Sidor

torsdag 30 januari 2020

Lite kämpigt just nu...

Alltså januari.... jag får nog utse årets januari till den tyngsta månaden på länge. Inte för att något särskilt hänt eller så. Det är bara det att det är så jäkla mörkt, grått och regnigt. Och jag är så trött på det!

Gå upp kvart i fem varje morgon, ut i mörkret, hemma igen på kvällen när det är mörkt. Titta ut genom fönstret på kontoret och se gråvädret (det man ser genom de igensaltade fönsterrutorna.

Energin tar slut framåt onsdagen och jag har de senaste veckorna trappat ner ridningen. Förra tisdagen orkade jag rida Bosse och gå med hundarna. När jag kom hem på onsdagen var planen att gå med hundarna och rida Pelle. Först prioriterade jag bort hundarna för att jag inte orkade och sedan orkade jag inte heller att rida. Jag slocknade i soffan vid sju på kvällen.

Det blir en väldig omställning att ha varit ledig i fyra veckor och varit jätteaktiv, snittat mellan 20-25000 steg per dag och sedan börja jobba och inte ens ha kommit över 7000 steg när jag kommer hem på kvällen.

Men jag har justerat lite, sänkt kraven på mina kvällsaktiviteter, endast rida en häst, springa de andra kvällarna. Och nu känner jag lite mer energi denna vecka. Kanske för att jag är ledig imorgon...

Eller för att jag har effektiviserat lite på morgnarna och kapat tid vilket har lett till att jag kan sova någon halvtimme längre. Det gör faktiskt en hel del för energin.

I måndags sprang jag en kort och lite snabb (för mig) runda. Min höft har ju plötsligt slutat att göra ont så det är så härligt att springa och att kunna springa med en mycket bättre teknik. Vovvarna var såklart med och de gillade att få springa.

Måndagsrundan
I tisdags kväll skrittade Pelle och jag bort till ridhuset. Han har jag faktiskt inte ridit sedan vi tränade för Charlotte senast utan jag har bara promenerat med honom. Han är ju väldigt trevlig att gå med, så han har fått utforska lite "läskiga" rundor.

Men han var väldigt lugn i tisdags och jag red lite travbommar och travhoppade små kryss. Det gick hur bra som helst och han tvekade inte för någonting. Dock var han lite knackig både i traven och galoppen. Han har väl blivit lite stel när han har fått stå. Så det är nog lite viktigt att försöka hålla igång honom lite mer regelbundet. Men vi har ingen brådska utan vi kan vänta in våren och de ljusa kvällarna då det blir lättare att hålla igång!

Tisdagsrundan

Min trötta häst

Igår skrittade Bosse och jag till ridhuset. Han var pigg i vanlig ordning och han var faktiskt inte så motvalls som han kan vara ibland. Det var endast i första galoppen som han bröt av och tappade bjudningen. Efter det var han fin.

Han fick travhoppa lite småhinder han också och det var så kul! Han var jättefin i galoppen och nu börjar det gå att jobba honom lite mer ordentligt. Så vi har också mycket att se fram emot i vår!

Onsdagsrundan
Idag kom jag faktiskt hem medan det fortfarande var ljust ute. Så härligt! Och för en gångs skull var det faktiskt uppehåll ute. Helt fantastiskt!

Jag tog in hästarna som var nöjda med att få komma in lite tidigare än de andra kvällarna denna vecka. Sedan gick jag in, bytte om till löparkläder och gick ut till hundarna. Gissa om de var lyckliga!

Vi sprang upp mot Flähult och planen var att springa i skogen där, men det dök upp en hund som jag inte ville passera då både Selma och Nelly är lite tveksamma och halvarga på andra hundar så jag svängde av och sprang istället tillbaka längs banvallen.

Det blev en bra runda även idag. Så skönt att få komma ut och få friskt luft och faktiskt få lite dagsljus. Jag tog det lite lugnare idag eftersom jag hade tänkt att springa lite längre. Nu blev det ju inte så mycket längre men jag sprang i alla fall upp för hela sista backen hem och det var länge sedan jag gjorde det senast. Det är ju så mycket lättare att springa när jag inte har ont!

Torsdagsrundan

måndag 20 januari 2020

Måndagsfasta och stark löpning

Tidigare har jag fastat på fredagar, men nu har det fallit sig så att det passar bättre på måndagar. Jag gjorde inte klart maten som jag lagade i slowcookern igår, revbenen, så jag hade ingen bra matlåda att ha med mig till jobbet. Därför blev det lätt att besluta mig för att fasta.

På vägen hem från jobbet körde jag om Gekås för att köpa lite foder och annat så jag var hemma vid femtiden. Tog in hästarna direkt och bytte därefter om till löparkläder. Strax efter kl sex gick jag ut till de glada vovvarna som längtade efter att få komma ut och springa.

Då hade jag fastat i ganska exakt 24 timmar. Pannlampan på och så gav vi oss ut i mörkret.

Det blev ett helt fantastiskt löppass! Det var så enkelt att springa idag! Kroppen var lätt och det gjorde inte ont någonstans. Jag vet faktiskt inte när det hände senast. Det är i alla fall flera år sedan.

Vi sprang rundan som jag kallar för "Favoritrundan", en runda som väldigt ofta går bra att springa. Vovvarna var pigga och glada och tyckte att det var fint att få springa. Det roliga var också att när jag hade passerat fem kilometer blev det ännu lättare att springa. Andningen funkade perfekt och kroppen kändes otroligt stark.

