Sidor

söndag 31 mars 2013

Hopp och bus!

Idag gjorde herr Bus skäl för sitt namn. Med all rätt, han har ju inte fått komma ut på några ridturer sedan vi var ute i senaste snöstormen för ca tre veckor sedan. Vi tog oss en tur i skogen. Det var stundtals med livet som insats då det låg en del is på marken och jag inte hade broddat. Lite trav fick vi ändå till lite grann.

På vägen hem sparkade han bakut och sköt lite rygg, men det var lika oförargligt som vanligt :)

Han var väldigt pigg och ville helst springa hela tiden, men han fick göra halt så fort han började takta, så det blev många halter på vägen hem... Vi var ute ca en halvtimme och det kändes ganska lagom.

Det var helt underbart att komma ut i den ljusa sommartidskvällen och vi kom inte iväg förrän strax efter kl 18, ändå var det ljust och fint när vi kom tillbaka strax innan kl 19. Så himla skönt! Ändå känns denna dag kort, men man har ju förlorat en timme.

Nu längtar jag efter att kunna rida ordentligt i paddocken, men det tar nog ett tag till. Inget mildare väder i sikte de närmaste tio dagarna enligt SMHI. Så tjälen lär stanna en stund till.

Snyggingen som var ute på tur idag!

Vårtecken!

Nu är den "härliga" pälsfällningssäsongen här! På bilden syns Bosse Bus bidrag för dagen.

Sista löp-passet i mars!

Idag for jag in till Varberg för att springa veckans intervallpass. Första intervallpasset för i år faktiskt, då jag inte har velat pressa för mycket pga skaderisk.

Jag började med att värma upp ca en kilometer, ökade sedan 500 m för att springa första intervallen efter det. Det var bara det att jag istället för att trycka "lap" på klockan, tryckte på stoppknappen och hann springa en bra bit innan jag kom på mitt misstag, så första intervallen blev inte riktigt som jag hade tänkt.

Men efter det körde jag på med 1000-metersintervaller och 500 m vila emellan. Under vilan gick jag till en början och sprang sedan lugnt. 6 intervaller blev det (om man inte räknar den första, misslyckade och de gick på 5:20, 5:05, 5:31 (uppförs och motvind), 5:11, 5:17 och så sista på 5:26 med mjölksyra i benen. Totalt sprang/gick jag 11,63 km på 1:11:02.

Det kändes riktigt bra att springa idag. Inga krämpor någonstans och farten i intervallerna kändes helt ok. Det gick lite snabbare än vad jag hade tänkt. Med tanke på att det som sagt var första intervallerna i år så är jag mycket nöjd med hur det gick.

Det gjorde ju heller ingenting att solen sken och att det faktiskt var 6 plusgrader ute. Dock hade jag lite för mycket kläder på mig. Jag tycker det är lite svårt att veta vad som är lagom mycket att ta på sig just nu.

Detta blev också sista löppasset för den här månaden och jag lyckades skrapa ihop 103,8 km, vilket är månadsbästa såhär långt det här året. Mitt medeltempo för månaden landade på 6:19 min/km. Totalt har jag sprungit 247,8 km i år!

Mars 2012 sprang jag 60 km i ett medeltempo på 6:49. Klar förbättring i år, alltså:)

Dagens vackra vy!

Sommartid!

Även om det är kallt och bistert ute så är det iaf äntligen sommartid! Sommartid betyder låånga ljusa härliga kvällar. Sommartid betyder (tyvärr) också att jag får gå upp 03:45 på morgnarna för att hinna släppa ut hästarna innan jobbet. Men det är det värt!

Idag skiner solen från en klarblå himmel. Jag ska springa 1000m-intervaller. Ska bli riktigt kul. Kanske kan det bli en ridtur på någon av hästarna i det fina vädret också. Det blir alltså en toppendag, det här!!!

lördag 30 mars 2013

Premiärtur på cykel idag!

Idag tjatade jag lite på Älsklingen att han skulle följa med mig och cykla en runda. Jag på min nya cykel och han på min gamle cykel. Till sist, när jag dödat alla ursäkter (jag har inga kläder, kedjeskyddet är trasigt, osv) följde han äntligen med.

Det blev mest landsväg idag, vi cyklade upp till Stegared och vände. Det blåste lite även idag och vinden var kall. Jag frös om mina fötter och började förstå varför "riktiga" cyklister har galoscher utanpå sina skor... Men det var ändå helt OK att cykla. 

Jag kände att jag kom lite bättre överens med min nya cykel och den är verkligen helt underbar att cykla på! Framför allt tycker jag att bockastyret är bra eftersom man kan växla sittställning och därmed undvek jag också att få ont i ryggen, mellan skulderbladen som jag alltid har fått när jag har cyklat på den gamle cykeln.

Älsklingen var lite gnällig, det är ju rätt så kuperat här, men det gick bra ändå, tycker jag. När vi kom till Stegared bytte vi cyklar och han fick testa på min Bianchi. Då blev det lite annat ljud i skällan och vägen hem gick superbra.

Jag insåg mer och mer att jag definitivt köpt rätt cykel när jag satte mig på den gamle och fick ont mellan skulderbladen efter ca 10 minuter. Och ja, den är betydligt mer trögcyklad än den nye (såklart). Men det gick ändå bra, jag fick kämpa lite mer på vägen hem, men å andra sidan var det mycket nedförsrullande så jag överansträngde mig inte direkt, utan det var bara kul och gött att komma ut och röra på sig!

Nu blir det nog ett cykelköp även för Älsklingen när han insett hur lätt det kan vara att cykla när man har "riktiga" grejer... Himla kul, tycker jag!

2 mil blev det på drygt en timme! Bra pass!

Jag och mina snyggingar! Selma fick tyvärr inte följa med idag...

Perfekt cykelväder idag!



fredag 29 mars 2013

Kall och blåsig långfredag!

Idag har inte solen visat sig särskilt mycket och den iskalla nordostliga vinden har blåst på en del. Vi tog lite sovmorgon i morse och jag kom inte upp förrän vid 8-tiden, vilket är väldigt sent för mig. Men det var skönt att sova lite längre.

I förmiddags var jag iväg och hämtade hö, det var helt slut, så det behövdes verkligen. 40 15-kilos-balar gjorde ett litet pass för armar och rygg.

Älsklingen och jag åt lunch och sedan hamnade jag i någon slags matkoma i ryggläge i soffan. Men det stod löpning på schemat idag så jag tog på mig kläderna och gav mig ut med Selma.

Med lite för mycket godis i magen (ska aldrig mer köpa godis) blev det en något seg runda med lagom mycket magont. Därför fick det bli kort. Dessutom snöade det, rakt in i ögonen, så jag hade svårt att se. Och så var det ju den där vinden som motarbetade mig en stor del av vägen.

4,5 kilometer på 27 minuter fick räcka idag. Imorgon kanske det blir en cykeltur. Jag var ute på en kort provtur igår och det gick jättebra. Kul med snabb cykel! Dock tar det nog lite tid innan jag vänjer mig vid den något annorlunda sittställningen eftersom jag kört mountainbike de senaste 10 åren.

