Skrittrunda i dimma

Tänk att denna söndag slutade som den började, med tjock dimma! När jag red Kalle till ridhuset i förmiddags var det helt tjockt. Men sedan lättade dimman och medan jag körde i några lass ved var det så soligt och fint och i princip helt vindstilla.

Jag fick äntligen fixat i ordning hästarnas lunchhage också. De hade ju gjort plockepinn av den när det var kallt, så eftersom det var tjäle var det ju omöjligt att få dit nya stängselstolpar. Och svårt att få bort de stolpar som hade gått av långt ner eftersom de satt fast i tjälen.

Men idag fick jag alltså fixat det, så gött! Nu behöver jag inte tänka på det om dagarna. Jag har ju så lätt för att glömma av att ge dem det där lunchhöet!

När jag var klar med det gick jag och hämtade Bosse för att skritta honom en runda. Han och de andra stod längst bort i hagen och skalade träd. Körsbärsträd verkar vara favoriten och tyvärr har de inte gett sig på hasseln än. Det hade varit nice annars och bli av med den.

Trädskalarna

Som synes på bilden sken solen vid det laget och jag såg fram emot en mysig kvällsrunda, klockan var ändå strax efter fyra.

Men när jag hade gjort i ordning Bosse och kom ut så började den jäkla dimman dra in igen. Solen höll emot ett tag, men det blev snart riktigt tjockt. Och så jäkla kallt! Fy vad jag frös! Det hade varit gött att ha på sig vinterjackan!

Vi skrittade upp i vår skog först och sedan Skattagårdsskogen. Han var väldigt pigg idag också och ville trava. De travsteg han tog kändes fräscha i alla fall, så det var ju bra!

Vi red runt i grushålan också så att han fick lite variation och lite backar. Han traskade på bra hela vägen och verkade vara nöjd med att få komma ut även om han tyckte att det var fel gångart för det mesta.

Sol och dimma

Det börjar tjockna

Riktigt tjockt!

Det var det sista för denna februari. Imorgon är det mars och en ny härlig månad väntar. Jag hoppas på vårvärme, framför allt att det inte är minusgrader på nätterna, och att det snart går att rida i paddocken. Jag hoppas att Bosse håller sig fräsch och att Kalle börjar jobba ännu mer med mig. Nu vill jag faktiskt komma igång med hoppningen på honom, det hade varit så kul!

Dressyrpass

Idag stod det dressyr på Kalles schema och jag hämtade honom i hagen strax efter klockan nio. Skönt att komma igång på morgonen! Det har varit dimma hela natten, så inga minusgrader, dock rätt kallt i dimman.

Jag valde att sitta upp för att rida honom till ridhuset idag. Vi passerade gamla svinahuset innan han ville vända första gången. Vända, stegra. Jag blev förbannad och gick på honom och då gick han fram rätt snabbt.

Nästa istadighet var svängen vid nedre delen av hagen. Där blev han inte rädd för något, utan ville helt enkelt inte gå framåt utan vände, återigen gick jag på honom och han svarade framåt. Det känns som om han testar mig lite nu igen, så det är lite störigt.

När vi kom förbi bäcken och upp i backen fick han syn på en jägare och en Volvo i dimman. Då hoppade han ut i åkern, gick inte att vända, studsade och reste sig. Då gav jag upp och satt av. Återigen kändes det mycket obehagligt när han gör sådär för jag vet inte vart det tar vägen och jag orkade inte ta diskussionen.

Så vi gick resten av vägen till ridhuset. När vi kom dit skulle Charlotte ha dressyrträning med två ponnyekipage, men jag kunde rida samtidigt. Kalle blev jätterädd när några personer som satt i farliga hörnet rörde på sig och jag blev lite less. 

Men han var ändå lugn och jag kunde sitta upp på en hyfsat avslappnad häst. Jag började jobba honom i skritt. Mycket halter och volter. Han skötte sig rätt fint och var lugn i munnen samt gjorde halt utan att vara alltför mycket upp i luften.

Vi travade lite. Det var svårt att få honom rund i båda varven och han slängde ut tunga en del. Men han hade även fina sessioner då han gick i en bra form. Vi jobbade volter och raka spår även i traven, samt lite övergångar som blir bättre och bättre.

Sedan blev det galopp och nu kan jag äntligen jobba honom mer i galoppen och han orkar mer. Han är balanserad även om det var lite släng med huvud och tunga, så kände det ändå som att det gick att rida honom på ett annat sätt än tidigare. Han fick göra några extra fattningar och de gjorde han helt ok. Bra galopp i båda varven! Så kul att kunna jobba honom i galoppen nu!

Det blev ett bra pass och han blev ordentligt svettig och jag kände mig ändå nöjd med honom och när vi var klara skrittade jag hem honom uppsuttet. Han skötte sig hela vägen, utom när Magnus kom med bilen i full fart, då hoppade han ut i åkern, men annars skötte han sig fint och jag ska vara nöjd med honom. Jag måste fokusera på allt bra som händer på passen och inte fasta i de fåtal saker som inte går som jag vill!

Jag har två citat från Ryttarinspiration (Johanna Lassnack) som jag försöker att påminna mig om: 

Lördagsrunda med Kalle

Igår var det soligt och fint ända tills jag kom ut med Kalle. Jag hade bestämt mig för att rida en lite längre runda med honom. Han kändes fin ända tills vi skulle passera en grön fodertunna. Då blev det tvärstopp! Han vände, stegrade sig och backade ner i en slänt. Jag försökte vända tillbaka honom och komma framåt, men han bara tjafsade och jag blev också rädd när han ville ställa sig på bakbenen då jag inte vet ifall han ställer sig rakt upp, vilket han ju gjorde i början. Det vill jag verkligen inte vara med om!

Så jag fick gå hela vägen upp för backen innan jag kunde sitta upp igen. Jag satt upp och vände tillbaka för att gå vidare och då skulle han inte gå åt det håll jag ville igen, men denna gång fick jag igenom honom framåt och vi kunde traska vidare i skogen. Han fick trava lite och tyckte nog att det var rätt mysigt.

När vi kom till nästa ställe med valmöjligheter åt vilket håll vi skulle och då började han tjafsa igen, men jag fick igenom det denna gång också. Vi fortsatte framåt mot Axelid, galopperade i en lång backe och allt kändes kanon igen. Han är ju så fin i galoppen. Så lugn och mjuk och balanserad!

Vi traskade vidare genom skogen, det var inte så många vattenpölar så allt gick fint tills jag fick syn på någonting längre bort i skogen. Var det en älg eller en sten? En sten bestämde jag mig för och precis när jag hade tänkt tanken rörde den på sig och Kalle fick syn på den och fick panik. Stegrade sig och skulle vända igen så jag satt av igen.

Vi gick vidare förbi Lyserna och ner mot Valasjön. Han var rätt spänd och jag letade efter något att sitta upp ifrån och till sist hittade jag en stubbe. Han fick trava lite och låg på en del men tänkte i alla fall framåt samt var inte så tittig utan passerade snöhögar, isflak och porlande vatten. Vi fortsatte upp i våran vanliga galoppbacke och där blev han taggad, jag väntade tills vi hade fri sikt innan jag bad om galopp och han galopperade fortsatt lugnt och fint. Han orkade bra uppför hela backen och var så fin och härlig att rida på!

Vi traskade sedan genom Ryenskogen, där han var lite spänd på vissa ställen, men eftersom vi var på väg hem tänkte han ändå framåt på ett bra sätt och det hela gick bra.

När vi kom fram till Ryen var grinden stängd så då fick jag hoppa av för tredje gången för att öppna och stänga den. Jag lyckades hoppa upp rätt snart igen och vi kunde ta oss hemåt. Det blev en hel del trav på vägen hem och han kändes fin igen.

Sedan var det spänt förbi gårdarna innan vi kom ner på vår grusväg och världen blev lite mindre farlig.