Jag sprang drygt 7 km och snittade strax över 5:50-tempo, något som jag inte har varit i närheten av på flera år.

Två pigga vovvar!

Dagens runda
När jag kom hem blev det duschen och sedan fixade jag i ordning revbenen och slängde ihop en cole-slaw. Grymt god faste-brytare! 26 timmar fastade jag denna gång.

Dagens fasta
Detta blev en perfekt start på veckan! Nu är det bara full fart mot resten av den!

söndag 19 januari 2020

Dagens sista solstrålar

Efter Pelle var det Bosses tur att komma ut. Solen var på väg ner när vi kom ut, men vi tog till vara på de sista solstrålarna för den här helgen. Så mysigt!

Även Bosse fick ta det lite lugnare idag. Han har ju också gått hårt den senaste månaden och även han verkar lite småmatt. Men han skrittade ändå på bra och var lite småpigg i skogen.

Sista solstrålarna

Låg sol
Vi tog först vår egen skog och sedan upp i Skattagårdsskogen. Där blev det lite trav och där var han rätt pigg och sprang på bra. Sedan stack vi ut vid Attas och vidare förbi Kullagården. Han var lugn och fin och det blev en ganska mysig kort runda!

Solen har gått ner
Nu är det så härligt att det börjar bli ljusare. Idag var det inga problem att vara ute till i alla fall fem, kanske var det fortfarande ledljus kvart över fem också, jag vet inte, men underbart är det när de ljusa kvällarna kommer tillbaka!

Lugn runda med Pelle

Idag fick Pelle komma ut på en kortare och lite lugnare runda. Vi red förbi Kullagården, ner för Mute backe och sedan ut på gärdsvägarna och upp vid Hulegården.

Han var väldigt pigg i skritten till en början, men han lugnade snart ner sig. Travade lite på gärdsvägarna men traven var lite halvhjärtad. Det blev lite galopp i backen upp vid Hulegården där han tog i och ville dra iväg i början, men när vi kom lite längre upp blev han lite trött och det var inga problem att få ner honom i trav igen.

Men han kändes lite mattare än han har gjort tidigare. Nu står de ju ute längre på dagarna så det går väl åt mer energi för dem. Så han ska få ta det lite lugnare ett tag nu. Det blir ridhuset på kvällarna, men kommer att försöka rida lite lugnare och mer kravlöst där. Vintern har varit intensiv när jag har varit ledig, så han kan få det lite lugnare nu tycker jag. Jag vill ju inte att han ska överanstränga sig, gammelhästen! Då är det bättre att ta det lite lugnare nu så att han blir pigg och fin till våren när det blir ljust och varmt igen!

Fina Pelle i solen!


ÄNTLIGEN SOL!!!!

Vilken lycka att vakna denna söndag och få se en helt klarblå himmel! När hände det senast? Typ i oktober? Det var lite sol på nyårsafton, men inte så som idag. Så jäkla härligt!

Jag fixade lite extra i stallet, sopade i ordning mer och sanerade lite i sadelkammaren. Där behöver göras rent emellanåt eftersom jag släpar in mycket spån och lera.

Jag åt frukost och pysslade lite. Fixade tvätt och gjorde i ordning lite revben för slowcookern innan jag gav mig ut för att promenera vovvarna.

Solen gör mig på så himla gott humör! Jag älskar verkligen solen och den blå himlen! Som jag har saknat det!

Vi gick bort mot golfbanan och korsade 153:an och traskade vidare mot Skärte.

Mot Skärte!
Vi gick upp i den härliga skogen med oändligt många fina grusvägar! Här ska jag och Bosse ta oss en tur någon gång i år! Solen sken och det bildades små dimmor överallt, det var så vackert!

Soligt och dimmigt
När vi gick upp för den där backen hörde jag att det prasslade till nedåt höger. Jag undrade vad det var men såg inget. Selma gick lös och jag funderade på ifall det kunde vara en hund som var ute och jagade. Det prasslade till igen, närmare den här gången och i motljuset såg jag en skugga komma farandes max tio meter framför oss. Plötsligt såg jag vad det var; VILDSVIN! Fyra stycken sprang rakt över vägen tio meter framför oss!

Selma såg inte vildsvinen och Nelly, som var kopplad blev helt galen och ville springa efter dem. Jag var helt fascinerad över hur snabba dessa mycket speciella djur är. De ser ut som små tunnor men rör sig som gaseller. Selma fick till sist korn på grisarna och for iväg skallandes efter dem, men hon gav upp rätt snabbt och kom tillbaka till matte.

Jag har ju alltid sagt att det är näst intill omöjligt att springa på vildsvin eftersom de är så skygga. Och under alla dessa år som jag har sprungit, gått, cyklat och ridit i våra vildsvinstäta marker så har jag aldrig någonsin sett dem på detta vis! Men jag tror att de var jagade då jag stötte på ett gäng jägare lite längre upp i skogen. Det var rätt bra fart på de där vildsvinen så de hann inte uppfatta mig och vovvarna. Annars hade de aldrig sprungit så nära oss.

Vi fortsatte runt där upp i skogen och det var så himla fint! Helt fantastiska grusvägar! Och vacker skog! Dessutom var det rätt torrt på vägarna så jag behövde inte blöta ner mina fötter trots att det är otroligt blött ute nu.