Dessutom är ju benen lika svaga cykelmässigt som de var för ett år sedan innan jag började cykla för säsongen. Det är inte kul att få mjölksyra direkt i backarna, men det är ju bara till att träna mer. Man blir bättre efter ett tag och då jäklar!

Nu ska jag fortsätta fira påsk, hoppas på sol imorgon och mindre vind!

torsdag 28 mars 2013

Lite fattigare - mycket lyckligare!

Nu har jag hämtat hem min nya cykel! Även fått fixat alla prylar och tillbehör. Kanske blir det en provtur idag...



onsdag 27 mars 2013

Perfekt!

Jag älskar när saker bara klaffar och sker i 'rätt' ordning! Jag fick precis ett samtal om att min kära cykel kommit!

Så imorgon ska jag åka och hämta den och passa in de sista detaljerna. Det kan inte bli mer perfekt! Ny cykel och nya kläder! Det här kommer att bli en toppenhelg!!!

Snabb leverans !

Jag beställde varma cykelkläder från Wiggle i fredags kväll och idag låg de i min brevlåda! Helt fantastiskt snabbt!

Så nu är det bara cykeln som fattas... Hoppas att den kommer imorgon, det hade verkligen suttit fint inför helgen!

Jag har det så bra att jag redan nu kan fira helg, då vi har en arbetsförkortningsdag imorgon. Så nu har jag fem underbara lediga dagar framför mig! Och det gör inte alls ont att bara jobba tre dagar, hade lätt kunnat vänja mig vid det...

Nä nu ska jag prova lite kläder!

tisdag 26 mars 2013

Överraskning...

Jag har under en tid haft problem med att det inte finns någon ström i stänglet i hästhagen, vilket hästarna har räknat ut och utnyttjar till max genom att trycka ner stängslet och äta grenar som finns på andra sidan. Detta leder ofta till att jag får laga stängslet, vilket är lite tjatigt.

Men idag kollade jag jorden till stängselaggregatet och upptäckte då att tråden från aggregatet till jorden hade gått av, därav ingen ström i tråden. Så nu har jag fixat tråden och kollat stängslet med stängseltestaren och nu jäklar är det max ström igen!

Så imorgon blir det spännande. De båda herrarna lär nog få en sig en mindre angenäm överraskning när de upptäcker att det är ström i tråden. Jag misstänker att det inte kommer att stå någon Pelle och sparka på grinden eller lyfta upp den med näsan när jag kommer hem och ska ta in dem... Moahahahaha....

Är det någon ström i tråden, månntro...?


Rastat vaderna...

Ikväll sprang jag en liten runda för att väcka vaderna lite. Det var väldigt motsträvigt, det värkte i varje steg. Eller värkte, det var väl mer att de var väldigt stela. Men jag sprang på och det blev lite bättre efter ett tag.

Vädret var betydligt behagligare idag, ingen vind så det var riktigt skönt att komma ut. 7,5 km på 45 minuter blev det. Nu hoppas jag att mina vader blir fina till imorgon, då ska jag nämligen springa med tjejerna igen! Ska bli kul!

söndag 24 mars 2013

Långpass i motvind!

Det började bra. Att inte ta med Selma stod inte på hennes agenda, hon klistrade sig fast vid dörren och ylade när jag klädde på mig, så det var bara till att ta med henne på rundan. Istället fick jag huta åt henne direkt när hon var på väg att börja dra och det funkade hyfsat.

Idag ansträngde jag mig för att springa riktigt långsamt och det funkade bra. Det känns svårt att springa så långsamt, men å andra sidan klarar jag ju att springa längre utan att bli helt slut, så det får jag nog fortsätta med. Dessutom gör det inte ont någonstans.

De första 8 kilometerna kändes helt OK. Sedan kom motvinden. Iskall och hård. Konstant.

Men mitt i all eländig kall vind så hörde och såg jag faktiskt en lärka. Vårtecken!

Till sist kom jag ändå hem. Jag stängde av klockan efter 16 km och gick den sista backen i motvind hem. 1 timme och 45 minuter tog det. Trött, men nöjd!

Trött och nöjd Selma också :)

Är det såhär det är...?

För ca två år sedan började jag att springa. Då kändes 5 km som en evighet och som en sträcka nästan omöjlig att genomföra springandes. Förra året kände jag att 1 mil, det är en riktig utmaning för året. När 2012 gått halvvägs beslutade jag mig för att satsa på Göteborgsvarvet som är 21,1 km. Det kändes spännande. Möjligt att nå, men en utmaning.

För några veckor sedan sprang jag 18 km och överlevde;), vilket fick mig att känna att jag nog kommer att klara de där 21,1 km ändå den 18:e maj. På något sätt så har jag känt att mer än halvmara - det är inget för mig.

Så läste jag ett underhållande inlägg på jogg.se där någon frågade efter startplatser till salu till Lidingöloppet, vilket snabbt blev idiotförklarat då det fortfarande finns platser kvar till det loppet, det är alltså inte slutsålt. Lite förvånande kanske, med tanke på att många andra stora lopp blir utsålda efter bara någon månad.

I alla fall, så började jag fundera (igen). Man kanske skulle springa Lidingöloppet. Hur svårt kan det vara, här hemma är ju all min löpning väldigt kuperad. Och när jag har nått 21,1 km så kan det ju vara kul att hitta ett nytt, längre mål att satsa mot. Hmmm. Ja, vi får se. Det kanske blir så. Ett Lidingölopp.

Men jag funderar också på vad som är nästa steg? En mara? Jag har alltid sagt att marathon är inget för mig. Tar för mycket tid att träna inför och dessutom är jag ingen självplågare (tro det eller ej). Men vi får se. När jag avverkat Lidingöloppet (om jag nu gör det) kanske jag behöver ett nytt mål...

Är det såhär det är att vara löpare? Målen blir längre och längre eller är jag bara konstig??? :)


lördag 23 mars 2013

Laddar för långpass!

Idag har det inte hänt så jättemycket. Varit och handlat mat, bjudit på våfflor, gått en sväng i skogen och konstaterat hur mycket jobb vi har att göra med bl.a röjning och gallring. Njutit av solen har jag också gjort.

Men imorgon är det dags för långpass! Grimeton runt blir det. En sträcka på drygt 16 km. Ska bli så himla kul! Den här gången ska jag verkligen försöka att springa lungt, riktigt lugnt. Sådär lugnt att det känns löjligt.

Jag funderar på om Selma ska få följa med eller inte. Hon är ju såklart ett trevligt sällskap, men jag har anledning att tro att mina vadmuskelproblem kan bero på att jag bromsar när hon drar. Så vi får se hur det blir. Hon ska ju inte kunna dra när hon har nosgrimman, men det gör hon med besked. Sträckt koppel hela tiden...

Det var ett tag sedan jag sprang långt så det ska bli riktigt kul! Solen ska visst också skina emellan molnen. Ja, det kan bara bli en riktigt bra söndag!

Förberedd!

