Härlig måndag!

Nu är sommaren verkligen här och det är tidiga morgnar som gäller ifall hundarna ska springa med mig, så klockan ringde 05:30 i morse. Jag studsade väl inte upp ur sängen, men när jag väl kom ut kände jag mig så nöjd. Det var en fantastisk morgon! Soligt och ganska svalt, men ändå så att man kunde springa i shorts och linne.

Hundarna var väldigt glada över att få komma ut (som vanligt) och de sprang i gräset i dikena och käkade gräs. En massa gräs...

Det blev en kortare runda på 5 km och löpningen kändes väldigt bra. Nu märker jag ju att jag börjar bli bättre på springandet, nu när jag har börjat springa lite mer. 

Mina fina vovvar!

Så vacker morgon!

Efter jobbet gick jag och plockade lite liljekonvalj, sedan körde jag till pappas grav och satte dem där samt hämtade ett paket och handlade lite smågrejer. 

När jag kom hem slängde jag ihop en cole-slaw och grillade lite korv som jag har köpt på Lillegården. Det var dagens första mål, jag har alltså fastat idag, vilket var grymt skönt! Det är skönt att vila magen och jag får sådan härlig energi när jag fastar!

När jag kom in i växthuset idag doftade det underbart! Citronträdet har börjat blomma. Det blir rätt många blommor ser det ut som och jag hoppas verkligen att det blir frukter detta år!

Ikväll fick Kalle ännu ett pass i paddocken. Jag har varit lite besviken på de senaste passen där. I fredags var han väldigt spänd och det gick inte att rida ordentligt. Igår var han ju jättefin ända tills kompisarna som red samtidigt försvann. Då reagerade han väldigt starkt och försökte i princip få av mig, vilket såklart inte kändes bra.

Idag var allt som vanligt, Pelle och Bosse som stöd i hagen intill och Kalle själv i stallet. Han var väldigt lugn att göra i ordning och jag hade förhoppningar om att det skulle kunna bli ett bra pass.

Tröttis med hängläpp :)

Jag började att gå med honom som jag brukar, gick över alla bommar osv, förbi "farliga kortsidan" och runt några varv. Han verkade väldigt lugn och fin så jag satt upp.

Även idag krånglade han vid kortsidan, det gick inte att få ner honom ända intill den och vid några tillfällen ville han överhuvudtaget inte gå nära. Jag red volter några varv men det blev inte direkt bättre.

Det som gick bra var att han började lyssna på båda innerskänklarna och jag kan nu rida honom rätt bra på de stora volterna i samtliga gångarter. Han är jättefin i formen i skritten och där krånglar han inte alls, utan går bara förnöjt och tuggar på bettet.

I traven däremot började han slänga ut tungan en hel del, och de första galopperna var bara ett enda studsande med slängande huvud och tungan utanför. Där känns det som om vi har tagit ett steg bakåt igen och jag känner att han utmanar hela tiden. 

Dessutom, så när vi galopperade första gången i högergaloppen så for han plötsligt iväg helt okontrollerat och jag hörde att det var någonting som lät vid stallet. Han stannade och blev helt stel och stirrade mot stallet, så jag satt av och gick dit för att ta reda på vad det var som hände. Det visade sig att det var Magnus som hade öppnat garagedörrarna för att köra igång gräsklipparen. Det hade inte gått att fortsätta rida ifall han hade dragit igång gräsklipparen och jag ville ju bara ha ett bra pass ikväll, så Magnus fick avbryta sina planer.

Jag gick tillbaka till paddocken och körde lite TRT vid kortsidan för att få honom att ge sig. Men så fort det rasslar till i någon buske där så reagerar han så himla kraftig, vilket är väldigt irriterande, att han liksom aldrig ger sig. För det har inte varit så stort problem tidigare.

Just att han reagerar så mycket där och inte vill gå intill kortsidan gör ju att vi inte kan rida i hela paddocken, vilket såklart begränsar oss. Jag vill bara att han ska släppa det där och slappna av!

Jag satt upp och red vidare, han hade faktiskt lugnat ner sig lite grann. Jag red fram och tillbaka vid kortsidan i skritt och han blev faktiskt bättre, men när vi sedan följde fyrkantsspåret så skyggade han lika mycket igen. SUCK!

Men jag fick i alla fall jobbat tillbaka honom i traven och galoppen, mest på volterna. Han slängde med huvudet och stack ut tungan, men jag gav mig inte förrän han galopperade bra, balanserat och lugn i munnen och till sist fick jag igenom det jag ville och kunde äntligen avsluta med att trava och skritta av. Så jag kände mig ändå nöjd med att det gick bra att gå tillbaka, sitta upp igen och fortsätta att jobba någorlunda bra.

Så det blev ingen hoppning idag heller. Vi travade endast över bomhögarna som låg på diagonalerna, vilket han i och för sig gjorde bra. Men jag tycker inte det är någon idé att blanda in hinder innan jag har honom helt med mig. Jag längtar verkligen efter att få hoppa honom igen, så jag är lite otålig, men jag försöker verkligen hia mig och ta det i hans takt. Jag är övertygad över att jag kommer att få igen det positivt någon gång i framtiden!

Hoppning Bosse och ridning Kalle

Idag började dagen med dimma och ca 10 plusgrader. Jag stack ut vid sjutiden för att cykla en runda, det har ju äntligen blivit sommar och värme, så underbart!

Gårdagen var väl första riktiga sommardagen och den spenderade vi på High Chaparall med barnbarnen, vilket var julklappen för 2019, men eftersom allting var stängt förra året eller hade en massa restriktioner valde vi att inte åka dit då, utan det blev nu istället.

Det var varmt, soligt och gött och när vi kom hem grillade vi, käkade och sedan tog jag ut Bosse på en kvällstur. Det var riktigt skönt när det blev lite svalare, även om jag såklart gillar värmen.

Bosse och solen

Men i morse såg det alltså ut såhär:

Dimmig morgon

Det var faktiskt rätt kallt att cykla, men det var inte mycket vind och det var framför allt inte mycket trafik en söndagsmorgon. Jag blev omkörd av en cyklist, så irriterande när man själv cyklar allt vad man kan och så kommer det en och "söndagscyklar" förbi utan att se ut att anstränga sig särskilt mycket.

Sedan mötte jag två cyklister också. Det blev inte någon jättelång runda, bara runt Hunnestad, så 22 km och knappt en timme.

När jag kom in på Linnarpvägen började det klarna upp österifrån och när jag cyklade in i solskenet ökade temperaturen med minst fem grader och det blev riktigt behagligt! Jag körde som sagt ett styrkepass också innan jag duschade och åt frukost. Det blev premiär på altanerna, igår kväll på framsidan, idag på baksidan. Så underbart! Tur att Magnus bar ut möblerna förra helgen i regnet!

Bästa frukosten och bästa mannen!