Totalt sett blev det en härlig runda med honom. Dock gillar jag inte att han vill hålla på att resa sig. Jag behöver verkligen jobba igenom det och inte ge mig, men jag vill heller inte hamna under en häst som stegrar över så ibland väljer jag att hoppa av istället och gå förbi de läskiga sakerna. Men jag kan också välja vad jag tar med mig från den här rundan och det är den härliga känslan av att trava och galoppera på grusvägarna! 

1 minut innan vi fick älgkänning

Sadelgjorden efter ridtur på blöta grusvägar

Promenad, lera och uteritt

Nu är leran tillbaka i hagen, tjälen har släppt och vintern börjat ge med sig. Vi har endast haft en natt med minusgrader den senaste veckan och våren är tydligt på ingång!

Leran betyder att Kalle återigen har börjat rulla sig, precis som de andra två lerhästarna, men Kalle har en specialitet på att lyckas rulla sig i ansiktet... Så gullig!

Lerigast i ansiktet

Paddocken är nu under hårdbevakning och jag bara längtar till jag kan göra i ordning den och börja rida! Jag hade ute elektrikern häromdan och då bad jag honom dels att titta på att fixa en varmvattenberedare till stallet (eftersom jag ville veta ifall vi behöver säkra upp) och på de där belysningsstolparna som ligger vid paddocken och bara väntar på att bli uppsatta...

Det är ju ett projekt som jag har bävat lite för. Det är ett jobb att gjuta plintar till stolparna och sedan såklart resa stolparna och så ska man ju välja vilken belysning man ska ha. Min elektriker är alltid bra att resonera med och han har många bra idéer, vilket gjorde att jag insåg att det kanske inte behöver bli ett sådant himla stort projekt.

Vi har ju grävt fram kabelrör för länge sedan, så det är förberett, så det är egentligen bara plintar som sagt och fortsätta gräva ned kabelrör till respektive stolpe. Förslaget från elektrikern var att börja med två stolpar på långsidan närmast kullen och se hur det blir. Det skulle kunna vara tillräckligt. Vi resonerade också kring hur mycket ljus jag egentligen behöver. Men efter att ha funderat vidare på det känner jag att om jag nu ändå ska lägga tid och pengar på belysning så kan jag ju lika gärna göra något som jag blir nöjd med. 

Jag vill kunna rida på precis samma sätt oavsett om det är mörkt eller ej. Dvs jag vill kunna rida över bommar och hinder utan att det blir mörka ställen som hästarna ska skygga för. Så jag tänker att det är bättre att ta i lite för mycket än att göra för lite och bli missnöjd. Det lustiga var att min förra hovsalgare lade ut på Instagram att hon hade fått upp belysning, så då har jag ju något att jämföra med och kan veta lite mer vad jag vill ha. Hon hade en beräknad ljusbild på att det inte skulle vara mindre än 60 lux någonstans på banan och hade 350W-lampor fyra stycken. Och det såg riktigt ljust och bra ut på videon! Så det är nog något liknande jag ska satsa på!

Det hade verkligen varit gött att få ordning på det också, det hade ju kunnat förlänga säsongen i paddocken till hösten och det hade inte varit fel!

När jag och elektrikern stod där och snackade paddockbelysning beklagade jag mig över allt vatten som stod i paddocken och att det inte går att rida i den just nu och då säger han någonting om att det är ju bara till att dika ut... Och då slog det mig... efter alla dessa år... att det är ju precis så! Jag kan ta en spade och börja leda ut vattnet så att den torkar upp snabbare! Hur kan jag ha missat detta tidigare??? Så irriterande!

Men nu fick jag i alla fall ut spaden och började leda vatten samt gräva så gott det gick innan jag kom ner i tjälen och vips så var paddocken betydligt torrare!

Tisdags morse

Tisdag kväll efter dikning

Onsdag

Blöta kortsidan efter en dags dikning

Jaja, man lär sig så länge man lever! Nu är det faktiskt så pass torrt att jag hoppas kunna sladda och välta paddocken rätt snart, kanske redan nästa helg. Det finns inget regn i väderprognosen de närmsta tio dagarna i alla fall, däremot ser det ut att kunna bli minusgrader på nätterna till nästa helg. 

I alla fall så fick Kalle komma ut på promenad i onsdags. Det har ju kommit upp ett garage på ett ställe där jag ville passera och det tyckte han var jätteläskigt. Men det roliga var att det visade sig att det var Kalles före detta Husse som var där och snickrade, så de fick hälsa lite på varandra.

Vi traskade vidare ner mot gärdsvägarna och sedan mot Linnarp. Vi travade lite på en grusväg och Kalle tyckte det var mysigt att få röra på sig. 

I fredags fick det bli uteritt. Vi började i egna skogen. Han kändes väldigt lugn och fin och var väldigt framåt. Han kikade lite på några isformationer längs en sträcka, men han tänkte framåt och var så duktig. Han ville gärna trava snabbt och var så fin i formen även ute. Inget tjafs med munnen.

Vi tog oss upp i Skattagårdsskogen och travade lite där också. Inga bekymmer att ta sig förbi någonting där heller. Vi fortsatte ut förbi Attas och sedan ner vi Kullagården och det nya garaget som han passerade något spänt, men gick på bra och fint, han var så duktig! Kul att vara ute på tur med Kallisen igen!

Ute på tur i skogen

Tisdagsdressyr och torsdagshoppning

Bosses vecka har bestått av ett dressyrpass i tisdags och hopp-pass i torsdags. I tisdags tränade vi även lite TRT, vilket gick bra. Han förstår mer och mer hur han ska flytta bakbenen, men koordinationen är ju lite si och så. Dock så blir det bättre och bättre för varje pass. Så nyttigt!

Dressyrpasset gick också bra. Fokuset var tempoväxlingar och övergångar. Jag testade att skriva upp innan passet vad jag ville fokusera på och när jag skulle känna mig nöjd. Jag skulle känna mig nöjd när jag kunde rida i tre olika tempon i samtliga gångarter.

Det visade sig vara ett bra mentalt drag, faktiskt. För ibland när jag lämnar ridhuset och skrittar hem och reflekterar över passet har jag en dålig känsla i magen utan att passet egentligen varit särskilt dåligt. Kanske framför allt med Kalle, men det händer även med Bosse.

Så jag red som jag hade tänkt, mycket övergångar åt alla håll och kanter och massor av tempoväxlingar. Han kändes riktigt bra, han var så självbärig och så lyhörd, en fröjd att rida helt enkelt! Han var också arbetsvillig och kändes riktigt fin! Båda galopperna var självbäriga, även om han har lättare för att fatta vänster än höger. Tänk vad vi har utvecklats tillsammans senaste året! För ett år sedan hade jag jätteproblem med att få honom att fatta galopp över huvudtaget, nu gör vi det från skritt. Så kul!

I torsdags var det dags för hoppträning. Vi hade en rolig övning där vi skulle hoppa ett hinder på långsidan, sakta av till trav, rida en volt över fyra bommar på andra långsidan och sedan galopp till ett hinder till på den första långsidan.

Men vi började med två hinder med travbom före och övade på att rida på i galoppen efter hindret. Det gjorde han bra efter några gånger och han blev mer framåt efter ett tag.

Sedan kom vi i galopp på första hindret, saktade av till trav, travade på volt över bommarna och sedan galopp till nästa hinder. Vi började i vänstervarvet och jag fick till en sådan himla härlig känsla! Bra galopp, inget plockande, utan bara mot hindret med självförtroende och tankar på att försöka få tillbaka honom så snabbt som möjligt. Jag fick kämpa för att få tillbaka honom till trav, men kom runt bra på volten och sedan kunde jag fatta galopp igen och ta nästa hinder med samma härliga känsla som på första. Så kul!

Vi körde samma sak i höger varv och även det gick bra, dock ville han inte fatta galopp efter bommarna så vi travhoppade det andra hindret, men galopperade på efter. Allt kändes superbra och vi tog en liten skrittpaus och stod dessutom still i någon minut. Sedan skulle jag sätta igång honom igen och hoppa två oxrar som stod på diagonalerna. Då kände jag att något inte stod rätt till. Han haltade bak. 