Jag sprang också lite grann. Och något märkligt har hänt... I torsdags när jag tränade Pelle för Charlotte kände jag att något hände med min vänstra höft. Det kändes som om den hade hoppat ur läget och jag trodde knappt att jag skulle kunna gå när jag kom ur sadeln. Men när jag väl kom ner på marken så kändes allting bra. Sedan dess har jag sprungit några kortare sträckor när jag har varit ute och gått med hundarna och plötsligt har jag inte ont i höften. Jag tror knappt att det är sant!

Jag sprang helt smärtfritt, men fick sluta när hundarna återigen fick span på vilt. Tror att det var vildsvinen som var nära oss. Båda hundarna fick i alla fall väldigt bråttom och jag hade fullt sjå med att hålla in dem så att de inte skulle dra omkull mig.

f
Fantastiska grusvägar

Härlig natur

Solen i ögonen
Vi var ute i drygt två timmar och det var så härligt! När jag kom hem igen tog jag in hästarna och lät dem äta lite medan jag gick in och bytte om till ridkläder.

Regnig lördag

Förmiddagen ägnade jag åt att städa huset denna lördag. Skönt att få det gjort! Inget kul jobb, men jag lyssnar alltid på ljudbok så det gör ju arbetet lite enklare. Det är i alla fall gött att ha ett städat hus!

Det tog lite längre tid än jag hade tänkt så jag valde att gå en promenad med Selma och Pelle. Pelle är ju så snäll att gå med och jag tyckte att han kunde få ta det lite lugnare efter en ganska intensiv vinter såhär långt.

Pelle var pigg till en början och det gick väldigt bra att gå med dem, även om Selma drog på rätt bra framåt. Det kom lite små regnskurar på oss då och då, men inte så att vi blev jätteblöta.

Vi gick upp i Linneskogen och genom Gamlens, vidare över Hagakullen och sedan ut på Tvååkersvägen för att ta banvallen hem. Det var lite jobbigt på Tvååkersvägen då det kom några riktiga dårar som körde förbi alldeles för fort. Jävla idioter!

När vi sedan kom in på banvallen trodde jag att allt var lugnt, men då kom det en dåre körandes där också. Det är ju knappt en farbar väg där! Och så jäkla onödigt! Jag fick baxa av Pelle från banvallen så att bilen kunde passera. Därefter var i alla fall allting lugnt och vi kom hem lugnt och fint.

Pelle var väldigt lugn, men ändå pigg och framåt. Han blev lite skraj vid Gamlens när det kom en ardenner farandes alldeles intill oss. Annars var han väldigt lugn hela vägen. Han tyckte kanske att det var mysigt att få promenera lite som omväxling.

Näst på tur var det Bosse som skulle få en lite längre uteritt. Det regnade mer ihållande när vi kom ut, så trenchcoaten fick jobba hårt på att hålla mig torr.

Ibland avtog regnet och det ljusnade lite och såg ut som om det skulle lätta bara för att börja regna igen och mer.

Vi red upp i Obbhultskogen. Bosse var lite spänd redan från början där upp av någon anledning, vet ej varför. Kanske för att det är vildsvin i faggorna. Han fick i alla fall trava på en hel del för att vi skulle hålla värmen och komma hem innan det blev helt mörkt ute.

Vi galopperade upp för backarna i skogen och han var jättefin. Dock blev mina lädertyglarna snorhala i regnet så det var lite svårt att fånga in honom och komma tillbaka till trav. Men det gick bra i alla fall och det blev en runda med mycket trav och en hel del galopp.

På vägen hem regnade det rätt rejält och det började bli blött om händerna så vi ville nog båda hem så snabbt som möjligt. När vi kom hem var jag blöt längs övre delen av benen där regnet hade lyckats komma in under trenchcoaten tack vare blåsten, annars var jag faktiskt rätt torr ändå med tanke på förutsättningarna. Det hann nästan bli mörkt också innan vi kom hem, men vi klarade oss precis. Nu är det faktiskt hyfsat ljust ända fram till klockan fem, även om det är regnigt och grått ute.

Regnigt och nästan mörkt

Två dränkta filurer
Jag är så jäkla trött på detta regnande nu! Jag vill ha sol och uppehåll! Eller i alla fall kallt och snö! Men vi närmar oss våren allt mer och det märkt, det känns jäkligt skönt!

onsdag 15 januari 2020

Uteritt film

Filmen från i lördags!

Bästa passet hittills med Bosse!

Efter Pelle var det Bosses tur och även han fick gå ett dressyrpass. Vi var däremot ensamma i ridhuset, men så var vi ju där rätt sent.

Jag började med lite skrittövningar och kände att han var lite motsträvig. Jag ville inte försöka få fram honom i trav när han inte var riktigt framme, så jag väntade ut honom tills han själv ville trava och den strategin lyckades bra tycker jag.

Han var lite motig i traven stundtals också, men vi tog oss igenom det och när han gick fram med ärlig bjudning fick han massor av beröm. Jag jobbade honom på volter och testade också lite nedsittning. För första gången någonsin blev han inte sur när jag satt ner i traven, utan han jobbade på bra och gick bra framåt. Jag tyckte att han släppte ner mig mer på ryggen än vanligt och att jag själv hittade en bra "sving" med i hans rörelser. Sen är han ju betydligt svårare att sitta på än Pelle! Jag studsar nog fortfarande som en studsboll i sadeln!