Nästa vecka får jag alltså hem min nya cykel. Jag känner mig själv ganska väl och vet att jag inte kommer att kunna låta bli att provköra den med en gång. Funderar faktiskt på att cykla hem den de ca två milen från butiken. Så därför har jag förberett mig och klickat hem ett par vintertights, en vinterjacka och tre par vintersockor från Wiggle...

Så nu ökar definitivt alla chanser för att temperaturen ska stiga uppåt och våren göra sitt antågande... Och det gör ju inget att ha varma kläder, cyklingen kyler ju av rätt mycket tack vare fartvinden, speciellt när man cyklar så supersnabbt som jag kommer att göra :)

fredag 22 mars 2013

Isdygn!

Visst är det underbart att det idag den 22:e mars inträffar (enligt vad jag hörde på radio) ett så kallat "isdygn", dvs temperaturen stannar under nollan hela dygnet. BLÄ på det! Ge mig vår och värme NU!

Men vädret är ju faktiskt något som vi människor inte kan påverka, så varför ska man gräva ner sig över att vädret är skit och skriva negativa blogginlägg om det?
.
Istället kan man ju göra det bästa av situationen och åka till cykelaffären och beställa en cykel i hopp om att det snart kommer att bli lite varmt och skönt ute. Och det är precis vad jag gjorde efter jobbet!

Efter flera veckors velande fram och tillbaka, besök i cykelbutik, mer funderande och ännu mera funderande hade jag till sist beslutat mig för att det får bli en cykelcross. Mountainbike ser ju lite klumpiga ut, är inte riktigt lika snabba och helt ärligt så tänker jag inte köra på några skogsstigar med rötter och stenar och bröte, så därför gick det alternativet bort. Och sedan är ju det där bockastyret liiite häftigare, ser lite mer "cyklist-aktigt" ut.

Så jag körde till Varberg, stegade in i en cykelaffär och talade om vad jag ville ha. Hittade en som var vettigt pris på och slog till! Jag mättes hit och dit och en cykel i rätt storlek beställdes. Kollade även in sadel och pedaler. Så nästa vecka (förhoppningsvis) får jag hem denna skönheten!


Så nu kan jag sova lugnt om nätterna och drömma om min nya, fina cykel och varmt och skönt väder!

Jobb-runda!

Idag blev det en skön runda i solen på jobbet. Eller skön, det blåste iskallt och var en minusgrad, men solen sken och det gick inte att bli på dåligt humör. Kroppen kändes bra och det var hyfsat lätt att springa. Jag försökte ta det rätt lugnt och så sprang jag på lite mer sista kilometern som slutade på 5:16 min/km.

Totalt sprang jag 7,5 km på 47:26 och gick tillbaka till kontoret med sprudlande energi! Eftermiddagen går så väldigt snabbt när man har tränat mitt på dagen och det känns även som om jag fått gjort otroligt mycket gjort den här veckan! Att nästa vecka dessutom bara har tre arbetsdagar och en efterföljande ledighet på fem dagar gör ju inte saken sämre!

Så nu njuter jag av helgen!

torsdag 21 mars 2013

Första morgonen...

...utan pannlampa för i år! Så underbart! Jag kom ut kl 5 och det var redan på väg att ljusna. Nu är det bara värmen som fattas...

Och för att undvika tråkigheter har jag idag stängt grinden till hagen. Så förhoppningsvis blir det ingen hästjakt idag...

onsdag 20 mars 2013

Häst-jakt!

Jag var nog lite trött i morse. Det är mycket på gång på jobbet just nu, samtidigt som det snurrar väldigt mycket tankar kring mitt förestående cykelköp. Hybrid eller CX?

I alla fall så stod jag i badrummet i godan ro och gjorde i ordning mig inför jobbet när jag hörde ett konstigt ljud. Jag tittade ut genom fönstret och såg mina hästar komma farandes rakt in i trädgården!

Jag for ner för trapporna, hoppade i gummistövlarna (ombytt till jobbarkläder), på med jackan och ut. Min första tanke var att hästarna skulle få stå inne idag eftersom det troligtvis inte skulle gå att laga stängslet. När jag kom ut hade de sprungit ner till vår gamla brunn, jag närmade mig dem, men de var inte intresserade av att bli infångade. Och vart var ponnyn???

Hästarna sprang bakom uthusen och sedan in på gårdsplanen och ner till grannen. Då såg jag ponnyn, hon stod i godan ro i en annan hage som hon gick i  i höstas. Lugnt, tänkte jag och gick in och hämtade en hink med mat och ett grimskaft.

Jag skakade med maten i hinken för att försöka locka in mina hästar, men då kom såklart den matglada ponnyn springandes istället. Jag baxade in henne i hennes box och gav mig ut för att leta efter de andra två igen.

Det var ruskigt kallt ute (lika kallt som igår kväll), jag var stressad för att jag skulle iväg till jobbet och till råga på allt så hände det som alltid händer när man har tunna sockor i  ett par för stora gummistövlar, de glider av. Så där sprang jag med sockarna ihopkrullade på tårna, frysandes, stressad och förbannad och försökte locka in mina hästar.

Till sist hittade jag dem och förvånande nog kom faktiskt Pelle springandes och jag lyckades fånga honom. Under tiden jag var ute och och försökte få tag i hästarna så hade jag även noterat anledningen till att de hade kommit ut, nämligen att jag hade glömt att stänga grinden. Så med Pelle i grimskaft och Bosse springandes runt oss lyckades jag baxa in hästarna i hagen, ut med ponnyn och så fick jag äntligen stängt grinden.

Underbar start på dagen! Fast det var väl tur att det hände medan jag var hemma, hade inte varit så kul annars. Det var ju även rätt gött att det är tjäle ute, så att det inte blev några djupa spår efter hästarna i gräsmattor och trädgårdar.

Det är verkligen hopplöst med stängslet i hagen just nu eftersom tjälen gör att det inte jordar i stängselaggregatet och därmed blir det ingen ström i tråden. Detta har hästarna upptäckt och de hittar väldigt mycket intressanta saker utanför stängslet att tugga på, vilket leder till att jag hela tiden får laga när de drar sönder tråden. SUCK!

Dessutom så såg jag att Pelle puttade på fjädergrinden med nosen så att den flög upp och ner. Det ska bli VÄLDIGT spännande när strömmen funkar igen. Då har jag nog två hästar som kommer att vara väldigt rädda för stängslet...

tisdag 19 mars 2013

Bistert!

Det blev alltså en löprunda i blåsten ikväll. Favoritrundan. Det blåste så kallt att jag återigen upplevde genomfrusna tår, lår och fingrar. Även ansiktet kyldes ner ordentligt. Det gick inte att bli varm helt enkelt.

Men jag stretade på, med Selma som draghjälp. Fick lite stela vader, vilket jag tror kan bero på att jag bromsar Selma när hon drar i kopplet. Men annars flöt det på bra, kroppen kändes lätt och det var ändå skönt att röra på sig. Och det var faktiskt ljust hela rundan.