SÅ JÄKLA TRIST! Jag red vidare i traven för att se ifall ha värmde ur det, men nej. Han blev förvisso mer ren, men inte helt fräsch. Så det var bara till att packa ihop och gå hem igen. När jag kom hem var han lite varm och svullen i vänster bakkota, så han fick lite liniment innan jag ställde in honom i boxen.

I fredags tyckte jag att han var lite varm på morgonen igen, men när jag tog in honom på kvällen var han helt kall i hela benet igen och såg jättefin ut. Så märkligt!

Han fick skritta en runda igår, då var han också helt kall i samtliga ben och när jag travade honom på asfalten för att lyssna ifall han var fräsch så var han helt fräsch. Inte någon tillstymmelse till hälta!

Det blev en mysig runda, även om Bosse var jättepigg och inte alls förstod varför han inte fick trava och galoppera där vi brukar. Men han får ta det lite lugnt någon vecka nu och bara skritta så får vi se hur det utvecklar sig.

Pigg och fräsch Bosse!

4 rådjur spanade in oss på rundan

En varm måndag!

Vilken vårdag vi har haft idag! Det var fruset i marken på morgonen även om termometern visade 0,3 plusgrader, men temperaturen gick snabbt uppåt och när jag tog ut vovvarna på lunchpromenad var det 11 grader ute och strålande sol. Helt underbart!

Lärkorna for runt nere på gärdena och det var verkligen vårkänsla de luxe! Jag hade för mycket kläder på mig, hade inte behövt varken långkallingar eller tjocka strumpor. Men det var ju ändå helt underbart att få komma ut i solen, vilken lyx!

Hästarna fick mat och de kokade under sina 100-gramstäcken. Det får bli ofodrade regntäcken imorgon. För jag vill ju inte släppa ut dem nakna i leran om jag säger så...

Kalle fick gå till ridhuset idag. Just nu är allt annat helt värdelöst. Tjälen håller på att försvinna och det gör grusvägarna för mjuka och gärdesvägarna sliriga. Så det får bli mycket ridhus nu helt enkelt. Men det är ju inte fel att träna ordentligt heller.

Idag var det två hästar till som var där samtidigt som oss, men det brydde han sig inte om särskilt mycket. Han var överlag ganska obrydd och efter några varv släppte han farliga hålet också.

Han var inte helt avslappnad idag och grejade lite med munnen, men jag försökte vara jättelätt i händerna och inte bjuda in till krångel. Överlag jobbade han ändå i en fin form och galopperna kändes väldigt bra och balanserade åt båda hållen.

I vänstervarvet är det dock lite svårt att få honom att runda sig inåt och inte gena, men han lyssnar mer och mer på den där innerskänkeln, så det går ändå framåt och han är väldigt trevlig att rida nu!

Övergångarna börjar också bli bättre och det är ju något jag kan jobba mer med. Han gör bra halter där han inte längre slänger med huvudet, utan väntar lugnt på att jag ska be honom att gå framåt. Det känns verkligen som om vi har utvecklats mycket denna månad!

När vi kom hem gjorde jag i ordning honom och släppte in honom i boxen utan täcke. Både han och Bosse var rätt varma redan i morse i sina stalltäcken, så de får vara nakna i natt. Det är ju ändå härligt att vårvärmen har kommit! Och det finns inte direkt några minusgrader i prognosen de närmsta tio dagarna heller. Så gött!

Nakenfis nr 1 (Kalle)

Nakenfis nr 2

Efter ridningen blev det faktiskt en timme på cykeln också i Zwifts virtuella värld. Det kändes bra, men jag kände också att jag fuskat och inte cyklat alls förra veckan. Behöver skärpa till mig där!

Bosse på tur

Denna härliga dag avslutades med en uteritt på Bosse. Jag hade egentligen tänkt att rida en längre runda, men planen ändrades under rundan.

Han var lugn idag, men ville ändå gå på rätt så bra, så det var härligt att sitta på hans rygg! Vi skrittade upp mot Spekås och vidare i Linneskogen. Underlaget var tjällossning, dvs väldigt slirigt, så vi tog det väldigt lugnt. Vi passerade Gamlens och ungefär där kände jag att jag inte riktigt var sugen på en jättelång runda. Han hoppade ju igår, så jag tänkte att det kunde vara bra att inte slita på honom alltför mycket.

Vi travade på en grusväg med hyfsat underlag och sedan svängde vi av mot Hagakullen. Han travade på bra och tyckte det var kul att få springa lite, men när asfalten och nedförsbacken kom fick det bli skritt igen. Eftersom underlaget var så dåligt som det var i Linneskogen red jag ut på Tvååkersvägen och tog banvallen hem.

På banvallen var faktiskt underlaget rätt så bra. Vi travade på fram till det läskiga stället på mitten och därefter blev det galopp. Han var rätt pigg i galoppen idag också, men inga problem att hålla i honom. Vi avslutade med lite trav i lagom tempo.

På väg hem fick vi passera en traktor som stod igång och det tyckte han var lite läskigt, men han gjorde det så himla bra. Han tog sig förbi, även om det gick i galopp på stället, men han gick ändå förbi. Så duktig kille!

En timme var vi ute och det var ganska skönt att komma hem vid femtiden. Energin var ju inte helt slut och jag gjorde rent en massa utrustning. Förutom Bosses träns, brösta och sadelgjord, fixade jag även till vinterridstövlarna (behöver ju inte dem just nu), ridskorna, som jag red i idag och så gjorde jag rent ridstövlarna inför veckans träningspass. Så gött att ha allt rent och fräscht!

I källaren pågår just nu tvätt av schabrak, tunnare handskar och lite andra stallgrejer. Så härligt att få rent allting!

Imorgon inleder vi februaris sista vecka, denna månad har gått så ruskigt snabbt! Jag hoppas verkligen att denna vårvärme håller i sig i mars så att min paddock blir ridbar inom några veckor. Ser så mycket fram emot att kunna rida hemma, sparar massor av tid! Och så kan jag ju börja filma lite igen. Jag är så sugen på att få se hur Kalle ser ut nu och vilken skillnad det har blivit på honom sedan jag filmade oss senast, någon gång i oktober!

Arkivbild på Bosse från december 2020

Utomhusdag!

Ännu en härlig vårdag idag! Termometern står i detta nu på 8,7 plusgrader. Helt underbart! Snön och isen försvinner mer och mer och ute i hästhagen börjar leran titta fram igen. Kanske mindre kul, men värmen ger ändå mig så mycket energi!

Idag började jag med Kalle på förmiddagen. Jag jobbade vidare med lite TRT-övningar till en början och det går så himla bra nu. Han är så avslappnad och vi jobbar nu vidare med att han ska kunna gå undan för spöet. Och det gjorde han jättefint. Vi jobbade även med lite böjning av halsen åt båda hållen, vilket går bättre och bättre. Han blir mer och mer avslappnad i musklerna på halsen och han blir mer och mer smidig i kroppen. Kul att se sådan bra utveckling!

Jag broddade honom för säkerhets skull idag. Man vet aldrig var det finns is så eftersom jag skulle rida ut honom kändes det som ett bra drag. Därefter sadlade och tränsade jag honom och han stod i princip och sov på gången. Så himla duktig och avspänd!

Jag har ju inte ridit ut honom på ett tag, så det kändes lite spännande, men jag hade ingenting att vara nervös över! Han blev lite småspänd när vi kom ut på gårdsplan, men vi gick runt något varv och sedan slappnade han av och jag kunde sitta upp på en avspänd häst. Han stod tålmodigt still tills jag hade spänt fast min airvest och sedan skrittade vi iväg.

Han var uppmärksam på omgivningen, och tittade lite försiktigt på saker och ting, men han gick framåt med betydligt lägre huvud än han någonsin gjort ute. Han kändes väldigt lugn och tillfreds idag. Han skakade inte på huvudet en enda gång och jag såg inte tungan en enda gång! Han var helt lugn och fin i munnen. Helt fantastiskt!

Vi tog bara en kortare skrittrunda i skogen. Han har ju inga snösulor bak så jag var lite orolig för att det skulle byggas styltor bak när vi kom in i ett parti med rätt mycket snö, så därför vände vi och skrittade tillbaka lite tidigare än jag hade tänkt.