Efter frukosten for jag till Falkenberg och hälsade på mamma. Plockade lite liljekonvaljer på vägen också. Det doftade helt underbart i liljekonvaljskogen!

Blommor till mor!

När jag kom hem igen lade jag mig på altanen för att äntligen få lite sol på min bleka kropp! Som jag har längtat! Det var väl augusti eller september senast kroppen så solen så det var hög tid!

Bästa platsen i solen!

Framåt femtiden tog jag in alla hästar, tanken var att rida Bosse över stockarna i hagen. De var rätt nöjda med att få komma in och få lite svalka i stallet.

Först fick Bosse hoppa lite i paddocken och idag var han riktigt fin! Han var så framåt och det var så kul! Vi red en 5½:a och sedan hade vi lite hinder på diagonalen. Han höll i galoppen efter hindren och det var så lätt att komma på hindren som stod för sig själva. Superkul!

Jag red bort till hagen, men då var han nog lite trött så han var inte så sugen på att hoppa stockar... Det blev några skutt i trav, men sedan fick jag ge mig.

Efter Bosse var det Kalles tur och när jag gjorde i ordning honom kom det några som skulle låna paddocken. Perfekt tänkte jag, då blir han kanske lite lugnare. Han slängde sig och höll på och var rädd för kortsidan när jag red honom där i fredags, så jag tänkte att han behövde gå mer där och vänja sig.

Han var superfin när jag värmde upp honom och han skrittade, travade och galopperade i jättefin form. Han var rätt lugn också och jag kunde rida intill kortsidan, i alla fall i skritt. Så det kändes super! Vi travade över lite bomhögar också och det gick också fint.

Sedan skulle kompisarna gå hem och efter det blev det kaos. Det var lite för många saker som inte var som vanligt. Hagkompisarna stod i stallet, de brukar ju stå i hagen och hålla oss sällskap när vi tränar. Pelle stod och gnäggade och alla kompisar försvann. Då ville Kalle inte vara med längre. Han började kasta sig och stegra sig och jag satt av. Skrittade honom några varv tills kompisarna hade försvunnit ur sikte, satt upp igen, men när Pelle gnäggade igen for han upp i luften och försökte nästan få av mig.

Då tyckte jag inte att det var värt att fortsätta mer, utan satt av igen och skrittade av honom för hand. 

Men han var i alla fall jättefin så länge kompisarna var i paddocken och det tar jag med mig. Däremot blir det ytterligare ett pass imorgon, då vår Bosse och Pelle vara kvar i hagen och allt blir som vanligt igen förhoppningsvis!

1:a veckan av 16

 Vilken härlig vecka jag har haft rent träningsmässigt! Så duktig jag har varit! Klapp på axeln till mig själv :).

Jag har sprungit två pass, cyklat ett pass och kört tre styrkepass! Styrkepassen är det som imponerar mest på mig. Både att jag har fått till dem, men också effekten. I fredags hade jag rätt mycket träningsvärk, men igår var den redan borta. Så gött!

Ett hjälpmedel som jag har haft här är faktiskt Garmin. Det går att lägga in styrketräningspass i appen och sedan skicka över dem till klockan. Så klockan kör passet, jag får upp vilken övning jag ska göra och hur länge. Funkar kanon!

Så nu har jag redan planerat andra veckans pass, jag har förlängt några av övningarna som jag tyckte att jag orkar göra mer av och sedan lade jag till rygglyft för att få det än mer allsidigt.

Styrketräningen känns fantastiskt bra och det känns som om kroppen svarar bra också, vilket är gött!

Nu har värmen kommit, så det kommer att bli morgonträning före jobbet kommande vecka. Imorgon blir det nog ett löppass och så tänkte jag spara styrkepasset till tisdag. Kanske köra det också före frukost? Ja, vi får se vad som händer. Men det funkar helt enkelt att köra ett koncept. Denna gången också. Så långt i alla fall :)

Rally-Bosse!

Torsdag igen! Hoppträning igen! Bästa kvällen på hela veckan!

Bosse fick ju följa med idag eftersom han kändes så fin igår och när vi skrittade bort till ridhuset kändes han pigg och framåt.

Han var rätt ok när vi red fram medans ponnyerna avslutade sin lektion, men han var lite halvtjurig och framåtbjudningen var inte riktigt där, men vi lyckades i alla fall värma upp i samtliga gångarter.

Jag tyckte att det skulle passa bra med ett hopp-pass idag för jag känner att jag vill komma igång ordentligt igen med hoppningen. Jag vill tillbaka där vi var när han blev halt. Då var han ju både framåt men också kontrollerbar och det var så enkelt att rida på hinder med honom.

Konditionen och styrkan finns där inte riktigt än, men det kommer. Och med konditionen kommer också framåtbjudningen, så det ser jag fram emot.

När vi hade värmt upp fick han skritta lite och sedan började jag trimma honom lite i skritt och trav. Han var lite stum för vänster innerskänkel, men han blev faktiskt bättre när jag tog hjälp av pisken i vänsterhanden och fick undan bakdelen på honom. Han blev lite långsam i sin aktion och jag märker att jag sitter och nojjar över att han är halt ändå eller han ont, men jag tror att han egentligen bara är en häst som reagerar väldigt starkt när det blir lite jobbigt. 

Jag lyckades faktiskt jobba igenom det rätt bra och efter ett tag kunde jag få ihop honom och samtidigt hålla igång motorn på honom och då blev han riktigt fin!

Vi travhoppade först två hinder i en åtta, de stod på diagonalen. Först ville han gärna bryta av galoppen, men efter ett tag fick jag fram honom mer och då drog han järnet mot hindren istället och jag fick problem att hålla i honom. 

Jag hade ingen martingal på honom idag för jag noterade att bröstan håller på att gå sönder och så tänkte jag att han ändå sällan slänger upp huvudet så jag tyckte inte att det behövdes. Men nu kom han på att han kunde slänga upp huvudet och därmed få en jäkla svängkraft att slänga ner huvudet och dra tyglarna ur handen på mig. Så jäkla stark blev han!

Men vi hoppade på och han var så himla på, trots att han blev rätt trött. Han flåsade och svettades ordentligt!

Sedan hoppade vi ett hinder på diagonalen, sedan böjt spår till ett annat hinder på långsidan och då fick jag till en sådan himla bra galopp före och efter det hindret och körde vidare mot nästa diagonal. Där fick jag honom verkligen mellan hjälperna och så himla påverkbar och plötsligt infann sig den där känslan av enkelhet igen! Så himla skoj!

Dt var så kul att han hade sådan fin bjudning trots att han var trött! Han tyckte nog att det var kul att hoppa. Men eftersom han inte riktigt är i den kondition jag vill ha honom så tyckte jag att det räckte där när han gjorde en så himla fin omgång och jag tänkte att det var bra att sluta på topp!

Får vi bara till lite mer konditionsträning framöver så ska nog detta bli riktigt bra till sist!