Dock var det ännu skönare att stega in genom dörren till ett varmt och gott hus! 7,45 km på 45 minuter, helt OK.

Lika bistert som det ser ut!

För jävligt!

Rubriken beskriver hur jag känner för den #¤%&½** kylan som vi har här just nu. Eller så himla kallt är det väl egentligen inte, ett par minusgrader, men den f-bannade vinden blir jag så trött på!

Tanken var att jag skulle ta mig till kusten och springa med en kompis idag, men kompisen blev sjuk, så det blir inget med det. Jag kom hem tidigare än vanligt idag för att ta emot hovslagarna och har stått i stallet och frusit sedan kl 15 (ca två timmar). Jag hade i princip ingen känsel i fingrar och tår och var sådär nedkyld som man bara kan bli i ett kallt stall (eller ridhus).

Där och då är det sista man vill göra att ge sig ut på en löparrunda i blåsten. Jag trotsar i princip alltid vädret när det gäller löpning, jag har sprungit i ösregn, snöstorm, 15 minusgrader osv, men idag kändes det som att det faktiskt får vara. Jag skiter i det!

Men efter att ha kommit in i mitt varma hus, slängt in lite ved i pannan och tinat upp i soffan till Biggest Loser så börjar jag ändå känna att jag har det där springet i benen, Selma är lite rastlös och det är ju så jäkla kul att springa, för att inte tala om hur gött det är efteråt. Så, jo idag blir det en löparrunda. Kanske favoritrundan, vi får se vart jag styr hän!


söndag 17 mars 2013

Resultatet!

Det stämde alltså ganska bra med vad Garminklockan sa! Så förbättringen från i höstas blev 1 minut och 26 sekunder. Känns bra! Länkar till resultaten finns HÄR.

Seedningsloppet i Helsingborg!

Nu har jag alltså kommit hem och fått i mig lite mat efter Göteborgsvarvets seedningslopp i Helsingborg. Här hemma var det molnigt och blåsigt när jag åkte hemifrån, men när jag kom över Hallandsåsen försvann molnen och himlen var klarblå.

Väl framme i Helsingborg var det lite knixigt innan jag hittade parkeringsplats, men det löste sig till sist. Jag gick in och hämtade nummerlappen samt klarade av toabesök innan jag började värma upp. Kroppen kändes bra idag. Det var mycket spring i benen efter en veckas vila. Och det mest fantastiska av allt. INGET ONT NÅGONSTANS! Bara till att springa på alltså...

Jag hade en strategi inför loppet, nämligen att jag skulle springa det som ett intervallpass. 1000 meter i 5:20-tempo, 500 m vila i 6:00-tempo. Det gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag öppnade alldeles för hårt och sprang första 1000 på 5:18, första vilan i 5:43-tempo och andra tusingen på 5:08. Sen var det kört.

Jag försökte istället hålla ett jämnt tempo efter det och det gick rätt hyfsat. Första varvet på banan kändes bra och det gick på 27:45. Sedan slog motvinden till ordentligt på andra varvet och precis som när jag sprang Prinsens minne i höstas så var jag helt slut efter 7 km. Jag var riktigt nära att ge upp och börja gå, men jag krigade på och kom till sist äntligen i mål! 57:15 stannade jag min Garmin-klocka på. Officiellt resultat har inte kommit än.

Jag är jättenöjd med min insats, trots att min plan inte höll. Det blir till att träna 1000m-intervaller i fortsättningen. Jag har ändå slagit min miltid med över en minut sedan i höstas och det känns riktigt bra. Något som också känns bra är att hela kroppen känns så himla bra. Jag hade inte ont någonstans i kroppen, varken under eller efter loppet. Så himla gött!

Inte ens vaderna känns sådär stela som de har varit ett tag nu. Så att vila en vecka var nog helt rätt nu.

Banan var perfekt, bar asfalt så gott som hela vägen och det var verkligen perfekt underlag. Det var ju inte riktigt lika mycket snö i Helsingborg som här hemma, som tur var!

Fortsättningsvis blir det träning mot Göteborgsvarvet som faktiskt inträffar om 61 dagar!

Nytt rekord!

Gött lopp i ett soligt men blåsigt Helsingborg!

Återkommer med den officiella tiden när jag kommer hem...

lördag 16 mars 2013

Vackert!

Detta har varit en lite seg dag. Jag vaknade med huvudvärk i morse och den ville inte gå över. Jag åkte in till Varberg för att handla lite och när jag kom hem igen så vilade jag mig en stund på sofflocket.

På eftermiddagen var huvudvärken borta och jag kunde inte låta bli att ge mig ut och gå i det vackra vädret. Jag gick en ganska rejäl runda, väldigt kuperad. Till en början var det på grusvägar där det kört bilar/traktorer och sedan blev det orörd snö att pulsa i. Ganska ansträngande, men kul, lagom utmaning efter en veckas vila.

Jag provade även att springa lite och det kändes mycket bra. Inte ont någonstans. Det var nog en bra idé att låta kroppen vila den här veckan efter att jag haft lite svaga skadekänningar. Vill verkligen inte bli skadad igen!

Det var verkligen helt magiskt vackert ute i solen och snön idag! Att i dessa fantastiska omgivningar jag har få pulsa i orörd snö, det är livskvalitet!

Nästan en mil blev det på 1,5 timme. Nu laddar jag för morgondagen! Planen är satt, vilken tid jag ska äta frukost, vilken tid jag ska åka osv. Ska bli så himla kul!

Orörd snö! Underbart!

Hästhandlare och journalister...

I torsdags visades ett inslag i TV-programmet Plus om hur två personer som köpt häst av Team CAF hade fått hem trasiga hästar. Programmet går att se HÄR.

Jag har sett programmet och visst dessa två historier framstår ju verkligen som väldigt tråkiga och hemska. Framför allt kan det ju kännas märkligt att en veterinär släpper igenom röntgenbilder som inte är OK. Men hur bedömer man egentligen om en röntgenbild är OK? En liten förändring på en häst som annars ser frisk ut kan ju mycket väl vara obetydlig. Om man däremot bedömer en sjuk hästs röntgenplåtar så är det ju lättare att hitta förklaringen till det onda i en liten förändring.

Camilla på Team CAF framstår ju också som verkligt otrevlig när hon hotar journalisten som ringer upp (dock framgår det inte för vilken gång i ordningen reportern ringer, det kan ju vara så att det är femtioelfte gången och då rinner det över för den som blir uppringd).

Det här programmet har lett till att Camilla och nämnda veterinär fått mordhot (vilket är helt vansinnigt!) och att det skrivs spaltmeter i kommentarsfält på diverse hästforum och andra hemsidor.

Folk tror blint på det som Plus vill ha fram i programmet, att de två hästköparna blivit lurade av den hemska hästhandlaren. Så är det här i Sverige. Vi (inte jag dock) svenskar tror på allt som sägs i de så kallade grävande journalistiska TV-program som sänds av den statliga televisionen.