Jag fick även igång honom i galoppen och för första gången sedan maj var han så fin i vänstergaloppen! Så rund och fin, kontrollerbar! Jag kunde länga och korta och verkligen jobba honom i galoppen. Så himla kul!

Högergaloppen är lite svårare. Större språng, inte samma styrka att korta ihop, men vi lyckades ändå få ihop även den galoppen lite grann. Jag blev så glad! Äntligen börjar vi komma tillbaka på riktigt!

Han fick skritta lite, dock inte på långa tyglar eftersom jag upplever att han då tror att han är färdig och sedan blir han sur när jag börjar jobba honom igen. Men det funkade väldigt bra att göra på detta viset, jag höll liksom kvar honom i jobb fast i skritt och det gick lätt att hitta traven igen och sedan galoppen.

Jag red en hel del utan stigbyglarna för att komma ner i sadeln. Jag ska se om inte det går att använda dressyrsadeln på honom också. Han och Pelle är ju inte helt olika i ryggen förutom att Pelle har lite längre rygg. Det hade varit kul att kunna jobba honom i en dressyrsadel för att komma till mer ridning.

När vi skrittade hem svävade jag på så moln! Så kul att han börjar bli så fin! Och om allt går bra på torsdag tänker jag faktiskt börja träna honom också för Charlotte så att jag tränar varje vecka istället med men på båda hästarna så de får gå varannan gång.

Min superstar!
Klockan var rätt mycket när vi kom hem och både jag och Bosse var trötta och Bosse stod och gäspade djupt på stallgången efteråt!


Gäsp

Gäså

Gäsp


Pelle dressyr

Igår var det tisdag och därmed ridhuskväll. Först ut var Pelle som fick dressyrsadeln på sig. Han var så cool och trevlig när vi skrittade iväg, nästan som om han trivs bättre i pannlampans sken än i dagsljus...

När vi kom till ridhuset var där fyra ponnyer och tjejer varav två red lektion, så det var lite mer liv och rörelse än vi är vana vid där. Men det gick väldigt bra. Pelle reagerade inte särskilt mycket på de andra, utan jag kunde jobba honom bra ändå. Dock är det svårt när man hela tiden måste sitta och parera att det kommer någon i annan gångart eller mot en osv.

Han var lite stel till en början och ville gå med huvudet högt, men efter ett tag kunde jag börja jobba honom lite mer. Det är lättare på volterna och i trav, framför allt nedsittning. Han är ju så lätt och fin att sitta på i traven och jag kommer mer och mer på hur jag ska använda min kropp för att det ska bli så bra som möjligt och försöka jobba med rörelsen istället för mot.

Det blev lite galopp också och där var han verkligen superfin! Han hittade en väldigt kort galopp, både i vänster och höger. Dock har jag fortfarande problem i högervarvet och jag börjar inse att det inte bara är jag som blir hängande i högertygeln, han hänger sig där också, så det blir lite dubbelfel. Men vi har ju blivit betydligt bättre på det sedan vi började träna för Charlotte!

Överlag tyckte jag att han var stundtals jättefin och det känns bra inför torsdagens träningspass!

Dagens pass

söndag 12 januari 2020

Fin söndag!

Denna söndag vaknade jag strax innan halv sju. Jag hade ställt klockan på halv sju eftersom jag skulle träffa tjejgänget på Havanna för frukost och bad.

Det blev en jättemysig förmiddag med god mat, en massa snack och skönt bad. Tyvärr fanns det inget varmvatten i duscharna, så det förtog väl upplevelsen en del. Men det var skönt att bada i 37-gradig bubbelpool och bada bastu. Jag testade också kallbadet som var 14 grader. Jag har i hela mitt liv hatat att bada kallt, men jag måste säga att det faktiskt var helt ok. Ja, det var såklart svinkallt, men det var skönt när värmen rusade inombords. Kanske kan jag bli en vinterbadare?

När jag kom hem tog jag en kopp te och gav mig sedan ut i stallet. Tyvärr hann jag bara rida Bosse, men det var nog lika bra för Pelle var lite uppstressad över att det brötade utanför stallet där Magnus, Christoffer och några andra grabbar tog tag i projekt riva ut spannmålstorken. Det ska bli kul att följa detta projekt och se vad det kan bli av det hela!

Bosse och jag kom i alla fall iväg och han var positiv och framåt idag. Vi red förbi Kullagården och sedan ner vid Hulegården och ut på gärdsvägarna. Han var pigg och ville trava, men samtidigt var han rätt lugn och kikade inte på så mycket grejer som han brukar.

Han fick galoppera också och gjorde det så himla fint! Lugnt och kontrollerat. Vi svängde sedan ut på Obbhultvägen och sedan in mot Smeas och vidare till grushålan. Där blev det mer trav och sedan galopp upp i skogen där han gjorde ett jäkla bocksprång så att martingalen gick upp och jag blev tvungen att sätta tillbaka den varpå jag tappade spöet.

Bara till att hoppa av och leta upp något att ställa sig på för att komma upp igen. Det gick bra och jag kom upp, han börjar faktiskt bli bättre med det där att stå still vid uppsittning.

Vi fortsatte i trav genom skogen för säkerhets skull så att det inte skulle bli fler bocksprång. Men vi kom helskinnade ur skogen och kunde sedan skritta hem lugnt och fint.