När vi kom hem svampade jag av honom och spolade av benen, sedan linimentade jag benen och han fick lite arnica gel på ryggen. Lite TLC för att hålla kroppen hans i trim!

Det ska sägas att jag fick jobba rätt hårt också, så även min puls ökade idag och jag kände av gårdagens styrketräning, träningsvärken är här, vilket är bra, det betyder ju att det har haft effekt. Det ska bli spännande att se imorgon hur det känns att springa och köra veckans andra styrkepass...

Min fine Bossis!

Blöt uteritt

Igår tog jag in Bosse för en liten "test-tur". Det jag ville testa var hur hans andningsfrekvens blev efter trav och galopp och framför allt kolla så att den sjunker på ett normalt sätt efter ansträningen. Anledningen till det är att han när jag red honom i paddocken i lördags kom upp i väldigt hög andningsfrekvens som inte riktigt ville gå ner som den brukar, vilket kan vara ett tecken på att någonting är fel. Testet var också en hjälp för att besluta ifall han eller Kalle ska få gå med på träningen ikväll.

Återigen har veckan varit regnig. I tisdags kom det drygt 30 mm regn och det fanns ingen rimlig chans att kunna rida på kvällen. Men igår var det i alla fall uppehåll när jag hade jobbat klart för dagen.

Bosse var lite seg att få ifrån hagen och när jag gjorde i ordning honom stod han mer eller mindre och sov på stallgången med undeläppen hängandes:).

Så gullig hängläpp!

Vi tog banvallen och han kändes väldigt pigg och fräsch. Goda tecken! Vi travade rätt mycket och det blev lite galopp på andra halvan. Han blev andfådd, men när vi skrittade sjönk andningsfrekvensen som den skulle.

Vi galopperade upp i skogen och där blev det jobbigt för honom, han flåsade rejält, men andningsfrekvensen sjönk sedan när vi i skritt tog oss upp på berget. Så han verkade helt normal. Kanske lite dålig kondition, vilket inte är så konstigt eftersom han har varit halt och vi har skrittat det mesta i vår. Och så har ju betet gjort att han äter mer och har lagt på sig några kilon.

Så mer konditionsarbete behövs sannerligen framöver, men jag bedömer att han mycket väl kan gå ett träningspass ikväll utan problem. Vi får väl ta det lite lugnare helt enkelt och fortsätta hålla koll på andningsfrekvensen. 

Det blev i alla fall en härlig runda, även om det var oerhört blött ute. Det stod vatten på många platser och på platser som det normalt sett inte står vatten. Jag hade förträngt att det blir ganska blött på just denna runda när det regnar mycket, jag hade ju mest fokus på att få till en runda som kunde testa Bosses skick. Men han var så pigg och fin hela vägen så det var en fröjd att rida honom! Och han gick fint genom vattenpölarna, ingen vattenskräck här inte!

Blött överallt!

När vi kom hem och jag gick in med tränset i sadelkammaren hörde jag ett ljud och när jag kom ut stod han och kissade på gången. Bara till att ösa på spån för att stoppa flödet från hela stallet. Lite märkligt, han brukar inte kissa så mycket, men jag lyckades väl fånga honom i hagen när han inte hade kissat på länge. Kanske ska ställa honom i boxen en stund innan jag gör i ordning honom framöver så att han får chansen att kunna kissa.

När vi var klara gick jag ut i växthuset för att vattna och då hittade jag årets första mogna jordgubbe. Den var riktigt god! Nu känns det som om sommaren närmar sig, även om vädret är lite väl trist just nu...

Årets första gubbe.

16weeksofstrength

Det här med att komma igång med styrketräningen... Varför är det så jäkla svårt? All annan träning lyckas jag med, ge mig ut och springa oavsett väder, cykla i motvind, köra rullskidor, simma trots kallsupar. Men styrketräningen... jag kommer inte igång med det. Varför vet jag inte, men ett antal orsaker skulle kunna vara troliga; som t.ex. det sker oftast inomhus och är därmed tråkigt. Man tar sig ingenstans, när jag springer, cyklar eller kör rullskidor är det ju allt runtomkring som motiverar mig i form av årstider, väder, dofter, natur etc. Jag tror kanske inte så mycket på effekten eftersom jag aldrig riktigt har provat att köra styrketräning någon längre tid.

Så jag har funderat en hel del på detta, för någonstans fattar jag ju att styrketräningen är bra och behövs för kroppen och framför allt kanske om man vill ha någon slags snyggare form på kroppen. Jag har fått reklam på Instagram om att Crossfit Varberg kör 6-veckors kom-igång-program och tänkt att om jag betalar en massa pengar och har någon som pushar mig kanske jag kommer igång. Men då måste jag å andra sidan ta mig in till stan. Och det är ju jobbigt. Onödig tid att lägga liksom.

Så började jag fundera på hur jag fungerar som person. Vad är det som ger mig motivation? Vad är det som tar mig mot mina mål? Vad är det som gör att jag sällan ger upp när jag väl har bestämt mig för någonting?

Jo, det är struktur, det är att mäta effekter, att checka av att nu är detta gjort, nu har jag såhär långt kvar, nu har jag kommit såhär långt etc.

Så jag tänkte att det är dags att köra ett 16weeksof-concept igen som jag gjorde förra året då jag kände att jag hade hamnat i skräp-ätande-fällan igen och då funkade det ju väldigt bra och jag slutförde min utmaning och fick bra resultat.

Så nu ska jag köra, med start denna vecka, 16weeksofstrength!

Det innebär att jag har ett mål om att varje vecka genomföra minst 3 pass cardio (cykel, löpning, rullskidor, simning) samt minst 3 pass styrketräning. Och dessutom har jag mitt stegmål på 15000 steg/dag.

Även om det är onsdag så börjar jag denna vecka. Varför ska man alltid börja allting på en måndag liksom? Jag sprang en runda med hundarna och efter det körde jag en snabbt ihopplanerad cirkelstyrka med 7 övningar av olika slag med 30 sekunder per övning, 30 sekunder vila och 3 set.

Det var faktiskt kul och jobbigt, så jag ser fram emot att köra igen, två gånger till denna vecka!

Jag kommer att mäta vikt, VO2max (enligt Garmin) och några olika kroppsmått och jag kommer också följa upp att jag genomför så många pass som jag har tänkt.

Så nu ska det bli spännande att se ifall jag orkar köra på med detta (har ju hela sommaren på mig nu) och vilka resultat jag får. Jag tänker också att ifall jag lyckas hålla igång detta i 16 veckor så lär jag nog ha kommit så långt att jag inte vill lägga ner styrketräningen, speciellt om jag ser effekter.

En annan sak som gläder mig idag är att jag idag har varit utan socker och annat skräp i hela 150 dagar! Jag bestämde ju mig när jag blev förkyld mellan jul och nyår efter att ha käkat pepparkakor och annat skit halva november och hela december för att nä nu får det räcka! Inget mer skit i min kropp!