Vi passerade ett ställe som han tycker är lite läskigt och där har vi varit med om lite vändningar och annat bus, men idag tittade han bara, tvekade lite och när jag bad honom att gå framåt gjorde han det hyfsat avslappnat. Så duktig kille!

Resten av rundan gick lika lugnt och fint, det var endast sista sträckan innan grusvägen intill räcket där han blev rädd för något prassel och ryckte till, men inte att han for iväg eller så. Så det kändes väldigt bra och kul att rida honom idag!

Min avspända Kallis!

Underbara vyer!

Eftersom det var så härligt väder tog jag hundarna och gick en runda direkt efter ridningen. Jag vill bara vara ute idag, det är ju så underbart!

Tyvärr är det ju blött och slirigt överallt, snö på sina ställen i skogen så därför blev det ingen skogsrunda. Men vi gick bort till Stenaljung och sedan runt Obbhult och Linnarp så det blev ändå drygt en timmes runda. Vovvarna var i alla fall glada över att få komma ut och jag också!

Vovvarna!

Bommar med lugn Kalle!

Även Kalle fick gå till ridhuset idag. Det är rätt häftigt, när jag red Bosse till ridhuset vid halv tolv-tiden var vår gård belagd med is, när Kalle och jag gav oss iväg behövde jag inte ens broddar! När vi kom hem igen var vår gårdsplan i princip isfri! Så gött! Snön och isen försvinner verkligen snabbt när det är så varmt!

Även Kalle och jag var ensamma i ridhuset så jag lade ut lite bommar. Han var lugn och sansad på vägen dit och kändes väldigt lugn inne i ridhuset. Han reagerade några gånger när det föll snö från taket, men efter ett tag vande han sig vid det och gjorde ingen större grej av det heller.

Han var väldigt avspänd och fin när jag satt upp och han stod helt still och väntade in mitt framåtkommando.

Han var så fin direkt från början. Skrittade på bra i en ändamålsenlig form och var helt lugn och stilla i munnen. Han var rätt så lugn med "farliga hålet" på långsidan också och "farliga hörnet" var inte riktigt lika farligt idag. Så himla skönt!

När han är avspänd så reagerar han ju inte heller när det händer något omkring honom, det kunde rasa snö utan att han lyfte ett ögonbryn ens, men när han spände till blev reaktionen större, men det hände bara ett par enstaka gånger. Han var så duktig!

Vi började med att skritta över bommarna och jag bytte varv ofta samt jobbade honom på volter. Han var så mjuk och fin i sidorna och himla härlig att jobba med!

Vi kom fram i trav och jobbade likadant, volter, byta varv, över bommarna. Han spände sig lite med bommarna och de var lite småläskiga, men jag rätade upp mig och drev på framåt så han vände aldrig eller så. Även travarbetet var mycket bra! Han var avspänd, mjuk i sidorna och lyhörd! Jag kunde flytta honom lite åt sidorna och rida en början till en öppna i vänstervarvet.

Han fick pusta lite innan vi började galoppera. Jag började med högergaloppen, som är hans lätta varv och han var superfin! Rund och mjuk och balanserad. Vilken fröjd att få rida honom när han är sådan här! Och så himla kul att det har gått så mycket framåt den här veckan!

Även vänstergaloppen gick bra och jag tänkte mycket på vad Charlotte sa i torsdags om att vara väldigt lätt i handen. Någon gång kom jag på mig själv med att bli lite dragig, men då släppte jag direkt och han blev aldrig upprörd över att jag höll för hårt. Han verkar vara en häst som vill ha väldigt lätt kontakt i munnen. I alla fall för nu.

Jag var så himla nöjd med honom idag, för detta var första passet som han inte slängde med huvudet en enda gång! Helt fantastiskt kul! Jag såg bara tungan sticka ut en enda gång också och det var inte många sekunder som den var ute. Helt otroligt!

Efter alla dessa pass med slängande huvud, tungan mer utanför än i munnen och en stundtals ostyrig häst, har jag faktiskt misströstat lite och funderat väldigt mycket på hur jag ska få honom lugn i munnen. Jag har lagt pengar på och testat olika bett bara för att inse att det inte har varit bettet det har varit fel på. Jag har försökt korrigera honom när han gör det, jag har försökt låtsas som ingenting och ingenting har funkat. Förrän nu! Det hänger så tydligt ihop med avspänningen!

Det blev ett superkul och bra pass! Han jobbade i princip hela passet i en rund och fin form och han orkade med jobbet på ett väldigt bra sätt!

Som avslutning kunde jag skritta förbi "farliga hålet" i båda varven utan att han tog några steg ut från det, så det var riktigt bra!

Nu känner jag att mitt konsekventa och envisa arbete med honom äntligen börjar ge resultat och att han börjar bli en riktigt fin häst att rida! Och jag ser så mycket fram emot att få fortsätta rida honom och utveckla honom ännu mer!

Kalle och bommarna!

Jag känner en helt annan connection med honom nu och det börjar verka som om han faktiskt gillar min ridning, vilket känns väldigt bra. Det kommer att underlätta vår utveckling framåt och jag hoppas att jag kan få honom att slappna av även med hinder och bommar framöver, för jag ser så mycket fram emot att hoppa honom! Att få känna den där känslan av att komma rätt på varje hinder och sitta på en häst som är lite lättare att rida på hinder än Bosse (även om han är så underbar med att han aldrig någonsin tvekar på hinder). Jag hoppas verkligen att Kalle ska bli lika hindersäker som Bosse i framtiden, det hade varit superkul! Men just nu är jag nöjd med att ha ridit ett pass helt utan huvudsläng!

Nu kommer våren!

SMHI hade lovat riktigt varmt väder i helgen och de håller vad de lovar! Idag vaknade vi upp till -0,9 grader, vilket det var i princip hela dagen igår också, men när jag hade ätit frukost och var på väg ut för att rida stod termometern på 6,6 grader! Det är drygt 20 grader varmare än för en vecka sedan! Rätt så häftigt!

Det betyder att det nu tar styggt på den snö som kom i onsdags och att tjälen börjar ge med sig. Och jag gråter verkligen inte för det! Jag älskar förvisso vinter och snö och det fantastiska ljus som blir av snön, men jag gillar våren också och jag längtar efter att kunna rida i paddocken ordentligt igen. 

Bosse fick gå till ridhuset idag, det stod hoppning på dagens schema. Vi har inte hoppat på ett tag och jag tänkte hoppträna på torsdag, så jag kände att vi behövde komma igång med det lite grann nu. Eftersom det är tjällossning är det inte jättekul att rida ut, det blir bara en massa fula spår och underlaget är kasst!

Vi var ensamma när vi kom in i ridhuset. Jag värmde upp honom i samtliga gångarter och han kändes fin. Under tiden funderade jag på vad jag skulle hitta på med hoppningen. Det fick bli en 5½:a. Världens bästa övning när man inte har hoppat på ett tag!

Han gjorde det superbra, men han var väldigt framåt, så vid ett tillfälle började han galoppera innan travbommen och då blev det ju såklart väldigt trångt, både fram till krysset och fram till oxern, så då blev han lite sur och tog några extraskutt efter oxern. Men sedan höll jag i honom bättre och han gjorde som han skulle, med trav över bommen och galoppfattning över krysset.

Vi hoppade inte så många skutt och jag höjde inte jättemycket. Det sista låg hindret på ca 85 cm och det kändes tillräckligt. Han hoppade jättefint! Så det var ett kul pass!

På väg hem mot våren!

När jag var klar med Bosse tog jag äntligen tag i sadelkammaren. Jag har ganska länge stört mig på att det är smutsigt och spån överallt, men jag har inte kommit till skott och gjort rent där. Kanske på grund av att jag känner att våren är på väg...

Det är egentligen inte så himla tidskrävande, jag gjorde rent hyllorna där jag har alla putsgrejer och annat och sedan dammsög jag hela sadelkammaren. Därefter samlade jag ihop lite gamla kartonger som låg och skräpade och vek ihop och hängde upp lite täcken som är trasiga men går att använda när det är uppehåll. Så det tog väl kanske 30-40 minuter sedan var det klart. Rätt värt att investera den tiden! Det är ju så gött när det är rent och fräscht!