På väg hem

Spännande projekt på g!
När jag var klar i stallet tog jag med Selma på en löprunda. Nelly hade varit ute och jagat idag så hon fick stanna hemma. Det blev en löprunda i mörker, men det var faktiskt riktigt mysigt att springa i mörkret. Det är ju ett tag sedan jag gjorde det nu. Sen såklart, längtar jag till ljuset och våren, men var årstid har sin tjusning!

Löpning i pannlampans sken
Nu avslutas ännu en vecka på detta år och det har varit en fantastiskt bra vecka på alla sätt, framför allt på stegsidan! Nu har jag 16 dagar i rad med uppnått stegmål (som ligger på 15000) och jag hoppas att jag orkar hålla i det här även nästa vecka!

Veckans stegstatistik!


lördag 11 januari 2020

Bosse markarbete

Efter Pelle fick jag ju rida Bosse eftersom han fick vila igår. Jag hade planerat att gå till ridhuset med honom och rida lite markarbete med honom också. Lagom till vi skulle iväg började det att regna så det var bara till att ta på sig regnrocken. Men det regnade faktiskt inte jättemycket så vi klarade oss bra på vägen dit.

Jag körde samma övningar som med Pelle, lite travbommar och lite småkryss. Han var fin från början, kanske lite motig i skritten och första försöket till trav.

Första traven var han lite bakom hand och kom inte fram till handen, men efter ett tag blev det bättre. När han fick trava över bommarna blev han bättre... Detta var första gången vi tog lite småskutt sedan han blev skadad och han gjorde det jättebra! Han ville inte galoppera över hindren, men han travhoppade dem riktigt bra och verkade gilla det. Så kul att kunna hoppa med honom igen!

Jag jobbade honom i galopp också i båda varven. Han är fortfarande väldigt springig och har svårt för att gå i en normal galopp, men jag jobbar på med att få honom bättre. Nu fokuserar jag mest på att han ska fatta galopp och hålla i den och det blir bättre och bättre. Det kan nog bli bra framåt sommaren så att vi kan reglera och jobba med galoppen ordentligt igen. Tills dess gäller det att träna, träna och åter träna!

Totalt sett tycker jag att han var jättefin idag! Så fin i formen och mestadels positiv och framåt! Han var också riktigt mysig att göra i ordning både före och efter passet, vilket är väldigt positivt!


Dagens pass!

Uteritt Pelle

Pelle har varit lite väl pigg de senaste gånger jag har ridit ut honom. Han har dragit iväg både i trav och i galopp och varit fjantigare än vanligt. Så jag var lite nervös inför dagens runda. Han kan vara lite spänd när vi tar denna runda. Men jag hade bestämt mig för att ta oss igenom detta och försöka att jobba med honom i galoppen och traven så att han blev lite mer kontrollerad.

Jag tog faktiskt på mig GoPron, vet inte om jag har filmat någon ridtur på Pelle tidigare, så det var ju lite kul.

Vi kom iväg och det hade börjat blåsa mer än när jag var ute med Selma, men Pelle blir nästan lugnare när det blåser till skillnad från alla andra hästar...

Vi skrittade upp till banvallen och fortsatte den ut mot Tvååkersvägen. Han blev lite tveksam när han skulle gå vidare på banvallen och inte fick ta Linnarpsvägen mot gärdsvägarna, men han lyssnade på mig och gick på bra framåt.

När vi började trava var han jättelugn och lite halvhjärtad, tog inte i som han har gjort tidigare. Men jag var nöjd med det och lät honom trava på. Han har varit lite spooky också, men idag tittade han inte på någonting. Så skönt!

När vi kommit halvvägs på banvallen började vi möta löpare som sprang väldigt långsamt och med ryggsäckar på sina ryggar. De kom i små klungor, och till en början var Pelle lite tveksam till dem, men efter att några passerat accepterade han dem och vi kunde fortsätta.

Det blev lite galopp på banvallen, men den blev stötig och inte så framåt, däremot var det ju kontrollerat i alla fall.

Vi skrittade ut på Tvååkersvägen och de bilar vi mötte eller blev omkörda av körde väldigt snällt och sakta, så tacksam för det! Det brukar vara rätt hög hastighet där annars!

Vi skrittade in mot Linneskogen och där fick han trava igen. Han ville galoppera, men fick vänta till vi svängde upp i skogen. Där galopperade han på bra, han lade sig på bettet och tog i för kung och fosterland. Jag försökte få honom att lugna sig, men det gick väl sådär, han blev lite irriterad på att jag tog honom lite mycket i munnen. Men han galopperade upp för hela backen, vilket han har tyckt varit så jobbigt att han saktat av tidigare, så han har blivit lite starkare. Positivt! Dock var han rejält flåsig när vi saktade av.

Vi fortsatte genom skogen och han var rätt lugn där, så duktig och modig! När vi närmade oss Spekås galopperade vi upp för en backe, saktade av till trav och sedan tog han ett eget initiativ och fattade galopp när vi tog oss över en vattenpöl.

Ja, han är verkligen pigg nu, men idag var han helt rätt tempererad! Det var inga konstigheter med någonting, utan han gick på framåt som han skulle och han var verkligen superhärlig att rida idag! Nu hoppas jag att detta håller i sig framöver!

Duktiga, modiga Pelle!
När vi korsade banvallen på vägen hem stötte vi på ytterligare löpare och jag frågade en kille ifall det var något lopp de höll på med. "Vi ska springa till Göteborg", sa han och jag upplyste honom att de nog hade sprungit fel :). Men de skulle visst springa Hallandsleden till Göteborg. Ja, det lär nog ta ett tag...