Jag har en app som heter "count only" och i den kan man lägga upp att den räknar till eller ifrån ett visst datum. Och det ska jag säga att när jag har fått sötsug (för det får jag även om det blir alltmer sällan) så har jag tagit fram appen och tittat på hur många dagar det har gått och konstaterat att jag inte vill bryta sviten och så har jag struntat i sockret. Funkar kanon för mig!

Min motivation till att skippa skräpet!

Jag har även lagt in 16 Weeks of strength för att se hur långt jag har kvar på min 16-veckorsutmaning. Det är också en motivation för mig framöver!

Motivationen till träningen de närmsta 109 dagarna

Det är oerhört skönt att inte äta socker och skit! Jag känner att det inte styr över mig längre. Jag känner att det är lätt att välja bort skräpet! Det ger mig ingenting positivt att äta det där! Och när jag istället äter riktig mat, kött, fisk och ägg så behöver jag inte äta någonting annat! Det är så gött! Så det är ju bara till att fortsätta helt enkelt!

Nu närmast ligger det i planen att införskaffa startvärden på vikt, VO2max och kroppsmått så får vi se hur saker och ting utvecklar sig!

Sugar is shit!

Starkare kropp att se fram emot!

Maj rullar på och regnar bort..

Oj, nu var det ett tag sedan jag skrev något här! 10:e maj för att vara mer exakt och då hade vi en vecka med lite värme, närmare 20 grader, åska och skyfall. Vi stängslade ju på söndagen och jag tänkte att det nog dröjer innan jag kan släppa hästarna på bete. Sedan kom värmen och regnet och när vi stängslade det sista på torsdagen var det plötsligt helt klart läge att släppa ut dem. Så underbart!

Bosse och jag har ridit vår första träning på ett tag. Han var jättefin! Pigg och framåt och vi hoppade lite småskutt, vilket gick fint och allting kändes super!

Bosse på väg hem från träning

Sedan värmen kom har det dock mest kommit regn. I mängder! Jag som har tittat på hur jag ska kunna bevattna ridbanan funderar nu på hur jag ska få bort allt vatten från den. Men det lär vända. Någon gång. Och det lär bli torrt igen, var så säker!

Det har i alla fall blivit väldigt grönt och härligt ute och våren är rätt underbar även om värmen fattas. Dock så är det ju positivt också att det inte är så varmt för vi slipper flugor och andra insekter och det går att springa med hundarna mitt på dagen.

Fina kvällar!

Som sagt är hästarna på bete nu och de är ute om nätterna, vilket ger mig sovmorgon alternativt möjlighet att träna innan jobbet. Så härligt nu när man sitter hemma!

Hästarna har ju fått ytterligare en sommarhage eftersom min arrendator köpt marken intill sommarhagen och inte kan släppa sina djur där på några år eller bruka marken då han är ekologisk och marken inte är det. Det spelar ju ingen roll för mina grabbar, de ska inte in i någon livsmedelsproduktion och behöver inte vara ekologiska! Naturligtvis står de oftast så långt bort de kan komma när det är dags att hämta dem för dagens pass...

Nya sommarbetet

Jag har ridit Bosse i paddocken, filmat lite, men inte orkat redigera och lägga ut någon Youtubevideo. Men jag tog lite screenshots i alla fall... Bosse kändes ok, lite seg mot hindren kanske. Inte riktigt igång med hoppningen och ridbaneridningen än. Men det går framåt.

Dock var han lite konstig när jag red honom i paddocken i lördags morse. Det gick bra att värma upp, han svarade framåt. Jag skrittade och travade och sedan fick han gå två varv åt varje håll i galopp och efter det var han väldigt andfådd. Jag hoppade av och flyttade på några cavallettis som stod i vägen, men andningsfrekvensen gick inte ner. Vi skrittade några varv, men han flåsade fortfarande. Så jag skrittade tillbaka till stallet, testade om han ville ha vatten eller kissa, men ingenting sådant. Dock andades han normalt efter ett tag så jag gick tillbaka till paddocken och satt upp igen. Men han ville inte alls gå fram, bjudningen fanns där inte alls så jag avbröt passet. 

Det var lite märkligt och jag hoppas att han inte är sjuk eller något. Igår verkade han helt normal i alla fall, så jag ska rida honom imorgon, en uterunda, försöka få till lite mer galopp och se ifall han blir lika flåsig igen. I torsdags var Emelie här med sin islänning och vi red ut ihop och då var han hur pigg och alert som helst. Vi får hoppas att det var en tillfällig svacka, jag vill ju så gärna komma igång med honom ordentligt igen och komma ut på någon öppen bana eller pay and jump eller liknande!

Pigg och fin Bosse här iaf!

Kalle har verkligen gjort framsteg sedan sist! Dels har det börjat gå betydligt bättre att rida ut på honom! Han lämnar gårdsplan utan problem och går fram på ställen han varit tveksam till tidigare. Jag har även börjat jobba igenom honom när han inte vill gå åt samma håll som jag. Jag har använt min envishet och mitt tålamod och lirkat med honom tills han har gett sig. Utan att sitta av.

Men ibland krånglar han på ställen där jag inte vill krångla för mycket med honom, t.ex. i närheten av trafik, djupa diken, taggtråd eller folks gräsmattor. Och då är det bättre att sitta av, gå dit vi ska och sitta upp igen.

Det roliga är att jag får igenom min vilja mer och mer nu. Ibland räcker det att bara smacka på. Ibland går vi i cirklar. Ibland får vi backa. Ibland tar det tjugo minuter, ibland vänder han en gång och går framåt när jag vänder tillbaka honom. Jag märker att han utvecklas mer och mer i positiv riktning och det är så himla kul! Jag får mer och mer "övertaget" eller snarare får honom att vilja gå åt samma håll som jag, vilket känns väldigt bra! Fördelen med honom är ju att han inte blir hysterisk, han blir rädd för saker, men när han väl bestämt sig för att gå förbi går han gärna förbi snabbt. Så i grunden är han väldigt modig.

Jag upplever mer och mer att han utmanar mer med sina vändningar och stopp än att det beror på att han är rädd. Han blir också irriterad när jag inte låter honom vända och börjar stampa med frambenet. Så komiskt, det är ju han som bråkar, inte jag :).

Kalle i skogen

Igår regnade det precis hela dagen. Så jäkla trist! Jag var inte riktigt i form i fredags och lördags, eller egentligen började det nog i torsdags då jag frös hela dagen, det var förvisso blåsigt och strax under 8 plusgrader, men ändå. På fredagen kände jag mig ok, men så gick jag en långrunda med hundarna och när jag hade gått ca halva rundan och hade en timme kvar började jag känna mig lite matt och yrslig och kände att jag liksom tappade snärten i steget. Kvällen tillbringades i soffan och sedan blev det dåligt med sömn pga magsmärtor som höll i hela natten.