Före, syns inte så mycket, men fullt med spån på golvet

Efter, rent och fräscht!

Före - täckeshärva och oordning

Efter - rent golv och ordning

Före - smutsigt golv och grejer överallt

Efter - rent golv och ordning och reda!

Jag bar också in en IKEA-kasse med tvätt, schabrak och handdukar som behöver tvättas. Ska bli gött att få det rent också. Jag känner mig så till freds när jag har ordning omkring mig!

Bosse galoppintervaller i snön

I onsdags kom det närmare två decimeter snö och jag passade på att ge mig ut med Bosse och njuta av, troligtvis, det sista av denna säsongens vinter. Det snöade fortfarande när vi gav oss iväg och det var lite blåsigt, men det var massor av snö och vitt och härligt överallt!

Bosse var på g och ville trava ganska direkt. Vi tog banvallen västerut och jag hade bestämt mig för att galoppera lite intervaller på en åker. När vi kom fram till åkern var han så laddad och tog galopp direkt och sedan drog han järnet! När vi vände mot vinden sprang han ännu mer! Jag såg knapp någonting eftersom det snöade in i ögonen och Bosse bara sprang! Jag började undra ifall jag skulle få stopp på honom, men det fick jag till sist. 

Sedan tog vi högergaloppen och han drog igen, helt galen var han! Han har aldrig gjort så tidigare, han har liksom inte fattat att han kan springa fort, men det hade han definitivt gjort nu! 

Han fick pusta lite och sedan körde vi vänster galopp igen. Denna gång betydligt lugnare och finare, supergalopp! Sedan skulle vi ta höger galopp och då fick jag kämpa lite innan han tog den, men när vi väl fick rätt galopp var han rätt fin i den också.

Sista intervallen var han märkbart tröttare, men han körde på rätt bra ändå. Dock fick jag honom inte till att ta högergaloppen, så det fick bli vänster istället. Sedan var tanken att han skulle få pusta lite, men han ville galoppera upp i Linneskogen, så det fick han. Sedan skrittade vi lite extra innan vi vände hemåt. Men vi fick i alla fall ihop närmare en kvart i galopp och det är ju grymt bra! Han gjorde det väldigt bra och var väldigt uthållig, tycker jag ändå. Det var ett bra kvitto på att han har en bra kondition, vilket är bra att känna till när vi rider på banan!

Det var fantastiskt härligt att komma ut i snön och det var så häftigt att galoppera så mycket! Jag fick faktiskt träningsvärk efter det där passet. Eller så var det snöskottandet som gjorde sitt till. Jag fick nämligen skotta tre gånger under dagen och jag kände av det framför allt i ryggen. Inget bra att skotta snö för ryggen...

På väg ut i snön!

Vitt överallt!

Ännu mer vitt!

Kalle vecka 7

I tisdags gick Kalle och jag till ridhuset rätt sent på kvällen, den var nog över åtta när vi traskade iväg. Jag började med att jobba honom från marken och fokuserade på farliga hörnet och farliga hålet. När han väl får undersöka de läskiga ställena är han egentligen inte så brydd, men när jag sitter upp och ska rida förbi i annan gångart än skritt gör han fortsatt affär av det.

Men jag lade i alla fall ganska mycket tid på detta och att få honom avslappnad innan jag satt upp, jag ville ju inte sitta upp på en spänd häst nu när jag vet hur härlig han kan vara när han är avslappnad!

Jag satt upp och skrittade några varv, han var hyfsat avslappnad och gjorde inte mycket med bettet och tungan. Inga slänganden med huvudet, vilket är så skönt! Det känns verkligen som om det beteendet har varit väldigt kopplat till spändhet och osäkerhet, så det är väldigt bra att det har blivit bättre när jag har jobbat med de sakerna.

I traven var han fin och jobbade bra på volterna, i en bra form. Han orkar mycket mer nu när han går i en mer avslappnad och för honom bra form, det märks en otrolig skillnad. Vilket inte är så konstigt, det är ju bara till att själv fundera över hur jobbigt det är att göra något när man är på helspänn, t.ex. åka rullskidor om man är rädd för att trilla och därmed spänner sig, blir väldigt jobbigt!

I galoppen var han väldigt fin, han börjar runda sig där också och jag kan börja påverka honom i galoppen, det känns verkligen jättebra! Så jag tycker att passet gick väldigt bra, även om vi fick trava många varv innan han kunde passera de läskiga ställena utan att göra jättestor affär av det. Men jag bestämde mig i alla fall för att ta med honom på torsdagsträningen, för jag ville gärna komma vidare nu när vi har kommit en bit på väg med några av våra grundproblem.

Så i torsdags var det så dags för veckans höjdpunkt; träning! Han var relativt lugn när jag gjorde i ordning honom och vägen till ridhuset gick bra. När vi kom dit var det ett gäng ponnyer som tränade före oss men han var direkt väldigt lugn och sansad så jag bara gick med honom något varv runt ridhuset och märkte att det var en avslappnad Kalle som jag hade med mig.

Det blev ett väldigt bra pass! Han slängde aldrig med huvudet och tungan åkte bara ut några enstaka gånger. Vi jobbade mycket i traven över hela banan, volter, byta varv, fyrkant, bara låta honom trava på i en bra arbetsform. Han travade igenom sig på ett helt annat sätt och var så fin!

Vi jobbade också i galoppen, på volt i båda varven. Även där var han jättefin! I traven och galoppen jobbade jag mycket med att vara väldigt lätt i handen och inte bjuda in till motstånd, utan hålla i tyglarna, men lätta för att få honom trygg i munnen. Och det funkade rätt bra. Jag knackade med innerskänkeln, kramade lätt i innertygeln två gånger för att genast släppa när han började smågreja och det hade bra effekt! Så himla kul pass! Och så kul att få träna med honom igen! Även orken var väldigt bra detta pass, jag tycker att han fick gå rätt länge både i galopp och trav men han hade ändå bra ork hela passet. Så duktig kille denna vecka!

Min fine Kallis i mitten

Suger ut det sista av vintern...?

Måndag, ny vecka, nya möjligheter! Halva februari har passerat och det känns som om tiden bara rasar iväg mot mer ljus och lite varmare temperaturer.

Det är ändå märkligt hur jag känner att jag efter en vecka med -15 till -5 grader har vant mig vid den stränga kylan och idag när jag kom upp var det "bara" -6 grader, vilket kändes "varmt". I alla fall som jämförelse med de dagar jag har gått ut på morgonen och det har varit under -15.

Mitt på dagen var det strax över 0 grader och när jag kom ut i stallet kändes det rätt behagligt ändå. Idag var det Bosses tur att få lite träning från marken och sedan ett pass i paddocken och kanske några små skutt över stockarna i sommarhagen.

Jag har inte tränat honom lika mycket från marken som Kalle, men idag gick ledövningen rätt så bra. Han slappnade av på ett helt annat sätt. Jag kunde också flytta hans bakdel. Dock blir han sur när vi kör vänster varv och han försöker bita mig, samt sparka med vänster bakben, men efter några gånger slappnade han av och fick bättre kontroll över kroppen. Åt höger blir han stel och har svårt att komma in med bakbenet under sig, men det blir bättre och bättre.

När jag satt upp var han hyfsat avslappnad, men ville gå iväg innan jag sade till, vilket jag snabbt stoppade. Han stod faktiskt still medan jag satt upp. Annars brukar han vilja svänga bort med bakdelen eller mot mig med framdelen. Jag avskyr verkligen att sitta upp på en häst som inte står still och det gäller att vara superkonsekvent med det. Aldrig någonsin låta hästen röra sig medan man sitter upp! Och inte gå iväg innan jag ber om det! Viktigt!