Dagens runda



Skogspromenad

Igår städade jag bort julen. Jag hade planerat att rida på eftermiddagen, men jag vaknade inte förrän klockan åtta och sedan tog det mer tid än beräknat att plocka bort ljusstakar och julgardiner och annat och ersätta med de vanliga lamporna och gardinerna. Jag skulle avbryta städningen vid ett och gå ut och rida för vi skulle iväg på kvällen. Men när klockan var ett var jag bara klar med övervåningen och när jag då tittade ut genom fönstret så ösregnade det. Jag tänkte att det var bättre att göra klart hela huset istället, slippa städa mer idag och istället rida båda hästarna idag.

På kvällen åkte vi till Öxabäck, käkade lite god mat hos Elli och Jocke och sedan gick vi "Glöggatrôvet", en runda i skogen i mörkret med tipspromenadfrågor och gåtor. Och små stånd med glögg, korv, kaffe och annat. Riktigt mysigt och härligt att komma ut i mörkret i skogen!

I morse vaknade jag med en enorm energi, jag sov i gästrummet inatt pga Magnus snarkningar och vaknade utvilad strax innan sju. Jag for ut i stallet och fixade där, gav hundarna mat, åt frukost och sedan drog Selma och jag ut på promenad (Nelly var med Husse och jagade).

Idag tog jag faktiskt en helt ny runda, eller delar av rundan var helt ny. Det är otroligt blött i skogen nu, men när vi skulle korsa en bäck var det betydligt mindre vatten än förra gången vi var där då vattnet nådde bron.

Lite mindre vatten idag
Vi fick alltså upp mot Flähult och sedan mot Yasjön men vi svängde av mot Stensared. Där har vi ju gått och sprungit förut, men då har vi alltid tagit vänster vid ett vägsjäl och kommit ner genom en gård. De som bor sig är alltid vänliga när vi går där förbi, men det känns inte riktigt ok att gå igenom någon annans gård.

Så idag tog vi höger istället och kom ut på en jättefin grusväg i en supermysig skog! Där var ingen utmärkt led så Selma fick springa lös, det tyckte hon var mysigt!

Lös vovve!
Vi får ju passa på nu, snart är det hundförbud i naturen och vovvarna skall hållas kopplade från och med 1 mars. Vi traskade vidare i den böljande skogen, det gick lite upp och lite ner och sedan kom vi fram till en höjd med en fantastisk utsikt!

Selma blickar ut!

Vacker utsikt!
Det var en riktigt härlig runda, kul att hitta lite nya vägar. Jag gick också och tänkte på vilken fantastisk ridrunda det hade varit, men då får vi rida runt Yasjön eftersom jag inte vågar rida över den där bron och det inte finns något bra vadarställe vid den där bäcken. Men det kanske kan bli en långtur där till våren eller sommaren!

Det var rätt kallt ute, bara 3 plusgrader och det blåste rätt rejält, men det regnade inte i alla fall! När vi kom hem spanade jag in vår fantastiska gräsmatta. Den är så grön och fin! I januari... Vi får nog snart släppa ut gräsklipparen...

Är det april eller januari?
Vi var ute i ca två timmar, Selma och jag och efter det var hon rätt nöjd med att ligga och vila i kojan!

Markarbete Pelle

I torsdags var jag iväg med Pelle i ridhuset för att markarbeta och ta några små skutt. Han har ju blivit lite stissigare nu den senaste tiden och börjat falla in i "gamla" beteenden som jag inte är så nöjd med. Dock har han såhär långt varit lika snäll som vanligt när vi är i ridhuset. Det enda han gör är att han kan skygga för lite skuggor då och då, men han rycker bara till och galopperar vidare, så det är ingen större grej.

Vi red en linje på långsidan med tre travbommar och ett litet kryss ca 20 meter efter. Det gick jättebra, han var riktigt fin. Jag försökte att jobba ordentligt med honom även om han inte är lika arbetsvillig i rätt form när jag har hoppsadeln på.

Jag tyckte att han stundtals blev riktigt fin i högergaloppen och jag tyckte att jag börjar hitta rätt när det kommer till högervarvet, i alla fall en klar förbättring.

Jag styrde på ett annat kryss som stod på diagonalen och då tvekade han och ville inte hoppa det, varpå jag föll in i mina gamla dåliga mönster och började dra i tyglarna istället för att kicka till honom och få honom över det lilla krysset. Blev så jäkla irriterad på mig själv! Varför blir jag så jävla mesig????

Det slutade med att jag fick hoppa av, göra om krysset till en bomhög och gå över det med honom. Sedan gick det bra att sitta upp och skutta över det. Jag var lite besviken på att han sätter mig i skiten på detta sätt igen, men mest besviken på mig själv att jag inte kan var lite tuffare. Vad är det som kan hända liksom. Ja, han kan ta ett kråksprång, men det är ju knappast någonting som jag inte klarar av...

Men bortsett från det gick passet riktigt bra, han blev fin både i traven och galoppen och han är väldigt arbetsvillig och fin. Så kul att rida!

Dagens pass!
Anledningen till att vi höll på i drygt en och en halv timme var att jag fick ett samtal som tog lite tid, så vi tränade alltså inte så länge som det ser ut!

onsdag 8 januari 2020

Tillbaka!

Idag började jag dagen efter stallet med ett pass på crosstrainern och lite styrketräning med mina TRX-band. Riktigt skön start på dagen!