Det är ingen som tänker på att TV handlar om tittarsiffror. Journalistik handlar om att sälja en bra story. Journalistik handlar inte om att hitta sanningen. Eller jo, den valda sanningen. Den sanning som ger mest tittarsiffror/säljer flest lösnummer/ger flest kommentarer på facebook. Dessa journalister må gräva fram fakta, men de presenterar ju inte all fakta, utan valda delar klipps ihop till ett TV-program.

I detta program är det två personer som är missnöjda som kommer till tals. Ingenstans nämns hur många hästar Team CAF har sålt genom åren. Ingenstans nämns något om nöjda köpare. Team CAF har avstått möjligheten att ställa upp i programmet för en intervju, vilket jag kan förstå, för vilken motpart har någonsin blivit bra framställd när de har mött kritiken mot dem???

Jag känner ingen av de inblandade i den här historien och kan inte avgöra vad som är sant och inte. Jag kan bara konstatera följande:

  • Det är oerhört tröttsamt med dessa otroligt vinklade TV-program
  • Det är fruktansvärt om en sjuk häst säljs vidare som om den vore frisk och sedan måste avlivas
  • Röntgenplåtar bedöms. Bedömning påverkas av förutsättningarna och det är svårt att avgöra vad som är "sant".
  • Vågar man sälja eller köpa en häst igen???

Mera funderingar...

Igår var jag i en cykelbutik och kollade på cyklar. Jag trodde att en cyklocross skulle passa mig, men försäljaren var mer inne på en mountainbike med 29-tums hjul som både tar mig fram på lite svårare skogsstigar, typ Bockstensturen och rullar lätt på asfalt. Precis det jag är ute efter, alltså.

Jag kikade lite på någon Scottcykel, provkörde en Lapierre och en Scott och tyckte nog att Lapierren passade mig bättre. Den kändes liksom bara sådär bra från början.

Men jag vet inte om det är värt för mig att lägga 10000 för en cykel. Om jag ser på hur jag har cyklat med min gamle 4000-kronorscykel så har den ju givit mig massor av bra och härliga cykelturer under åren och jag har väl egentligen inte cyklat sådär jättemycket.

Jag tycker ju att det är otroligt kul att cykla och jag vill verkligen ha cyklingen som ett bra komplement till löpningen när det blir lite mer behagliga temperaturer utomhus igen. Och om jag nu kunde ha min gamla cykel i tio år trots att jag inte lagt ett enda öre på service eller reparationer så är ju inte 10000 så mycket pengar utslaget på tio år. Man får ju bättre grejer för pengarna, så är det bara. Så hur ska jag göra? Jag vet inte!

Jag måste nog åka till någon annan cykelbutik och kolla mer vad som finns och vad som föreslås. Alla har nog olika approacher när det gäller vad de rekommenderar till sina kunder. Så letandet fortsätter!

Jag blev ju inte mindre sugen på att cykla efter att ha kollat på cyklar... vår och värme står högt upp på önskelistan nu...


Hockey är ungefär som hästsport :)

Igår tillbringade Älsklingen, Christoffer, Elinore, Jocke och jag kvällen i Göteborg. Det var en födelsedagsöverraskning för Älsklingen och han hade verkligen ingen aning om vad vi skulle göra. Vi hade hotat med allt från bungyjump till ballongflygning och han var märkbart nervös :).

Vi började kvällen på Restaurang Onyxen som ligger mitt emot Scandinavium. Maten var god och det märktes att kvaliteten på köttet var mycket god (närproducerat svenskt kött), men det var väldigt snålt med grönsaker (inga alls), så det drog ner betyget lite, tror inte att jag kommer att äta där igen...

Efter maten fick Älsklingen en Frölundatröja och vi gick över gatan och in på Scandinavium. Hockey var det alltså. Frölunda-Luleå, kvartsfinal 2. Frölunda vann med 2-0.

Normalt sett när jag är i Scandinavium så är det ju Göteborg Horseshow och jag kunde inte låta bli att dra lite paralleller till hästsporten. Alltid när jag är på hästtävling, Falsterbo eller GHS så sitter det bakom mig självutnämnda "experter" som högljutt talar om för allt och alla vilka kända personer i ryttarkretsar de känner och dessutom bedömer varenda ritt och vartenda fel alla ryttare begår.

Igår hade vi en sådan "expert" bakom oss. Det var en riktigt Göteborgare, ja göteborskan var så bred att man undrade om han gjorde sig till. Han visste ALLT om hockey och han skrek oavbrutet under alla perioderna om vilka fel spelarna gjorde. Mycket underhållande. Mycket tröttsamt. Jag är verkligen imponerad över att hans röst höll för det skrikandet så länge!

Något som ridsportpublilken skulle kunna lära sig är kanske att tala om för de ryttare som behandlar sina hästar illa att de inte tycker att det är ok. Publiken igår buade ut en av Luleås spelare så fort han kom in på plan pga något som hände i den första matchen.

Tänk om Scandinavium-publiken hade buat ut t.ex. Anky van Grunsven, Adelinde Cornelissen och Patrik Kittel som alla tycker att djurplågeriet rollkur är en helt ok träningsmetod. Då hade ju faktiskt dressyr kunnat bli riktigt spännande. Eller om publiken hade buat ut alla hoppryttare som åkt fast för diverse otillåtna medel och träningsmetoder. Det hade varit ett riktigt statement. Kanske hade det inte varit så intressant att hålla på med sådana grejer då, om man inte kan visa sig på banan  utan att bli utbuad...

torsdag 14 mars 2013

Ljumskar!

Idag känns det i mina ljumskar att jag red igår. De där jäkla musklerna använder jag uppenbarligen väldigt mycket när jag rider, för jag får aldrig träningsvärk där annars. Jag misstänker att jag sitter och kniper med de där musklerna, vilket är fel för jag behöver verkligen inte klämma mig fast för att stanna kvar i sadeln på en häst som håller sig på marken. Eller så beror det helt enkelt på för lite ridning...

Det får väl bli en kombo, mer ridning, mindre knipning i sadeln framöver...

Funderingar....

Även om jag är rätt nöjd med att vi till sist fick lite snö, så börjar det faktiskt bränna lite i cykelnerven nu när våren närmar sig. Kanske är det för att den här veckan har inneburit så gott som total vila från all aktivitet som gör mig svettig (vilket gör att jag känner mig fruktansvärt rastlös), eller så är det bara att jag är jäkligt sugen på att cykla...

Förra årets cykelpass fick mig att fundera på att köpa en ny cykel. Även om jag älskar min gamla Scott som tar mig fram överallt, i skogen, på asfalt och på grusvägar så har den ju ändå rätt så några år på nacken och förhoppningsvis har ju utvecklingen gått framåt så att jag ska kunna hitta en cykel som faktiskt är ännu bättre.

Älskar denna!
Jag har scannat av nätet lite på tips om vad som finns och vad man ska välja, för det är ju verkligen en djungel därute! Så imorgon ska jag bege mig till en cykelaffär (eller två) för att se vad som finns.

Det hade varit riktigt kul med en ny cykel. Men jag vet inte om jag vill lägga så mycket pengar på det. Fast det är ju roligare att cykla på en ny fin cykel. Och det hade varit kul att cykla till eller från jobbet (3,5 mil enkel väg) någon gång för att se hur det funkar....