Vi red runt lite i paddocken. Han är så välbalanserad och självbärig nu att det är en fröjd att rida honom! Traven är verkligen så fin för att inte tala om galoppen! Vänstergaloppen känns nästan lite för långsam, men bjudningen finns där och det går bra att göra tempoväxlingar både uppåt och nedåt, den funkar så himla bra. Och högergaloppen börjar bli riktigt fin nu också. Dock bryter han gärna av så snart något händer, om jag tar för mycket i honom eller som idag, om kompisarna i hagen intill paddocken springer runt och busar...

Men jag kunde ändå jobba honom, få ihop honom och driva på framåt utan att han bröt av. Så himla duktig!

Ja, de där kompisarna... Pelle var på hugget idag bokstavligt talat och stod och bråkade med Kalle i hagen. Han bet och sparkade på honom och sedan sprang de rundor samt ställde sig högst upp på kullen och trumpetade. Tok-hästar! Det har ju förvisso rört sig en varg i våra trakter idag, men jag tror knappast att den var i närheten när jag red, så det kan inte vara det som störde dem. Jag vet att hästar inte tänker så, men det kändes lite som om Pelle ville vigla upp Bosse så att vårt ridpass inte skulle gå bra...

När vi ridit runt en stund i paddocken gav vi oss ut i sommarhagen för att skutta över lite stockar. Men Bosse blev rätt taggad så vi tog det hela i trav. Dock passade han på att bocka lite sådär oförargligt som han kan göra ibland, så jag tog det lugnt.

Det blev ett hyfsat bra pass tycker jag ändå och vi var klara innan det blev helt mörkt ute. Härligt att kunna rida i dagsljus efter jobbet!

Nu ska det komma in snö på onsdag och sedan blir det regn och plusgrader. Det ser faktiskt ut som om vintern och kylan ger med sig för den här gången, så det gäller att passa på att njuta av det vita härliga kalla vädret! Men jag ska ju inte sticka under stol med att jag ser fram emot att få en upptinad och ridbar paddock snart!

Jag funderar på vilken häst jag ska ta med mig till träningen på torsdag... Planen är att rida Kalle imorgon. Det kommer att bli ridhuset för honom på kvällen. Jag vill ha honom så lugn som möjligt så jag tänker att det är bättre att göra i ordning honom när kompisarna står inne och han kan slappna av lite mer. Om jag får honom lugn och han blir sådär fin som han var igår så blir det nog träning med honom på torsdag. Går det sämre rider jag honom på onsdag också och så får Bosse träna på torsdag istället. Den som lever får se!

Skymningsljus

Väderprognos

Vinterdag

Idag kom Elinore, Jocke och grabbarna på besök till oss. Så himla kul! Det var ju ett tag sedan jag såg dem!

Vi började med lite söndagsmiddag, en älggryta som hade puttrat i slowcookern, grymt gott!

Sedan drog vi ut i solen. Magnus körde 4-hjulingen och drog grabbarna efter, de var ju så lyckliga! :)

Även sparken kom ut, den har nog inte sett snö sedan 90-talet... Men kul att köra spark, dock är den ju byggd för något kortare personer än jag...

Till kaffet kom också svärmor och Torgny, jag slängde in en björnbärspaj i ugnen och vi fikade på altanen, premiär för detta år!

Det var verkligen så härligt ute i snön och kylan och solen har ju letat sig upp högre på himlen nu, vi har definitivt närmat oss den och den har börjat värma allt mer. På altanen var det rätt vart och skönt intill husväggen så det var perfekt att sitta där och dricka te!

Elli åker spark

Selma, Torgny och Lilian

Hela gänget på altanen

Kalles vecka och en insikt!

I morse hade vi en riktigt tjock dimma! Vi såg inte ens upp till Obbhultvägen under en kort stund, men på bara några minuter försvann dimman och solen kom fram och värmde oss!

När jag kom ut med vattnet i hagen hade Pelle fått frost i pälsen, så gulligt!

Frostiga öron!

Tjock dimma

En halvtimme senare!

Denna vecka har jag jobbat en hel del från marken med Kalle, jag började i måndags efter jobbet, i paddocken, där jag numera kan jobba eftersom det är ljust ett bra tag på kvällarna och snön är ett ganska bra underlag.

Jag fortsatte med våra ledövningar och började också att flytta bakdelen samt påbörjade flytt av framdelen. Han (och jag) börjar så smått förstå hur det är tänkt att flytta framdelen, men det är svårt!

Han var väldigt avslappnad och fin och jag kände att vi fick mer och mer connection, så himla kul! Han är en sådan kul häst att jobba med!

I onsdags bestämde jag mig för att gå med honom till ridhuset. Han var betydligt mer energisk och min energi var också lite stressad då jag ville hinna till ridhuset innan alla andra kom dit. Tyvärr han jag inte det, utan det var en tjej som longerade sin unghäst. Jag började med att jobba med de "farliga" ställena från marken och jag tyckte att han slappnade av hyfsat bra. Han var avslappnad när jag satt upp, men väldigt uppmärksam och reaktiv på omgivningen. När det knäppte till i ridhusväggen for han runt och jag höll på att trilla av igen, vilket ledde till att jag blev mycket spänd i min ridning och hade svårt för att hitta det där avslappnade tillståndet igen. Såklart blev även Kalle spänd då.

Men vi jobbade i alla fall lite i trav och skritt och han var mycket lugnare i munnen, inte lika trixig även om tungan åkte ut några gånger så åkte den tillbaka när jag lirkade två gånger och lättade. Mycket bättre i formen än tidigare! Galoppen var dock lite hej och hå och överallt. Jag var hyfsat nöjd med honom, men missnöjd med min ridning.

I fredags gjorde jag om förra veckans övning och gick med honom till ridhuset och lät honom springa runt lös. Han var väldigt bockig och hoppade runt lite i galoppen, men han blev snart trött. När han lugnade sig körde jag lite markövningar utan rep och det funkade jättebra. Han connectade verkligen och jag kunde gå runt och "leda" honom utan något rep emellan oss. Han var väldigt mycket mer avslappnad än på onsdagen, så det gjorde honom gott att få springa lite.

I torsdags sköt Christoffer ett vildsvin, så det var lite slaktjobb vid stallet och eftersom det var 15 minusgrader gick det inte att göra rent alla grejer. Bland annat användes en skottkärra och den är Kalle fullständigt livrädd för. Han trumpetar och blir jättenervös när den står för nära honom i stallet. Han har därmed varit väldigt nervös när jag har gjort i ordning honom pga detta.

Igår hade jag planerat att rida honom, men han var så spänd att jag inte kände för det alls, utan jag gick bara ut med honom i paddocken och körde våra ledövningar samt förflyttningar. Nu börjar han verkligen slappna av när jag flyttar honom och han verkar förstå mer och mer av övningarna, vilket är jättehäftigt! Vi har ju inte jobbat med det här mer än i några veckor!

Han fick springa av sig lite också i paddocken, jag longerade honom några varv i trav och galopp och efter det verkade han rätt nöjd ändå. Men sedan var han fortsatt nervös när vi kom tillbaka till stallet så jag jobbade honom lite där också och det blev bättre.

Idag hade jag återigen planerat att rida honom, men det var samma sak när vi kom in i stallet som tidigare i veckan; han var skitnervös! Så jag jobbade honom lite innan jag började göra i ordning honom och plötsligt slappnade han av. Han stod som ett ljus när jag broddade honom och var så lugn och fin när jag borstade och sadlade honom. Helt andra förutsättningar idag alltså!

Jag slängde på all utrustning och så tog jag på repgrimman utanpå tränset och gick ut i paddocken. Där jobbade jag honom lugn och fin och han stod nästan och sov till sist. Jag ställde pallen intill honom och satt upp. Jag höll inte i tyglarna, men han stod still och väntade på signal framåt.

Sedan hade jag en helt avslappnad häst att rida på! Vilken skillnad! Han skyggade några gånger vid "farliga" kortsidan, men då använde jag vårt mönster och lät honom komma in med bakbenen under sig och då släppte han det hela. Så häftigt!