Jag lyckades dock rida Bosse på morgonen och hade en plan på att rida Kalle, men när jag kom in efter Bosses pass kände jag bara att jag ville gå och lägga mig. Så det gjorde jag och sov bort större delen av dagen.

Magnus fixade jättegod fisk och det var väldigt gott för magen att äta något som inte var så stabbigt, så jag kunde gå och lägga mig och sova en bra natt.

Så igår hade jag energi, men vädret var kasst, så jag drog till Svensk ridsport i Kungsbacka för att köpa mig ett par nya shortchaps. Jag tycker det är lite svårt att köpa sådana via nätet eftersom de har så olika passform och det var minsann tur att jag åkte dit och provade, för det var svårt att hitta rätt till mig.

Jag började med att prova igenom Ariats varianter, men de var för vida runt nedre delen av benet ovanför vristen. Jag provade Parlanti men de passade inte. Till sist provade jag Dyon (de dyraste). De hade bra passform, men fanns inte i den storlek jag behövde. Så då provade jag de billigaste som fanns från Equipage och de satt som en smäck! Precis den passform jag var ute efter och jag kom undan med endast 745 kr. Hurra! Med tanke på att Dyonchapsen låg runt 2500 kr så kändes det som en mycket bra affär! Gött att få hjälp också. Dock var det ju fullproppat med folk så jag fick vänta en stund, men det var det värt, de var så sköna och fina!

Framåt eftermiddagen hjälpte Magnus mig att ta in hästarna. Det är ju lite svårt att leda tre hästar samtidigt... Jag ropade på dem och efter de hade stått i konstant regn sedan klockan sju på morgonen kom de faktiskt springandes och vi slapp hämta dem längst bort. Vi fick närmare 40 mm regn igår, så det var oerhört blött.

Hästarna var så nöjda med att få komma in, de käkade lite hö och sedan somnade de alla tre, så söta! Jag kliade Kalle över hela kroppen och han tyckte det var så mysigt (jag också). Han är verkligen så gosig jämfört med mina andra grabbar och det uppskattar jag så mycket!

Jag gick in till Bosse för att klia igenom honom också, men han uppskattade inte det alls, så jag gick in till Pelle istället. Han tyckte däremot att det var superhärligt att bli kliad på halsen och på ryggen. Han kliade tillbaka och var så nöjd!

Jag passade på att städa lite i sadelkammaren, dammsög allting och sedan gjorde jag rent alla träns och bröstor ordentligt samt smörjde in dem. Jag gjorde också rent mina ridskor och putsade upp dem med skokräm. Så allt blev rent och fint!  

En trött Kallis!

Som jag skrev tidigare så känner jag verkligen att Kalle utvecklas snabbt nu och saker och ting börjar komma på plats, även på ridbanan. Han har, till skillnad mot de andra två som brukar bli trötta när de får gå på bete, blivit oerhört pigg och mer uppmärksam på omgivningen när vi rider på ridbanan.

Förra söndagen var han väldigt fin i paddocken, men hade för sig att kortsidan var farlig, samt tittade på lite allt möjligt. Jag hade tänkt hoppa en liten låg bana, men han var så spooky att det fick bli bommar på marken istället. Han skuttade över cavallettin några gånger, men sedan travade han normalt och galopperade normalt över den. Så vi travade över bommarna och sedan tog vi dem i galopp. Han gjorde det väldigt bra och jag kände mig nöjd.

Han har blivit mycket bättre i munnen också och det märkte jag framför allt när jag tränade för Charlotte i torsdags. Då var han så himla fin! Förutom att han höll på med att skygga för solkatter och fågelungar och allt möjligt, så det blev några kast åt sidan emellanåt. Men Charlotte sa en sak som jag tog fasta på och det var att jag lyckades rida igenom allt han skyggade för genom att ge honom en ram att förhålla sig till. Och till sist brydde han sig inte om solkatterna och allt annat. Så himla skönt!

Han har börjat ta stöd på bettet nu, jag kan fånga upp honom på yttertygeln och jag kan flytta honom sidledes. Han går i en väldigt fin form längre stunder nu och börjar bli riktigt härlig att rida! Han gick också runt och tuggade eller sög på bettet, något han inte har gjort tidigare. Då gick han tydligen och snörpte med nosen också och såg nöjd ut tyckte Charlotte.

Det är så himla kul att jag äntligen börjar få lite lön för all möda jag har lagt ner på honom. Han börjar liksom förstå vad jag vill med mina skänklar och mina händer och ridningen börjar bli så himla lätt på något sätt! Så jag var så nöjd med honom! Min lille fine kille!

Idag har vädret varit bättre och därför fick gårdagens planerade uteritt bli idag istället. Jag hade tänkt att rida vid Bexells stenar, en runda som vi inte har gjort på länge. Senast vi var där fick jag gå större delen av rundan för att han inte ville gå fram.

Kalle var väldigt lugn idag och han stod mest och sov när jag gjorde i ordning honom och han behöll lugnet även när vi kom ut.

Första krånglet kom nedanför svängen, ca 200 m hemifrån, det blev några snurror där innan han till sist gav sig och gick vidare. Vi passerade bäcken och sedan höll han sig på vägen istället för att hoppa ut i åkern, som har varit hans trix där ett tag.

Jag blev uppriktigt förvånad när vi kunde passera får som hade bytt hage och fanns på andra sidan vägen. De var han väldigt misstänkt mot när vi gick hem i torsdags. Vi kunde sedan fortsätta förbi läskiga hönor och gårdar och gå in mot skogen ända tills han fick syn på några stockar som var hemskt farliga.

Så vi snurrade och backade och tittade, men till sist fick han fram några meter tills han svängde ner på en väg åt höger dit vi inte skulle gå. Snurr, back och krångel igen, men framåt efter ett tag.

Sedan blev det trav en bra sträcka och då gick han på bra framåt. Ända tills vi kom fram till Ryen, där blev det stopp. Vi snurrade lite där också och trampade runt på gräsmattan innan han gick fram igen och vi stannade innan grinden som var stängd. Där satt jag av och öppnade grinden och satt upp igen sedan travade vi upp i skogen.

På väg in i skogen

Det var så underbart att äntligen kunna rida en lite längre runda igen! Han krånglade någon enstaka gång till, men när vi hade kommit närmare de fina grusvägarna traskade han på bra och vi kunde ta oss hela vägen till parkeringen vid Bexells stenar utan några problem. Där kom det dock ett gäng mopedkillar som han var lite spänd för, men jag fick fram honom där också. 

Han var lite småspänd i skogen, men han tänkte hela tiden framåt och det var verkligen jättehärligt att få rida på de fina grusvägarna och kunna galoppera och trava ordentligt! Och sedan är det ju så underbart att se all grönska som man inte har sett på några månader nu!