Det hade också varit kul att köra något lopp, som t.ex. Bockstensturen som går här hemma (en sträcka i min skog) eller kanske en tjejvätter (om jag får med mig någon annan som vill cykla) och då kan man ju inte komma dragandes med en gammal halvrostig cykel...

Vi får se hur det går, helt enkelt. Mycket att fundera över...

onsdag 13 mars 2013

När vintern är som bäst!

Jag var bara tvungen att ta på Herr Bus alla grejer och ge mig ut i snön med honom! Jag älskar verkligen att rida i snö! Broddarna åkte på, mockachapsen lika så och sen iväg. Jag har inte ridit honom på en månad, så det var spännande att se hur han skulle bete sig.

Han betedde sig perfekt, jag älskar verkligen den hästen! Han är så himla enkel! Trots minimalt med möjligheter att röra sig i hagen och brist på motion var han inte ens spänd i ryggen när jag satt upp på honom.

Vi började lite lugnt i paddocken i skritt och trav. Han var väldigt glad över att få komma ut (precis som sin ryttare) och han var rätt pigg, men ändå reglerbar.

Det snöade rätt ordentligt när vi var i paddocken!

När jag förstod att det inte skulle hända några "större" grejer gav vi oss ut på en gräsåker istället, där han kunde sträcka ut lite mer. Först trav upp och ner och sedan GALOPP! Finns det något härligare än att galoppera i snö??? Tror inte det! Och så har han ju en så fantastiskt rund, fin och lugn galopp så man vill aldrig sakta av. Det ville inte han heller... Som tur är så har han ju ingen kondition, men han ger sig ändå inte, utan vill hela tiden springa på.

Det kom inte så mycket som ett endaste bocksprång där ute på åkern, utan han skötte sig helt perfekt även där! Underbara häst!

Så nu känner jag mig rastad och nöjd med att min häst är rastad och lite gladare! Det ser ut som om kylan håller i sig över helgen och in i nästa vecka, så det kan nog bli några härliga turer till i snön...
Snötäckt gräsåker, bara till att galoppera på :)

Snöööö!!!

Idag har vi fått mer snö än vi har haft på hela vintern! I morse låg det ungefär 10 cm och nu fylls det på med ännu mer!

Den stenhårda, tråkiga barmarken fylls nu med härligt vitt, mjukt fluff! Eftersom mina hästar fortfarande har snösulor kan jag alltså rida i det här fluffet!

Det kanske hade varit lite roligare om detta hade kommit för någon månad sedan, men eftersom jag inte kan påverka vädret väljer jag att göra detta till något bra och passar på att njuta av snön den korta tid den är här!

Och om vi får lite aprilväder redan nu så kanske det kan bli varmt och skönt i april istället...

Winter strikes back!



måndag 11 mars 2013

Kvällspromenad med Pelle!

Denna vecka kommer att bli en lugn vecka löparmässigt pga tävlingen på söndag, så därför tog jag med min kära häst Pelle på promenad i solnedgången. Det hade äntligen slutat blåsa och var riktigt skönt ute (jämfört med tidigare idag och igår då nordostvinden bet hårt i kinderna.

Pelle var mycket nöjd med att få komma ut, han var förhållandevis lugn, blev bara lite upphetsad över grannens får som hade lite race i sin hage, annars gick allt bra. Det var riktigt mysigt, solen var på väg ner, det var alldeles vindstilla och helt tyst.

Sista biten hem kände jag till och med den där vårlukten som uppstår vid skymingen när daggen börjar falla. Ingen dagg idag, men ändå härlig påminnelse om att våren är på väg!

Jag och min knasiga häst på promenad:)
Vacker solnedgång!

söndag 10 mars 2013

Söndagsnöje!

Idag har jag haft lite funderingar kring vad det skulle bli för träningspass. Om en vecka ska jag ju springa mitt millopp i Helsingborg och därför ville jag inte springa något långpass idag. Dessutom är det grisigt kallt ute, några minusgrader och upptill det en iskall ostlig vind. BRRR!

Men jag kom på att jag kan nyttja paddocken idag. Om inte för ridning så för egen träning. Så jag klädde på mig, tog med mig Selma ut och släpade fram lite cavallettihinder i paddocken. Sedan joggade jag en runda i sommarhagen som var väldigt ojämn och satte prov på stabiliteten i fötterna.

När jag kom tillbaka hoppade jag lite över cavalettisarna och försökte få Selma att hänga på, men hon tyckte att det verkade dumt att hoppa när man lika gärna kunde springa bredvid... Jag körde lite jämfotahopp också.

Sedan tog jag de tio koner jag har och flyttade dem från ena kortsidan till andra. Varje sträcka 60 m, vilket jag sprang då 20 gånger. Efter det gjorde jag några varv med löpskolningsövningar och sedan sprang jag iväg en runda.

Körde lite backträning. Tre gånger ca 150 meter i full fart. Det gick bra. Sedan avslutade jag med lite klättring upp för kullen och sedan joggade jag lugnt hem igen. När jag kom in körde jag lite armhävningar och planka. Gött pass!

"Stora Stenen" som användes som klättervägg när man var liten:)


Idag fick Matten hoppa istället för hästarna...


Selma tyckte att Matte var lite knasig som skulle hoppa över en massa grejer...

SM-sändningen!

Jag såg fram emot att få se inomhus-SM i banhoppning idag via http://ridsport.qrodo.tv/. Och det gick bra. Ett tag. Lagom till sista ryttaren i Junior-klassen kom in så lade skiten ner! Så himla irriterande!

Och så kom den här bilden upp:

Det verkar alltså som om det inte finns tillräckligt med kapacitet för många tittare. Vad hade man väntat sig? Få tittare??? Ruskigt dåligt! Hoppas att det blir bättre. Snart. Väldigt snart!

D-vitamin och sol!

Nu när våren närmar sig så börjar vi bleka nordbor saligt prata om sol och D-vitamin. "Ut i solen" "skaffa D-vitamin" osv.

Vad många (kanske de flesta) inte vet är att om man vill ha D-vitamin nu så är det ingen större idé att gå ut i solen. Det är nämligen så att ovanför 35:e breddgraden står solen för lågt på vinterhalvåret för att huden ska kunna bilda D-vitamin med hjälp av den.

Enligt vissa källor är det så illa som att det endast mellan maj och augusti är möjligt att få D-vitamin via solen. Så vad ska vi göra då? Antingen får man tillbringa vinterhalvåret under 35:e breddgraden (typ på Kreta) eller så får man göra som jag och käka D-vitamintillskott mellan september och maj.

Varför är D-vitamin så viktigt då? Jo, bl.a. är det (tillsammans med Kalcium) viktigt för skelettet. Många studier visar på samband mellan D-vitaminbrist och vissa cancer-former. D-vitamin kan också hänga ihop med depressioner och immunförsvar. Så det finns all anledning att se till att man får i sig tillräckligt med D-vitamin!