Han krånglade knappt med munnen överhuvudtaget! Han skakade inte på huvudet en enda gång! Tungan åkte ut ett fåtal gånger, men den åkte in lika snabbt igen! Han var mjuk och fin i sidorna och traven var så avslappnad och fin och arbetsformen var så himla fin! Han har aldrig någonsin varit så fin att rida! 

Vi började med högergaloppen och plötsligt var den balanserad! Kanske var mitt mindset påverkat av att jag har sett att han har lättare för högergaloppen när han springer lös? Eller så underlättade hans avslappnade tillstånd så mycket att han kunde hitta balansen! Jag kunde ju till och med arbeta honom i galoppen och han var så rund och fin!

Denna gång var faktiskt vänstergaloppen lite svårare för honom. Kanske hade han hunnit bli lite trött när vi körde den, men han var väldigt fin där också. Jag bara satt och skrattade när jag red honom för det var plötsligt så himla lätt! Jag kan inte fatta att det är samma häst??? Och jag ville aldrig sluta rida!

Men det fick jag ju göra till sist och då bestämde jag mig för att nyttja hans avslappnade tillstånd och ta en avskrittningstur på åkern. Han gjorde en vändning ganska omgående, men då flyttade jag runt honom och han slappnade av. Jag fick göra det några gånger på vår korta runda, men han blev lugnare och lugnare och det blev en riktigt trevlig skritt-tur. Vi skrittade sedan tillbaka till paddocken och där satt jag av honom.

När jag kände på hans hals fanns där inte en enda spänd muskel. Så häftigt! 

Detta var ett riktigt "WOW"-pass och det lärde mig en mycket viktig sak! En sak som verkligen blev veckans insikt; SITT INTE UPP PÅ EN SPÄND HÄST! Efter att ha upplevt en avslappnad Kalle och vilken enorm skillnad det blir när man kan jobba honom i en avspänd form då ger passet så himla mycket mer än om han är spänd, jag blir spänd, allt blir spänt och ingenting funkar!

Nu kunde jag jobba ett helt pass (45 minuter) med en häst som var avslappnad och mottaglig och dessutom rörde sig och jobbade på ett helt annat sätt än han någonsin gjort tidigare! Det var en ren njutning att få rida en så himla fin häst! Han kom till sin rätt på ett helt annat sätt!

En avslappnad häst är också en mycket säkrare häst och det finns ingen säkerhetsutrustning i världen som är bättre än en avslappnad häst som kan hantera sin rädsla och sina intryck från omgivningen!

Så nu blir jag ju såklart ännu mer motiverad till att fortsätta träna både från marken och från ryggen och jag tror att vi kommer att göra många framsteg framöver om jag bara lyckas få det mindset på honom som jag hade idag. 

Här kommer lite härliga bilder från vårt pass!

Min fina kille!

Spanar på kompisarna

Underbara vinter!

Bosses vecka

Andra veckan i februari har ny swischat förbi och vintern håller i sig! Numera är det normalläge med kalla morgnar runt 15 minusgrader, ständigt bärande av varmvatten från källaren till hagen, till boxarna. Jag hade gärna haft en varmvattenberedare i stallet! Det hade verkligen underlättat och sparat tid! 

På något sätt har jag nu vant mig vid kylan och jag kan inte påstå att jag fryser så mycket. Men jag har ju lagt väl investerade pengar på bra kläder och det har jag definitivt nytta av nu!

Törstiga hästar som gillar varmt vatten!

Bosse fick vila i måndags, men i tisdags var jag i ridhuset och red lite dressyr med honom. Jag har även jobbat honom från marken och jag vet inte om det är det arbetet som redan har gett effekt, men han har blivit en gladare och mer avslappnad häst! Inte för att han har varit särskilt spänd innan, men jag märker att han har fått en helt annan balans i kroppen. Så häftigt!

Han kan numera bära sig i galoppen i båda varven, jag kan rida honom med mycket mindre hjälper och han jobbar så himla fint i formen hela tiden! Han fattar galopp när jag ber honom och i högervarvet kör han inte längre ner huvudet på samma sätt i avsaktningarna, förrän han blir trött. Det är otroligt kul att rida honom nu!

I torsdags skulle vi ha hopptränat, men då det var under tio minusgrader förutspått valde Charlotte att ställa in träningen och jag hade en lite sämre dag så jag valde soffan efter en hundpromenad i skymningen. 

Igår kom jag så äntligen ut med honom igen. Jag hade först planerat att rida till Bexells stenar och Valasjön, men Åkulla-skogarna är fulla av folk nu dessa underbara vinterdagar och jag kände inte för att behöva möta en massa folk överallt och inte kunna galoppera på. Men då kom jag på att det var länge sedan jag red i Skärteskogarna, så vi styrde kosan däråt istället.

Bosse var så himla pigg! Han ville bara framåt hela tiden och var inte nöjd med att skritta! Men vi tog det lite lugnt, grusvägen mot skogen var ju rätt hård så den var inte optimal att trava på. När vi svängde upp i skogen upptäckte jag att vägen tyvärr var plogad, så trist! Men jag hoppades att inte hela varvet skulle vara plogat och mycket riktigt, vi kom snart in på en väg med snö, även om där var bilspår så var det rätt mycket snö i mitten, eller i alla fall tillräckligt för att kunna få ett bra underlag att galoppera i.

Han for glatt iväg i galopp och han höll i galoppen så bra. Han valde också att fatta höger galopp när jag bad honom och den var så fin! Det är som att det har blivit lättare för honom att galoppera nu när han är så mycket mer avslappnad. Det var verkligen så härligt att galoppera upp för backar och längs den fina snöbeprydda vägen! Tiden bara flög förbi och jag funderade på ifall jag skulle vända och ta ett varv till fast åt andra hållet. Dock var det rätt sent på eftermiddagen och solen började gå ner så jag insåg att jag inte skulle hinna med det, men det blev ändå en bra och tuff runda för honom.

Men han blev inte tröttare än att han drog på rätt bra hemåt igen, ville trava på grusvägen. Han fick vänta tills vi kom till en åker där vi kunde trava lite i alla fall. När solen gick ner försvann också all värme och det blev rejält kallt, men som sagt, bra kläder gjorde att jag inte frös nämnvärt!

Klockan hann bli över halv sex innan vi kom hem, så jag var inte klar i stallet förrän närmare halv sju. Så underbart att ljuset kommer tillbaka på kvällarna nu!

Härliga galoppvägar!

På Kalles rygg igen!

9:e januari var senaste gången jag satt på Kalles rygg, det är nästan en hel månad sedan! Orsaken har varit ett par veckor med superkasst väder och några dagar med mindre energi och mindre motivation.

Denna vecka har jag rampat upp träningen från marken med honom. Ledövningar, avslappningsövningar, promenad ute osv. Men igår var han så himla mysig att jobba med så jag började känna att nä nu vill jag faktiskt rida igång honom igen!

Sagt och gjort, efter frukost gick jag ut och hämtade honom och gjorde i ordning honom. Det kändes lite ovant att lägga på honom sadeln igen. Jag passade på att kolla hur den låg på honom, jag tycker att han har byggt på sig bra nu under hösten och blivit rund och fin. Men sadeln sitter fortfarande som en smäck!

Han var lugn och fin idag också, väldigt avslappnad när jag gjorde i ordning honom. Jag gick med honom till ridhuset, tänkte att det var en lugn och bra plats att börja på. Han var väldigt lugn på vägen dit också, dock blev han lite rädd när vi passerade ett ställe med några stojande barn. Men jag jobbade honom lugnt och städat och han lugnade snart ner sig.

Precis när vi kom till ridhuset var det några som avslutade sitt pass så vi fick ridhuset för oss själva. Då passade jag på att lugnt och metodiskt jobba med "det farliga hörnet" och "det farliga hålet" på långsidan. Han fick undersöka, stanna, gå fram, backa och efter ett tag hade han släppt det hela.

Jag jobbade också noga med uppsittningen. Jag stod på pallen en bra stund, lät honom slappna av. Satt upp utan att hålla i tyglarna och skapa spänning, inte låta honom gå förrän jag sade till. Även det gick väldigt bra, han lyssnade fint på mig.