Kalle bland talande stenar

Vi kom ner till sjön och det tycker han ju är lite konstigt. Jag tror inte att han är så van vid att se någon sjö på det viset och nu står ju vattnet väldigt högt och eftersom det var lite vind kluckade vågorna mot sjökanten. Men även om han var lite spänd så tänkte han bara framåt och ville helst trava, men han fick vänta lite för att orka den rejäla stigningen vi hade framför oss.

Det märks att vi inte har ridit dessa konditions- och styrketräningsrundor på ett tag. I höstas orkade han hela backen ända upp till toppen. Idag blev han väldigt andfådd och fick ta det lite lugnare. Dock vill han ju så gärna springa så jag får hejda honom lite. Han har en så härlig arbetsvilja!

Kalle spanar in sjön

Ja, han är verkligen en härlig häst! Jag ägnade ju mycket tid åt att läsa hästannonser för ett år sedan då jag letade häst (jag läser fortfarande hästannonser för skojs skull) och undrade över vad folk menade med att de hade en häst "med humor". Vad är det liksom? Men jag börjar tro att Kalle är en häst som har lite "humor", eller snarare väldigt mycket egen vilja! Idag gick han helt plötsligt rakt in i ett buskage. Jag vet inte om han var hungrig, eller vad han hade tänkt. Det framstod i alla fall som lite humoristiskt, jag fick baxa ur honom ur det där buskaget och sedan kunde vi gå vidare...

Häst med humor eller egen vilja?

Jag tror mer och mer på att han verkligen är en superhäst för mig, vi utvecklas så mycket tillsammans nu och hans små egenheter är något som verkligen kommer att bli något positivt när vi väl vill åt samma håll och jag håller i ramen för honom. Då finns det nog ingenting som vi inte kan göra tillsammans!

Stängsling och värme

Igår startade söndagen med regn. Hela förmiddagen. 8 plusgrader. Lite bistert, helt enkelt. Jag hade planerat att rida Kalle och Bosse i paddocken, men det var inte att tänka på efter allt regn som kommit och lämnat en dränkt paddock.

Så det blev lite pyssel i trädgården istället. När regnet upphörde steg temperaturen och det blev första dagen i år som tillbringades i tshirt.

 Jag tittade över lite växter i växthuset, tog bort de som inte kommer att ta sig osv. Sedan tog jag tag i alla mina palettblad som har bott inne över vintern. Klippte till dem, tog sticklingar och planterade sticklingar. Hoppas på massor av fina växter till sommaren!

Efter en kort fikapaus ute tog jag fyrhjulingen, lastade den med stängselstolpar, järnspett, slägga och andra stängselattiraljer och gick igenom sommarhagen. Det var rätt många stolpar som behövde ersättas så det tog en bra stund att gå runt hela stängslet. Det är ju en rätt rejäl sträcka med stängsel.

När jag var klar var det kväll, men jag hade ändå lite arbetsvilja kvar, så vi käkade lite kvällsmat och sedan tog Magnus traktorn, jag fyrhjulingen och så körde vi bort till den nya hagen som hästarna ska få gå i. Den gränsar till nuvarande sommarhage, så Magnus lyfte bort stenar ur gärdsgården så att det blev ett litet hål så att hästarna kan gå där igenom.

Vi passade också på att rulla upp taggtråden som omgärdade hagen. Taggtråd är verkligen djävulens påfund! Förutom att det är taggigt och fastnar överallt, inklusive i kläder osv, så är det väldigt tungt också när man har rullat ihop de där rullarna. Men vi fick ordning på det, så det blev bra till sist.

Hittade lite roliga blommor i hagen, någon typ av viol

Och backsippor!

Det blev en hel del taggtråd!

Det är i alla fall skönt att veta att det nu är fritt från taggtråd där hästarna ska gå, det är ju även bra för andra djur som passerar över stängslen att det är borta. Nu är det bara till att vänta på att gräset ska ta fart. Nu har det ju extra bra förutsättningar när det har kommit nästan 100 mm regn på en vecka och dessutom över 20 grader denna vecka!

Idag har det varit en lugn kväll. Hästarna vilar eftersom Kalle har kollat sin mun idag och Bosse har fått sin A2-spruta. Kalle var fin i munnen. De hakar som Nenne filade till senast såg fina ut och hon slipade endast lite grann på några ställen. Den bettförslitning som han hade i underkäken har blivit bättre och han är helt fri från alla typer av sår i mungiporna. Det är nästan viktigast, för det säger ju egentligen allt om hur ryttarens hand hanterar bettet. Så något bra gör jag, eftersom jag har tre hästar utan munsår! Kalle skötte sig exemplariskt, han fick inte så mycket lugnande och han stod snällt medans Nenne grejade i munnen på honom. Sedan fick han vila några timmar så att narkosen gick ur och de kunde gå ut och beta lite i gargagehagen.

Trött Kallis

Jag passade på att påbörja stängslingen i nya hagen samt fixade lite till med sommarhagen. Tyvärr behöver jag ta fram motorsågen och såga undan lite sly innan jag kan fortsätta med min stängsling, men det ska jag göra till helgen när jag är ledig. Tänk om alla veckor hade varit såhär, att en tredjedel av veckan är avklarad redan på måndagen!

Regnig vecka

I måndags kom så regnet. Det efterlängtade efter en dryg månads torka! Men det är ju inte direkt något kul väder att vara ute i. Så varken hästar eller jag själv har blivit särskilt motionerade.

Men i torsdags var det i alla fall Kalles tur att träna hos Charlotte igen. Jag började med att rida honom dit, men det blev stopp nere vid svängen, ca 200 meter hemifrån. Och efter lite hopp ut på åkern och vändningar hoppade jag av eftersom jag var lite i tidsnöd. Jag kände mig också lite irriterad och olustig och hade för dåligt tålamod. Jag kände att vi kom in i ett lite bråkigt mode, båda två.

När jag red fram var han fin, men när jag började jobba honom började han tjafsa väldigt mycket med munnen igen. Han slängde med huvudet och tungan for ut och höll på. Jag blev ännu mer irriterad eftersom han har varit så fin de senaste gångerna och det kändes som ett bakslag.

Men som tur är har jag en väldigt bra tränare och vi gjorde lite övningar som vi brukar, men volter, varvbyten, lite flytt av bakdel och han blev faktiskt bättre och lugnare i munnen och det får jag ju ta med mig.

Även hur han galopperade i högergaloppen det sista där han fick en så himla fin, mjuk och balanserad galopp där han faktiskt gick i en riktigt bra och stabil form, så himla kul! Jag kände mig ganska nöjd med honom ändå och för första gången var han faktiskt svettig, den lille Kallen! Han brukar aldrig bli så svettig när vi tränar, men den här gången hade vi uppenbarligen jobbat på ordentligt!

Jag gick med honom hem också eftersom det kom en grävmaskin och var lite rörigt utanför så det kändes lugnast att gå med honom.