Fast nu när solen skiner såhär på vårkanten så ska man ju givetvis ändå ge sig ut och njuta av ljuset och värmen (just nu är det dock inte så varmt) för man blir ändå gladare av att se solen, tycker jag!
Sol gör allt mycket roligare!

Källor:
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=5034
http://www.kostdoktorn.se/d-vitamin/

Skogsarbete i Åkulla!

Jag har ju lite skog i Åkulla också som ligger ca 5 km hemifrån gården. Jag vet inte riktigt varför det har blivit uppdelat så, alla mina grannar har också skog där runtomkring mitt område. Men iaf så åkte vi dit igår för att hämta hem lite gran som hade blåst ner förra året och vi ville passa på innan det blir tjällossning och icke farbart.

Jag och Selma tog bilen och Älsklingen tog traktorn med skogskärran. Selma och jag gick ner mot sjön. Selma flög direkt ut på isen och tyckte att det var ett bra vatten som hon kunde gå på. Det är otroligt vackert där vid sjön och nu sjunger det ordentligt i den. Det ljuder nästan hela tiden. Så himla häftigt!
Min strandkant och min ö till vänster. Så vackert!

Efter en inte så lång stund kom Älsklingen också så vi kunde sätta igång med sågandet och lastandet av virket. Det gick rätt så smidigt. Som tur är så är Älsklingen väldigt duktig på att hantera ekipaget, det blev ju en hel del backande för att komma åt virket, men det flöt på bra.

Det blev ett rejält lass han fick med sig och när vi skulle köra hem så stötte vi på problem. Det lutar ganska mycket uppför när man ska hem och mitt i backen var det ordentligt med is. I och med att traktorn endast driver på två hjul och vi inte hade några snökedjor på den så blev det stopp mitt i backen.

Jag fick försöka hacka loss grus, vilket gick sådär när det är flera dm tjäle för att försöka öka på friktionen, men det hjälpte inte så mycket.

Till sist fixade Älsklingen fram mer grus och så gjorde han ett försök till och då jäklar gick det bra!

Selma på hal is!

Så vi kom därifrån och det kändes bra! Därefter var vi hungriga och vi tog bilen till Åkulla friluftsgård för att äta. Det har blivit fantastiskt bra mat där sedan nya ägare tog över. Vi åt fläsknoisette, potatis och bea-sås, vilket satt fint efter förmiddagens slit. Och gott var det! Rekommenderas verkligen!

Dessutom hittade jag en klassiker, nämligen "Banana skids". Detta godis som man åt i enorma mängder när man var liten. Så himla goda. Fast när jag var liten fick man 4 för en tia, nu kostade lika många (och visst har de blivit mindre...) 20 spänn, men det var de värda :).

En klassiker!

fredag 8 mars 2013

Förvirrat!

När jag vaknade i morse var jag riktigt trött och det var skönt att det var fredag. Det gick lite segare än vanligt och när jag skulle åka till jobbet upptäckte jag att mina husnycklar var borta. Jag kom ihåg att jag hade använt dem igår efter promenaden med Selma och jag mindes att jag hade lagt en massa saker i trappan för att sedan ta dem till andra ingången och packade ner en del i träningsväskan. Så jag vände upp och ner på väskan. Inga nycklar.

Efter en kvarts letande hade jag inte hittat dem och jag gav upp och åkte till jobbet. Det var nog bra att jag kom iväg lite senare än vanligt, då det hade varit en olycka på E6:an, så jag kunde ta en annan väg.

Under förmiddagen kunde jag inte släppa tanken på vart de där nycklarna hade tagit vägen och jag trodde ändå att de borde finnas i väskan. Så när jag gick upp till Ringhallen för att byta om inför löprundan, såg jag påsen med skorna och fick en flashback, men jag tänkte att de kan väl ändå inte ligga i skorna???

Jodå, det kunde de! Och då insåg jag hur det hade gått till. Jag gick nämligen ner i källaren för att hämta skorna igår kväll och då ville jag inte bli av med nycklarna så jag lade dem där i. Synd bara att jag inte kom ihåg det från källaren och upp till första våning... Men det var iaf skönt att hitta dem igen!

Löprundan blev lite seg till en början eftersom det var motvind, men jag fick upp farten på slutet. Idag hade jag inga känningar någonstans i kroppen. Så himla skönt! Det bådar gott inför nästa helgs lopp!

Och nu är det snart bara 10 veckor kvar till Göteborgsvarvet! Ska bli så himla kul!!!

onsdag 6 mars 2013

Lugnt = Trist...

Idag blev det ännu en lugn löprunda. I dagsljus. Med Selma. Jag hade lite småkänning i vaden, men det gjorde inte ont och det gick över efter ca en halv km.

5 plusgrader var det också ute, men molnigt, fast ändå behagligt. Rundan gick bra, men det är liiite trist att springa så sakta. Eller sakta och sakta. För ett år sedan hade det varit snabbpass att springa i 6-minuterstempo, men nu känns det olidligt långsamt. Utvecklingen går framåt :)

7,5 km blev rundan och det tog minuter. Skönt att komma ut. Jag har märkt att jag inte sover riktigt och har svårt för att somna de dagar jag är inaktiv. Igår var en väldigt inaktiv dag med 8 timmars sittande på kursen och inget tränande på kvällen. Igår kväll kunde jag inte somna och när jag väl somnade vaknade jag flera gånger.

Jag hoppas kunna lösa det problemet med lite ridning de dagar jag inte springer. När det går att rida i paddocken igen, då jäklar!

Presentationsteknik!

De två senaste dagarna har jag varit på kurs i presentationsteknik. En kurs om hur man på bästa sätt genomför en presentation eller utbildning. När jag gick på högskolan gjorde vi många presentationer och när vi gjorde exjobbs-presentationen som var den sista var man ju riktigt bra på det. Inte nervös utan säker på vad man gjorde.

Tyvärr har jag sedan dess inte gjort särskilt många presentationer i arbetslivet, vilket har gjort att jag kommit ur det och blivit väldigt nervös när jag väl har gjort något. Så jag kände att jag behövde friska upp kunskaperna lite grann.

Jag hade förberett en presentation och läst på ett ämne som jag jobbar med och ska jobba mer med i framtiden. Vi var en grupp på sex personer plus läraren och redan igår fick vi utan förberedelse göra en tre minuterspresentation för varandra om något vi tyckte var kul. Det gjorde att vi lärde känna varandra väldigt bra och det var också en väldigt bra grupp. Alla var väldigt intresserade av kursen och alla stöttade varandra bra när vi gjorde våra presentationer osv.

Även läraren var helt suverän, eftersom han ju jobbade med just det här ämnet så visste han ju precis hur han skulle göra för att kursen skulle bli bra. Idag var det så dags att hålla våra presentationer som skulle vara 15-20 minuter ungefär.

Tack vare att jag kände gruppen och kände ett stöd var jag faktiskt inte alls nervös när jag höll min presentation, utan det flöt på ganska bra. Fick lite saker att förbättra, men även mycket positiv kritik, vilket såklart höjde självförtroendet en bit.