Sedan åt jag frukost och så gjorde jag lite ärenden i stan innan jag gick ut och hämtade hästarna för att rida Bosse en runda.

Det stod skogsrunda på schemat idag och jag tänkte rida upp till Bexells stenar och sedan vidare förbi Valasjön och runt alltihop. Det är den längsta rundan för Bosse sedan han blev skadad i maj.

Till en början var han normal i skritten men när vi kommit en bit på Ryenvägen ville han plötsligt inte gå framåt när jag bad om trav. Han var riktigt sur och jag fick ägna en del tid åt att övertala honom. När han väl travade gjorde han det bra och då var det inga problem med framåtbjudningen.

När vi kom fram till grinden var den tack och lov öppen så det var bara till att passera. Efter att jag hade lyckats övertala Bosse om att vi verkligen skulle passera den. Därefter var han pigg upp i skogen och ville trava mer. Men han blev lite trött i uppförsbacken efter ett tag och han fick skritta lite.

Upp i skogen!
Vi fortsatte vidare ut på grusvägen som ledde oss till Bexells stenar. Där ville Bosse galoppera och det fick han. Lite vingligt var det och han kikade på saker hit och dit. Han var väldigt pigg och framåt, så det var kul!

Piggelinhäst i Bexells skogar
Vi tog oss vidare i trav och lite galopp igen och sedan var det den vanliga galoppbacken. Bosse har inte glömt var vi galopperar någonstans! Han tyckte att det var så kul och han drog verkligen på stundtals och jag försökte hålla in honom så att det blev lite mer kontrollerat.

Skritt uppe på berget
Vi traskade ner mot sjön lite försiktigt då det lutar bra. Får alltid känslan av att rida ner i sjön när jag skrittar ner i den sista backen.

Ner i sjön
När vi kom ner till sjön ville han återigen springa och fick trava. Han var lite spooky vid sjön men när första uppförsbacken började han att galoppera. Vi galopperade förbi porlande vattendrag och jag fick driva på honom för att han inte skulle springa av vägen. Men energin var det inget fel på och inte heller orken. Han blev ju inte ens trött! Helt otroligt!

Vi fortsatte in i Obbhultskogen och plötsligt började det att regna! SMHI spådde sol, verkligheten var regn. Och jäklar vad kallt det blev när jag inte var utrustad med vattentäta kläder!

Vi råkade också ut för ett nedblåst träd som låg över vägen. Vi fick rida runt det då Bosse tyckte att det var läskigt så jag vågade inte tvinga över honom med risk att han skulle trassla in sig i grangrenarna.

Road block
När vi var där uppe i skogen så började det att ösregna. SMHI hade lovat solchanser, men verkligheten såg helt annorlunda ut. Jag hade ju inga regnskyddande kläder så jag blev rätt nedkyld. Det var närmare åtta plusgrader när jag gav mig ut och jag funderade faktiskt på ifall jag skulle ha långkallingar eller ej. Lyckligtvis tog jag på mig dem och även om jag var rätt varm i början av ridturen var jag glad över alla kläder jag hade på mig när det började regna.

När vi stack upp i Linnarpsskogen började det faktiskt att bli lite luckor i molntäcket men då var solen på väg ner så då fick vi ändå inte så mycket nytta av den.



Luckor i molntäcket.
Det var i alla fall otroligt kul att vara ute med denne pigge häst idag! Och för första gången sedan han blev skadad börjar jag känna att han är tillbaka i god gammal form igen! Nu har han styrkan, konditionen och orken och nu kan jag börja jobba honom och ställa lite mer krav. Även lägga in lite markarbete med bommar och mindre hinder. Så himla kul!

Åtta månader har detta tagit och vi behöver göra ett ordentligt jobb med galoppen framöver för att få den där den var när han blev skadad då vi jobbade med registret i galoppen och var inne och nosade på galoppombyten. Det känns lite avlägset nu, men vi är nog snart där!

Dagens runda

tisdag 7 januari 2020

Ännu gråare tisdag

Idag vaknade jag upp till samma väder som igår, fast ännu gråare. Det var samma regn som igår när jag var ute och gick med vovvarna och vi blev rejält blöta. Återigen en runda på asfalt och bland trafik, men ändå skönt att röra på sig.

Det var Pelles tur att komma ut och från början hade jag planerat att rida banvallen ut mot Tvååkersvägen och sedan in mot Linneskogen. Men efter att ha gått på Tvååkersvägen och sett hur fruktansvärt snabbt folk kör så tänkte jag att det inte var en sådan bra idé ändå och jag ändrade istället planen till att rida runt Obbhult och Linnarp.

Pelle har ju plötsligt blivit väldigt pigg och min strategi var att försöka rida honom kontrollerat och lugnt men ändå bestämt där han eventuellt tvekade.

Han stod snällt på gången medan jag gjorde i ordning honom och han var som vanligt mysig att pyssla med. Skönt att ha en häst som inte försöker äta upp en stup i kvarten!

När vi kom ut hade det slutat att regna, men istället låg dimman tjock, så jag slängde på reflexer både på mig och på Pelle. Fördelen var att det ändå var rätt behagligt ute, knappt någon vind och jag behövde verkligen inte frysa överhuvudtaget.

Pelle var pigg från början och skrittade på bra. När vi gick i backen upp mot grushålan fick han syn på något och blev lite spänd, men jag manade på honom lugnt och fint och han gjorde faktiskt ingen större grej av det hela utan vi kunde fortsätta framåt.