Vi skrittade iväg och han kunde passera hålet och hörnet utan några större spel, mycket bättre än han någonsin gjort tidigare. Det kändes dock lite spänt från mitt håll till en början. Det är klart att det känns lite läskigt när hästen inte är riden på en månad, jag visste ju inte hur han skulle reagera. Om han skulle bocka eller göra några andra dumma saker.

Men Kalle är ingen häst som gör några dumma saker, vilket jag är så glad för! Han kändes inte som om han ville explodera på något sätt. Vi började dock lugnt och fint i skritt och han slappnade av mer och mer. Han ville tjafsa lite med bettet och slänga med huvudet, men det där verkar hänga ihop med övriga spänningar, så när han slappnade av blev han också stadig och fin i kontakten till munnen.

Jag kom ihåg vad jag lärde mig på senaste träningen för Charlotte; lirka, lirka, lätta och det funkade kanon! När jag lirkade med innertygeln och knackade lite med innerskänkeln svarade han med att slappna av och bli genomsläpplig. 

Så småningom bad jag om trav och det var lite stelt till en början, men jag jobbade på samma sätt där, lirka, lirka, lätta och knack med innerskänkel. Han svarade jättefint på det och jobbade avslappnat och fint riktigt bra! Lite slängande med tungan, men då drev jag på och fortsatte lirka så drog han in tungan igen. Han var mycket bättre än han någonsin varit ur det avseendet!

Han gjorde en så himla fin övergång till trav i slutet av passet, helt i rätt arbetsform! Så häftigt! Han har ju inte ridits på en månad liksom och ändå känns det inte som om vi börjar om på något sätt, snarare tvärtom!

Det blev även några kortare galopper bara för att känna lite på den. Vänstergaloppen var fin och hyfsat balanserad, högergaloppen lite mer obalanserad, men han gjorde ju allting så himla bra!

Det var verkligen så härligt att rida honom och att märka att arbetet från marken följer med till ridningen! Han kändes väldigt förnöjd och avslappnat och då är det ju så mycket enklare att jobba med hästen än när den är spänd. Det här höjer ju motivationen väldigt mycket och jag ser fram emot mer ridning och markträning kommande vecka!

Underbar utsikt!

Själv behöver jag jobba på att känna mig mer säker på honom och inte bli så försiktig, våga lita på att han är avslappnad och jobbar på framåt. Inte en enda gång skyggade han för någonting under passet och om jag fortsätter att jobba på de mentala bitarna med honom så kommer ju det här att kunna bli riktigt bra framöver!

Balanserad hopphäst!

 Efter lunch gav jag mig ut i kylan igen för att jobba med Bosse. Även han fick en omgång markträning och jag måste säga att det gick väldigt bra! Han var väldigt lugn och avslappnad och lyssnade perfekt. Förstod led-övningen även om han ville krypa nära vid några tillfällen. Han fick även flytta bakbenen lite som ett nästa steg. Han är väldigt lätt att få lugn nu och han blir så behaglig att jobba med när han är avslappnad!

När jag var klar tog jag in honom igen och slängde på sadel och träns. Därefter skrittade vi till ridhuset för att ta några skutt och känna lite på honom. Han var jättefin att rida, dock var han så avslappnad och balanserad att jag inte hade något stöd alls i munnen, vilket kändes lite "tomt". Men han var ändå framme för skänkeln och han var så härlig att rida! Lyssnade perfekt på allt, utom första högergaloppen, men den kom igång fint till sist.

Han var så balanserad och fin i högergaloppen, han gick perfekt på volten och han var så lättriden och lyhörd. Superhärlig känsla! Även vänstergaloppen var fin som vanligt, enda problemet är att han tränger lite inåt, men jag testade att vara lite mjukare med vänsterskänkeln efter min upptäckt igår att mitt vänsterben är starkare än högerbenet, och det fick faktiskt effekt.

Vi travhoppade några låga hinder som stod på långsidorna. Det var två hinder på varje långsida så jag red över dem några gånger. Han kom igång fint i galopp och så hoppade vi dem i galopp. Även här var han så balanserad och så himla fin! Det blir ju så enkelt att hoppa honom när han är balanserad och lyhörd i galoppen! Jättekul, verkligen!

Vi tog inte så många skutt, vi ska ju hoppträna på torsdag, så då blir det lite mer. Men han verkar ha byggt upp sig bra nu efter allt snögalopperande vi har jobbat med de senaste veckorna och det är så härligt att han äntligen börjar få koll på sin kropp! Det ska bli så härligt att se vart det här tar vägen framöver!

Min fine hopphäst från i somras!

Lugnare kille!

Vintern fortsätter och i morse stod termometern på -15 grader. Vattenhinkarna i stallet har börjat frysa, men jag har fortfarande rinnande vatten, vilket är väldigt skönt! Jag bär dock ut hetvatten till hinkarna på kvällen så att de ska slippa dricka iskallt vatten. Och jag kör ut hetvatten till baljan i hagen. Det håller vattnet flytande större delen av dagen. Idag hjälpte Magnus mig så då tog jag en av våra gamla mjlölkkannor och fyllde med vatten. Sedan bar vi upp den ur källaren och ställde den på skottkärran så att jag kunde köra ut den till hagen. Den väger ju ändå drygt 40 kilo när den är full.

Jag är så glad att pappa sparade de gamla mjölkkannorna, de har jag haft så mycket användning för genom åren! De gör att man kan ha vatten till hästarna på ställen dit vattenslangen inte räcker!

Varmvatten till pållarna

Även idag började jag med att träna Kalle. Grundläggande arbete från marken. Och idag var han en helt annan häst än han har varit den senaste tiden! Det är helt uppenbart att gårdagens lösspringande i ridhuset hade gjort honom gott! Och det är också uppenbart att han är en häst som vill jobba och inte trivs med för mycket vila.

Jag slängde på honom repgrimman och gick ut i paddocken och fortsatte med våra ledövningar. Om jag hade problem med att få hans fokus och få honom att slappna avi torsdags, så var han så himla fin idag! Redan i stallet när jag gjorde i ordning honom och kände igenom honom var han så mycket mer avslappnad. Jag fick en helt annan connection med honom och han var väldigt uppmärksam på mig, samtidigt som han slappnade av och sänkte huvudet. Vilken skillnad!

Jag jobbade inte med honom så länge i paddocken, utan konstaterade bara att han var fin, sedan gick vi ut en kort runda i skogen. Jag behöll repgrimman och körde samma övningar konsekvent genom hela rundan. När vi kom till ett ställe där han har spökat mycket lät jag honom sniffa på de "farliga" grejerna och sedan fick han backa och få fram några gånger tills han var helt avslappnad och släppte det hela.

Jag fick verkligen en positiv känsla med honom och kände att han var med mig på ett riktigt bra sätt. Han var så lyhörd och avslappnad!

Vi sneddade över åkern hemåt och skulle passera "blåshålet" mellan uthusen. Där fick han panik. Det började bra, han fick stanna, backa, gå framåt, men när han var påväg ur passagen flög han framåt mot mig. Jag fick jobba hårt och envist med att backa tillbaka honom. Han ville inte alls backa in där igen. Men jag drog nytta av min envishet och till sist fick jag backat in honom, backat hela vägen tillbaka till andra sidan och sedan fick han ta ett steg i taget framåt, stanna och tänka och till sist var han helt avslappnad även där. Så häftigt!

Det är verkligen så spännande, intressant och lärorikt att jobba såhär med hästarna. Jag lär mig någonting både om mig själv och om dem varje gång. Jag tror verkligen att allt annat kommer att bli så mycket roligare och lättare när detta arbete sitter ordentligt. Jag har ju redan märkt stor skillnad på Bosse, där han blivit himla mycket mer avslappnad att rida och mer arbetsvillig. Det är precis dit jag vill nå med Kalle också. Jag vill att han ska lära sig att hantera sina rädslor och känna mer självförtroende och förtroende för mig i ridningen. Det tror jag kommer att lösa många av de problem vi har med hans spökighet och oväntade vändningar.

Ser sig omkring

Sänker huvudet och slappnar av

Avslappnad och fin

Min fina kille!