Det här är nog den i särklass absolut bästa jag gått hittills i mitt arbetsliv och jag vet att jag definitivt kommer att ha nytta av den på ett eller annat sätt i framtiden. Så det har verkligen varit två givande dagar!

Nu är det bara två dagar kvar av den här veckan och det känns som om de kommer att gå snabbt!

måndag 4 mars 2013

Nöjd!

Idag hade jag två mål med kvällens löp-pass:


  1. att inte få ont i vänster vad (och om jag fick det, gå istället för att springa)  
  2. att hinna springa innan det blev mörkt.


Jag lyckades med båda målen. Jag och Selma kom iväg 17:40 och då var det fortfarande dagsljus även om solen var på väg ner. Pannlampan behövdes inte, trots att klockan var 18:40 när vi kom hem igen!

Jag testade att lämna långkalsongerna och vinterjackan hemma och hade bara vinterfodrade tights, ett linne, en långärmad tröja och en tunnare jacka. Självklart reflexväst, mössa och vantar. Men faktiskt mindre kläder än jag haft på mig när jag sprungit de senaste tre månaderna, så det går verkligen framåt mot vår!

Vaden kändes alltså bra idag. Jag sprang väldigt lugnt för att inte riskera något, det är ju faktiskt mindre än två veckor kvar till seedningsloppet i Helsingborg, så nu måste jag hålla mig frisk först och främst. Såhär lugnt har jag nog aldrig sprungit, jag lyckades snitta pulsen på 76% och tempot blev måttliga 6:27. Då fick jag dessutom gå ca 2-300 m på  banvallen eftersom där var blank-is.

Jag gillar inte att springa lugnt, det känns så meningslöst på något sätt, och svårt. Jag vill dessutom hela tiden utmana mig själv och se hur fort jag klarar att springa. Men idag upptäckte jag att det ändå är rätt behagligt att komma hem efter drygt 9 km och känna att det bara var skönt att springa. Kroppen kändes lätt och andningen väldigt lugn. Så det får bli sådana lugna pass den här veckan och om allt känns bra blir det ett litet intervall-pass på söndag och därefter en ännu lugnare vecka inför loppet.

Jag kände mig väldigt nöjd med att jag lyckades springa lugnt och att vaden kändes bra igen (även hela kroppen kändes bra)!

Bästa löparvännen i solnedgången!

söndag 3 mars 2013

Friidrotts-EM!

Ikväll har Älsklingen och jag varit i Scandinavium och kollat sista friidrottspasset för det här EM:et. Det var väldigt kul att se live, men lite svårt att hänga med när det pågick stavhopp, längdhopp (med Michel Tornéus) och höjdhopp (med Emma Green och Ebba Jungmark). Emellanåt hoppade alla samtidigt, men det gick ändå bra att se vad som hände.

Michel Tornéus slog till direkt med ett jättehopp på 8.27 och svenskt rekord. Sedan kom en ryss och hoppade en cm längre... I höjdhoppet hoppade alla ut sig på 1.96 utom en spanjorska och de två svenskorna. Två medaljer alltså. Till sist blev det dock spanskt guld och silver och brons till Sverige.

I stavhoppet blev det väldigt spännande när fransmannen gjorde två försök på 6.07 och klarade sista. Trodde vi alla, men det blev underkänt även hans sista hopp. Ribban låg kvar, men den hade hoppat upp på ställningen och det får den tydligen inte göra. Det var nog utan tvekan kvällens mest besvikna deltagare. Han var helt förstörd, stackarn! Vilket man såklart kan förstå. Men guld fick han ju iaf.

I övrigt var det 60m-final som blev väldigt jämn, skiljde inte många hundradelar mellan medaljerna där. Och till sist blev det två brittiska guld på 4x400 m.

Tre svenska medaljer (Tornéus tog silver) och två svenska rekord (8.27 och sedan 8.29 av Tornéus) blev det till sist och det var jättekul att se. Vilken stämning det var i Scandinavium!

Det enda jag var besviken på var mässan. Trodde att det skulle finnas roliga sportprylar/kläder att shoppa, men nej, ingenting sådant. Trist!

Kändisspaning blev det en del också. Kajsa Bergqvist, Linus Törnblad, Mattias Sunneborn, Stefan Holm, Christian Olsson bl.a. Massa friidrottsfolk alltså. Föga överraskande...

Stavhoppsuppvärmning med gummiband som ribba...


lördag 2 mars 2013

Bra jobb idag!

Idag har vi fält lite träd, framför allt björk som vi ska ha till ved. Jag passade på att rensa upp kring ett litet vattendrag i skogshagen och det genererade massor av ris.

Det blir mycket släpande av ris som läggs i en hög och kapade och kvistade stammar som läggs i en annan hög.

Jag tyckte mig märka att jag nu efter tredje lördagen med skogsjobb har blivit lite starkare i kroppen. Visst var jag seg på slutet och lyckades hälla olja i motorsågens bensintank och satte fast sågen två gånger. Men ryggen känns mindre öm även om den är bra mör.

Jag försöker se det som ett träningspass och gläds åt alla de kalorier som bränns. Det hade varit riktigt intressant att mäta hur många kalorier som bränns egentligen. Många är det nog iaf!

Två lass ved fick vi hem, det känns bra. Några björkar har vi kvar som ska fällas innan saven går upp, vilket är snart!

Förmiddagens arbete!

Lite ved har vi allt slitigt ihop! Nu blir det lunch och efter det ett eftermiddagspass!

Fäller träd!



fredag 1 mars 2013

1 år med Garmin forerunner 410!

Den första mars förra året fick jag hem min kära Garmin-klocka. Den tredje mars fick den följa med på första rundan och sedan dess har den varit en mycket trogen träningskamrat.


Klockan har funkat mycket bra, har aldrig varit några problem med den. Det är väl bara möjligtvis att jag har glömt att ladda den vid några tillfällen så att den dött pga det, men det kan ju inte den hjälpa. Jag tycker att menyerna är bra och enkla och den har många bra alternativ till vad man vill se när man springer. Oftast har jag den på default-visningen där jag ser sprungen tid, sträcka och tempo.

Jag är otroligt nöjd med min klocka och för mig har den definitivt varit värd varenda krona! Överföringen till Garmin Connect har också funkat perfekt varje gång. Det går även lätt att överföra passen till jogg.se och shapelink. Jag kan faktiskt inte hitta några negativa saker med min fina klocka. Det är lagom storlek på den också, inte större än en vanlig sportklocka. Så jag kan verkligen rekommendera den till alla som vill ha en bra gps-klocka!

Eftersom jag är statistik-nörd tycker jag såklart att det är kul att se hur mycket jag och min Garmin har gjort tillsammans, så här kommer den sammanställningen!

Antal aktiviteter: 125 st
Distans: 1234,72 km
Tid: 108:23:08
Höjdstigning: 9503 m
Medelpuls: 80%
Kalorier: 67909
Medeldistans: 9,88 km
Medeltid: 52:02
Medekelhastighet: 11,4 km/tim