Igår var jag så sugen på att rida Bosse och lagom till arbetsdagen var slut kom solen fram och sken på oss. Så härligt!

Bosse var pigg och fräsch, det är så skönt att ha en häst som är stabil, lugn i munnen och går fram överallt, speciellt när jag har Kalle som är lite mer utmanande. Med Bosse är allting så enkelt när vi rider ut! Han tittar eller blir sällan rädd för saker och tuggar bara på liksom.

Han fick trava på banvallen, kändes superfräsch, och sedan galopperade vi genom alla vattenpölar, så modig kille!

Han tyckte det var superkul att få komma ut! När vi kom ut på Tvååkersvägen var det väldigt mycket trafik och vi blev ståendes en bra stund och släppte förbi bilar från båda håll innan vi kunde svänga in mot Linneskogen. Bosse var hur lugn som helst, trafik bekommer honom icke!

När vi kom in på grusvägen in mot skogen ville han trava direkt, vilket han fick och sedan blev det galopp upp i skogen. Så kul!

Det blev en himla mysig runda, en runda som jag behövde efter några dagars uppehåll från ridningen. Det var så kul att han kändes så fräsch också, det känns verkligen som om han är tillbaka nu, så imorgon ska han få ett pass i paddocken och skutta lite, ska bli kul!

Bosse Bus på uteritt

Idag började jag dagen med en löprunda efter stallsysslorna. Vovvarna var med och det var så härligt att komma ut och springa igen. Det var nog någon vecka sedan sist. Det kändes superbra att springa och hundarna var pigga och glada som vanligt. Solen sken på oss till en början och det var riktigt härligt, men framför allt var det skönt att springa på fastande mage. Det går så lätt då!

Fin morgon med fina vovvar!

När jag kom tillbaka gjorde vi Magnus order från veckan och då kom också en hagelskur, så det var ju skönt att vi hann in innan den kom!

Vi åt frukost och sedan åkte jag och handlade lite mat innan jag gav mig ut på en tur med Kalle. Efter torsdagens misslyckade tur till ridhuset hade jag inga större förhoppningar om att det skulle gå så bra.

Men han traskade på bra i början, stannade lite vid Kura, men jag fick fram honom. Sedan red jag ut i en hage när det kom en dånande raggarbil och efter det ville han inte gå ut på vägen igen. Men jag snurrade runt honom några varv och så gick (eller travade) han ut på vägen igen. Vi kunde passera fåren på Ögården utan problem och fortsatte sedan in vid Kullagården, vilket gick super. Han var så duktig!

Sedan red vi upp mot Attas och då fick han syn på en kubiktank och ville vända igen, men han fick gå ett varv och sedan gick han framåt igen och vi kunde passera alla läskiga saker utan problem.

Jag styrde ner honom i grushålan, vilket också skedde utan protester och där gjorde vi lite volter runt träden och travade lite, red runt och sedan tillbaka och då blev det galopp upp för backen. Han protesterade inte när jag vände in mot Skattagården, utan traskade på förnöjt. När vi kom upp i skogen kom det en bil och jag blev tvungen att vända honom för att komma av vägen, då ville han ju inte vända, men efter lite övertalning gick han tillbaka och bort från vägen. Sedan kunde vi fortsätta i trav och galopp genom skogen. Så härligt!

När vi kom ner från skogen ville jag vända in mot hemskogen, men där blev det stopp igen. Han ville inte gå dit. Men denna gång tänkte jag inte ge mig! Jag försökte med våra cirklar, men det funkade inte, så då backade jag honom istället och det gick han med på. Jag försökte vända igen, men då backade han åt fel håll istället, så jag vände honom och fortsatte backa åt det hållet jag ville att vi skulle gå.

Jag vände honom igen och fick honom att stå still med näsan i rätt riktning. Så stod vi där en stund, jag manade på honom och först gick han bakåt, men så helt plötsligt bestämde han sig för att gå framåt och vi kunde fortsätta upp i skogen. När vi hade passerat huset travade han och jag lät honom trava vidare upp i skogen, men då stannade han igen när jag inte valde hemvägen, men fick fram honom igen efter lite övertalning. Sedan gick resten av rundan som den skulle, vi vände uppe i skogen och skrittade tillbaka och sedan genom hemskogen. Han var riktigt avslappnad och fin då och så duktig!

Jag var så nöjd med att jag inte hoppade av en enda gång idag! Han är mer övertalbar nu och hans försök att bråka är mer halvhjärtade. Han reagerar inte lika starkt, försöker inte stegra sig lika mycket och ger sig rätt så enkelt, vilket är så skönt!

Jag tycker absolut att en häst ska reagera när den blir rädd, men han blir ju mer tjurig och det handlar mer om att han inte vill än att han är särskilt rädd. När han blir rädd går han istället framåt riktigt bra och modigt. 

Kanske var det bra för honom att få lite draghjälp av Bosse i söndags, kanske börjar han lita mer på mig och inser att det är mysigt att komma ut. Det var i alla fall skönt att kunna rida en "normal" runda och få honom med mig, det känns som ett bra framsteg! Sedan tror jag inte att han kommer att gå framåt utan problem alltid, men det känns som om mina övertalningsförsök går bättre och bättre. Så nu ska det bli kul att komma ut lite mer och kunna trava och galoppera mer också framöver!

Min fina skogshäst!

Bästa Kallisen!

Sötnosen!

Härlig helg!

Igår fick Kalle komma ut på en ridtur ute. Vi kom inte så långt innan han blev väldigt rädd för de nya fåren på Ögården... Jag fick sitta av och gå fram till dem för att han skulle slappna av. Vi traskade sedan vidare förbi Kullagården och Hulegården innan jag hittade en bra sten att sitta upp ifrån.

Vi skrittade vidare på gärdsvägarna och när jag ville svänga höger hoppade han istället ut på en åker med höstsådd. Eftersom jag inte ville att han skulle sprattla runt alltför mycket i åkern hoppade jag av igen och så gick vi vidare mot Landbonnas och sedan in mot Smeas och upp i grushålan. 

Där hittade jag nästa sten att sitta upp från. När vi kom upp ur grushålan galopperade han så mjukt och fint upp för backen men sedan ville han inte svänga mot Skattagården. Men där fick jag övertalat honom och vi kunde ta oss upp i skogen där han ville galoppera igen.

Sedan blev det mer trav och galopp på de fina skogsvägarna och han kändes nöjd. När vi kom ur skogen vände vi hemåt och han ville bara fortsätta trava...

Vi passerade de "farliga" fåren igen, men denna gång gick det bra, vi var ju på väg hem... Sedan stannade han faktiskt innan kurvan vid Kura, men även där fick jag honom att gå framåt efter lite påtryckningar och resten av vägen hem gick bra.