När vi svängde ner mot Obbhult ökade han skritten. Jag skrittade på korta tyglar och fokuserade på att få honom att gå rakt och i någorlunda form.

När vi kom in på banvallen ville han trava, men jag höll in honom och lät honom vänta på tecken från mig att trava. Han var väldigt ivrig i traven, men jag lyckades hålla en fin trav första gången. Vi skrittade lite och travade igen. Då var han ännu mer ivrig och takten försvann. Jag försökte hjälpa honom att hitta takten och det gick någorlunda.

Återigen lite skritt innan det blev ny trav och den var fortsatt ivrig. Men jag tycker ändå att det kändes kontrollerat och att han accepterade att jag ville hålla lite mer kontroll på honom. Det kändes väldigt bra. Han gör ju inget dumt, visst han kikar lite på saker och kan bli spänd, men han svarar framåt när jag ber honom och det är det viktigaste.

På torsdag blir det dressyrträning och på lördag blir det den runda jag hade planerat idag. Då är trafiken lite lugnare, i alla fall med avseende på lastbilar och tyngre trafik.

In i dimman


En grå trettondag

Igår var det grått och duggregn, eller fjunregn som jag brukar kalla det. Det är nästan som om det inte regnar, men det blir jäkligt blött. Selma fick gå en promenad med mig ute i blötan i alla fall. Jag undvek att gå där det var alldeles för blött och därför fick det bli en del asfalt och tråkiga vägar. Ingen skogsrunda. Men det var ändå skönt att komma ut och bra att få en massa steg på Garmin-klockan.

Selma i gråvädret
När jag kom tillbaka var det dags för Bosse att få en liten duvning i ridhuset. Han var på rätt gott humör när jag gjorde i ordning honom och han skrittade glatt iväg. Han var även helt ok i ridhuset. Jag jobbade mycket i skritten, på långsidorna och på volterna. Han var lite motsträvig på öppna delen av volten och vid ridhusets ingång.

När vi började trava var han inte riktigt framme i bjudningen och han blev sur när jag försökte få fram honom. Men jag jobbade på med övergångar och lite sidledsförflyttningar och efter ett tag släppte det och han blev mycket bättre. Jag passade då på att försöka fatta galopp, vilket han svarade på direkt. Så det blev lite galopp i båda varven. Han springer på rätt bra i galoppen fortfarande och han får lite svårt när jag försöker fånga upp honom och korta ner, då vill han gärna bryta av.

Efter galoppen fick han pusta lite och sedan jobbade jag på volt i skritt och trav innan vi avslutade och skrittade hem. Ett hyfsat bra pass!

På väg till ridhuset

På väg hem i skymningen


söndag 5 januari 2020

Skogsrunda och dressyrpass

Idag vaknade vi upp till sex minusgrader så det var lite bitigt att gå ut och släppa ut hästarna och fixa stallet.

Selma fick följa med mig in och vi åt lite frukost tillsammans, hon liksom jag, älskar ju ägg:).

Efter frukost tog vi en runda runt Flähult och vidare genom Obbhultskogen. Selma tyckte att det var mysigt att komma ut i skogen som vanligt. Vi gick förbi några häftiga istappar som jag fotade:

Drip drop
Jag hittade faktiskt några gula kantareller, typ fem stycken så det var ju ingen större svamplycka, men kul att se att de finns. De har ju haft en mycket mild höst och vinter såhär långt.

När vi kom ut vid Obbhults gård började det att regna och jag var lite orolig för att det skulle bli rejält halt, men det var lugnt både på asfalten och på grusvägarna.

När vi kom hem kollade jag lite på avslutningen av Tour de Ski, som blev väldigt ospännande eftersom Johaug klev iväg från alla andra upp för backen.

Jag gav mig ut och hämtade in hästarna som inte var nöjda med regnet. Det var dags för Pelle att få sig ett dressyrpass i ridhuset. Paddocken var frusen så där gick inte att rida.

Han var lugn på vägen till ridhuset, kikade bara på något vid en gård där det pågår renovering, men gick framåt.

Vi var ensamma i ridhuset idag och alla hinder var borta, det låg endast några travbommar på en volt så vi hade väldigt fritt spelrum.

Jag försökte att tänka på hur jag agerade i framför allt högervarvet, med mina händer, med innerskänkeln. Jag tyckte att det var lite svårare att få honom rund i formen och rund runt skänkeln idag jämfört med när jag tränade för Charlotte. Men jag kämpade på och kom väl hyfsat igenom till sist ändå.

Det som gick bra var galoppfattningarna, där jag vid varje fattning lyckades komma ihåg att lätta på innertygeln och hittade bra timing för fattningarna. Han var jättefin i galoppen, framför allt vänster, men jag tycker också att högergaloppen blir bättre och bättre för varje gång.

Det blev ett ganska lugnt pass ändå, han gick ju rätt tufft i skogen igår, så jag ville inte pusha honom för mycket idag. Jag kände mig nöjd med passet och vi skrittade hem i skymningen.

På tisdag blir det en uteritt och då tänkte jag att jag ska se om jag kan låta honom gå i en kontrollerad galopp istället för att han ska dra iväg. Om han vill dra tänker jag sakta av och fatta ny galopp. Hoppas att han kommer att bli lugnare om jag jobbar med honom på det viset!

Dagens pass