsen mer än så.

Veckan som gått har mest gått ut på att försöka förstå, acceptera och hantera alla känslor. Det har varit en känslomässig bergochdalbana utan dess like. Jag har försökt hantera sorgen och förtvivlan genom att springa.

Det hjälpte inte första gången. Tankarna var bara fokuserade på en sak och jag minns knappt var jag sprang någonstans. Jag kände mig så besviken över att löpturen inte hjälpte mig någonting. Jag har ju läst massor av artiklar i Runner's World om hur löpning tar folk ur sorg. Jag insåg inte att det kanske inte känns som om det hjälper i ett så tidigt stadium av sorgearbetet.

Nästa dag försökte jag lindra genom att gå min och Selmas favoritlångrunda i de vackra bokskogarna. Jag orkade inte ens lägga märke till de underbara omgivningarna, de fanns bara i periferin som en suddig massa. Och jag mådde inte ett dugg bättre efter den ca två timmar långa promenaden. Jag var faktiskt riktigt sänkt och orkade egentligen inte göra någonting mer den dagen.

Livet kändes extremt tungt. Men jag längtade ändå efter att springa mer och nästa pass fick bli löpintervaller. De fick mig i alla fall på något bättre humör. Jag sprang 60-sekundersintervaller med 60 sek gångvila. Det gick faktiskt rätt bra, jag kände mig snabb. Jag kände för första gången på en vecka något som liknade äkta glädje. Men glädjen grumlades snabbt av terrorattentatet i Stockholm. Tack och lov var det ingen jag känner med där!

När helgen kom fick trädgårdsarbete bli terapiformen. Vi har väckt vår underbara robotgräsklippare till liv. Det började dock inte så bra då vi fick ett felmeddelande som sa ”slingsignal saknas”. Det fanns nio olika orsaker till det felmeddelandet stod det, men mer hjälp än så fick vi inte… Så jag bad Magnus kolla där hästarna går ut och in från hagen. Slingan ligger ju väldigt grunt och i vintras var det blött och då trampade hästarna rätt djupt ner där kabeln ligger.

Det tog inte lång tid innan han hittade avbrottet och kunde fixa det, sedan gick roboten igång igen och har kört på utan problem sedan dess. Så skönt att slippa tänka på att gräset måste klippas nu!

Jag planterade ett par nya syrénbuskar i min syrénhäck som var lite gles. Jag har fortsatt kirskålskriget i en av rabatterna och lyckades hitta en massa rötter och annat skräp att dra upp. Det känns som om det har blivit bättre där detta år och att ogräset är lättare att få bort nu. Snart kanske jag har en riktigt fin rabatt där utmed gärdsgården mot vägen.

Jag flyttade en pionbuske som behövde räddas från gräsklipparens framfart och jag insåg att jag behöver skydda mina lökväxter som står mot gärdsgården, då gräsklipparslingan går rätt nära där….

Det är en underbar tid nu när det blir mer och mer värme och ljusare och ljusare kvällar. Tyvärr kan jag inte njuta fullt ut av ljummet väder och härligt ljusa kvällar just nu. Men det går framåt och om jag anstränger mig kan jag ändå försöka se bra och härliga saker i allt detta mörker.

Det känns trots allt skönt att det är långhelg nu. Många lediga dagar framför oss. Något att se fram emot....

söndag 2 april 2017

Automatiska fönsteröppnare på plats!

Nu har vi äntligen fått de automatiska fönsteröppnarna i växthuset på plats! De var inte helt lätta att få dit, så det var många svordomar och stor frustration. Men till sist satt de där och de funkade perfekt! Himla käckt att inte behöva tänka på att öppna fönstren innan man går till jobbet på morgnarna. Dessutom är det ju inte jättevarmt när jag åker på morgonen och sedan kan det bli riktigt varmt under dagen när solen står på.

Automatiska öppnare på plats!
Det blev en hel del annat fixande också. Jag flyttade hallon och planterade en massa sticklingar i krukor. 

Vi passade också på att bränna det gamla gräset vid paddocken, ett säkert vårtecken! Det var perfekt att göra det ikväll. Det var knappt någon vind och det var lite småblött i gräset.

Hästarna fick stå ute lite extra idag, de fick en omgång hö i hagen. Känns dumt att ta in dem när det ändå var en sådan fin kväll.

Nu är även denna helg över. Jag hoppas på en mycket bättre vecka och att jag är pigg och orkar göra saker när jag kommer hem från jobbet!

Linne-väder!

Idag var det löparpremiär i mindre kläder! Solen var varm och skön idag, så det fick bli halvlånga brallor (vågade inte ge mig på shortsen) och linne. Det hade dock varit bättre med shorts, då det var väldigt varmt! Så skönt att slippa jackor och långärmade tröjor. Jag kände mig lätt som vinden :).

Selma var såklart med och blev snabbt varm, så hon fick svalka sig ordentligt i en bäck efter några kilometer. Vi sprang Obbhultvägen mot Åkulla, svängde in i skogen vid Flähult och kom sedan ut på banvallen och styrde hemåt.

Härliga skog!
När vi kom ut på banvallen var där fullt med grodor/paddor (vet inte skillnaden). De var överallt! Hoppade omkring och hade sig. Jag hoppade över dem och fick lite panik, trodde att de skulle anfalla... Lite läskiga är de allt. Jag fick i alla fall fångat några av dem på bild.

Välkamouflerad!
Och så hittade jag några som hade det lite extra mysigt! Vårkänslorna svallade verkligen!

Vårmys
Det kändes bra att springa. Jag har ju inte orkat träna någonting överhuvudtaget senaste veckan pga sommartidsomställningen. Men nu hoppas jag på en bättre vecka! Jag är grymt sugen på att åka rullskidor, så jag hoppas få till det också någon kväll kommande vecka.

Pigg och utvilad!

Igår vaknade jag faktiskt utvilad! Jag sov riktigt bra hela natten och vaknade lugnt och skönt av mig själv. Det var helt underbart att få känna sig utvilad! Från katastrof till toppform över en natt!

Vi började lördagen med att titta på bil åt Magnus. Vi for runt till lite olika bilhandlare och märken. Jag hoppas att han hittar en bil som han är nöjd med och som går att åka längre sträckor i så att vi slipper lägga så många mil på min bil... Fortsättning följer på den!

Vi åkte också förbi Höråsens plantskola där Magnus inhandlade en lite för tidig födelsedagspresent till mig. Ett päron-familjeträd med fyra sorters olika päron fick jag och en rhododendronbuske. 

Efter det åkte vi till Falkenberg och hälsade på mor och sedan tillbaka hem via Magnus kusin i Skogstorp och en sväng i Grimetons skog där Magnus fick hjälpa sin kollega som inte fick in stödbenet på lastbilen.

Så när vi kom hem var klockan strax efter fyra. Jag tog in hästarna och startade grillen och vi fixade lite käk innan vi gick ut igen och planterade trädet och busken.

Jag fick hem leverans av växter från Horto Green i veckan, så de blev också planterade. Jag köpte två stycken krukhallon. Det ska bli kul att se hur de växer i sommar. Och så köpte jag två svartvinbärsplantor som blev utplanterade i fruktträdgården.

Krukhallon Ruby Beauty

Päronträd med fyra sorter
Såhär ska rhododendronbusken se ut så småningom

Suddig bild på svartvinbärsbuskarna