Jag vill inte puscha honom för mycket, han gör ju saker och ting väldigt bra när vi rider ut. Han är rätt modig och går förbi saker som skrämmer honom, men ibland vill han bara inte gå åt samma håll som jag och då vill jag inte bråka för mycket. Det beror lite på var vi befinner oss också. Är det fritt spelrum går jag på honom rätt mycket och ger mig inte förrän det blir som jag vill, men ibland får man ta det lite piano...

Kalle på väg hem

Efter ridturen tog jag en promenad med vovvarna. Vi gick den korta rundan i Gässlösa och det var så mysigt och fint att promenera lite där! Det är verkligen vår nu, även om det inte är jättevarmt än så är solen framme och lyser härligt. Så gött!

Soffmys efter promenaden

Fina Nelly!

Jag har tjatat ett tag på Magnus att han ska hänga med mig och rida, nu när jag har tre hästar så hade det ju varit fint att få lite hjälp med motionerandet av dem. Och idag gick han äntligen med på att ge sig ut en runda på Bosse!

Han hjälpte till att göra i ordning, och ja, han har väl inte riktigt koll på allt än...

Benskydden åt fel håll..

Men det blev rätt till sist

Jag red Kalle och han höll sig bakom Bosses rumpa, det var tydligen tryggast där...

Två skuggor...

Vi red faktiskt samma runda som jag red med Kalle igår, men det var bra för honom att ta den igen. Utan promenader denna gång.

Jag varnade Magnus för att Bosse kanske skulle reagera på de där Ögårdsfåren, han hade ju inte sett dem tidigare. Och mycket riktigt, när han fick syn på dem hoppade han åt sidan, men Magnus satt kvar utan problem och kunde sedan få honom att gå förbi dem om än något spänt.

Kalle ägnade inte en blick åt fåren idag... Han hade ju ledsagare... Och det var faktiskt en enorm skillnad att ha sällskap med sig! Han var så lugn och fin! Jag försökte rida upp jämsides några gånger, men nej, han ville prompt gå bakom, så jag bråkade inte om det...

Hela rundan gick väldigt bra och det var så kul att få ut Magnus på hästryggen! Så kul att dela intresset. Jag har försökt förklara för honom att man ser så mycket vilt när man sitter på hästryggen och idag fick vi se två harar som jagade varandra samt en annan hare på en annan åker.

Nu måste han bara lära sig att trava och galoppera också, skritta vill vi ju kanske inte göra hela rundor, det tar ju sådan tid...

Bosse skötte ju sig fint också, han är ju så snäll att rida och gör verkligen inga dumma saker!

Magnus och Bosse

När vi kom hem igen tog jag ut Pelle på en promenad. Han var så himla pigg idag. Han gick och gnäggade och ville trava mest hela tiden. Han fick trava lite grann och då sprang han på bra. Pigg och fräsch, gammelhästen! Han vill nog komma igång igen!

Jag har även plockat lite rabarber idag och gjort en paj åt Magnus.

Fina rabarber

När jag hade ätit lite lunch tog jag traktorn och begav mig ut i hästhagen för att plocka sten. Jag har tänkt på detta rätt länge, det låg ju en hel del sten i princip överallt, kanske inte så konstigt om Bosse trampar snett och blir halt när de ska jaga varandra...

Pelle och Kalle var ju så nyfikna och gick fram till traktorn direkt, men tappade intresset när jag började kasta sten i skopan.

Pelle nyfiken

Jag plockade och plockade och det fanns ju en hel del småsten, så jag gick och hämtade en hink för att slippa springa så mycket fram och tillbaka till skopan. Då trodde alla tre att det var mat på gång så jag fick dem som en svans efter mig. Inte ens när de hade fått inspektera hinken och dess innehåll fattade de att det inte var någon mat... Dessa djur!

Bosse spanar in hinken med sten...

När jag var klar med stenplockandet, det blev himla bra faktiskt, satte jag igång och stängslade vid garaget. Det blev ett jäkla jobb med många stolpar som behövde ersättas, tråd som behövde lagas och sly som behövde röjas. Så nu är jag helt slut i kroppen!

Lugn mun och fräsch häst!

I torsdags var det träning i vanlig ordning, med Kalle för Charlotte. Han var så himla fin denna träning! Första passet egentligen där han var helt lugn i munnen och jag såg inte tungan en enda gång! Så kul!

Vi red volter, flyttade ut bakdelen några steg, flyttade bakdelen ut på spåret, osv. Alla gångarter fungerade fint och galoppen är så himla härlig nu! Han börjar nästan bli bättre i vänstervarvet än högervarvet nu!

Vi gjorde övergångar trav-skritt-trav och det går bättre och bättre. Några gånger kände jag hur han tog i och liksom började trava igång med bakbenen först. Så härlig känsla! 

Han var väldigt lugn och avslappnad också och numera kan vi passera farliga hålet på långsidan utan att han ska ta omvägar och vi kan nästan rida intill kortsidan vid dörren. Kul att han blir lugnare och lugnare och sköter sig så himla fint!

Jag fick också en häst på vänstertygeln (yttertygeln) i högervarvet, han börjar ta stöd där och det är också häftigt, för där har varit rätt tomt tidigare!

Jag såg ett tips på Youtube (efter träningen) där de sa att man skulle använda händerna som när man vispar upp ägg med en gaffel för att få hästen mjuk i munnen. Det är ju lätt med höger hand, men vänster... jag insåg att det kanske inte är så konstigt att jag har samtliga hästar mjukare i högerhanden och lättare tar stöd på högerhanden eftersom finmotoriken verkligen är helt efter i vänsterhanden! Så numera vispar jag ägg med vänster hand för att försöka bli lite mer liksidig i händerna...

Jag ska testa detta på Kalle nästa pass på banan, ska bli spännande att se hur han svarar på det...

Jag var i alla fall så himla nöjd när vi skrittade hem efter träningen, han var hyfsat lugn när vi hade tagit oss förbi alla "farliga" grejer i Linnarp och det blev en mysig kväll till sist!

Fina Kallis på stallgången och Bosse i boxen

I fredag red jag Bosse ett pass i paddocken. Det blev ett litet "testpass" för att fortsatt se ifall han var fräsch och ifall han håller för mer träning nu.

Det var så härligt att rida honom på banan igen! Vi travade lite över bommar och han satte hovarna perfekt mitt emellan bommarna utan att byta takt eller tempo, han var svängbar och så himla lydig och framför allt stadig i formen. Som jag har saknat att träna ordentligt med honom!

Vi tog några småskutt också och känslan mot hindren var superhärlig! Lyckligtvis verkar det som om varken han eller jag har tappat så mycket trots denna långa period utan träning. Men ibland är det väl bra också att låta saker sjunka in och vila från det en stund.

Bara han håller sig frisk nu så ska vi börja hoppa lite mer igen och snart är vi redo för att komma ut och hoppa någon annanstans än här hemma!

Framridning i sommarhagen