Sidor

fredag 31 maj 2019

Gjutit betonggolv i sadelkammaren!

Idag vaknade jag upp till en solig och fin dag, även om värmen inte är här än. Jag började dagen med att gå ut, ge Bosse den sista omgången Metacam, släppa ut hästarna, och mocka.

Jag åt frukost och sedan putsade jag de åtta fönstren på övervåningen innan jag tog bilen och åkte till jobbet för att hämta min laddarsladd till datorn som jag glömde i onsdags. Jag for vidare till Byggmax och inhandlade fem säckar cement och sedan vidare till Lillegården för att köpa lite kött.

Viktig info inför gjutningen
Efter Lillegården fick jag äntligen hämtat mitt pass hos Polisen. Så nu är jag redo att åka när som helst:).

Nya passet
Jag åkte och handlade lite grejer inför kvällen innan jag körde hem igen. När jag kom hem hade min käre sambo "överraskat" mig med en hög makadam precis framför stalldörren. Smidigt...

Ett lass grus framför dörren
Jag skyfflade ut grus som fanns under gatstenen och jämnade till innan jag körde in några skottkärror makadam och jämnade till det. Dags för gjutning!

Jag släpade ut den väldigt otympliga tombolan och satte igång. En skyffel cement, tre skyfflar gjutgrus och lite makadam och så vatten på det.

Tombolan kommer till användning
Jag tyckte att det inte blev så mycket betong av första blandningen och jag undrade ifall det skulle räcka med de fem säckarna jag hade köpt. Men jag jobbade på och efter ett tag insåg jag att jo, det skulle minsann räcka.

På gång med gjutningen
På förmiddagen gjorde jag även i ordning en stor högrevsstek som jag gjorde långkok på och satte in i ugnen. Rätt perfekt dag att göra långkok på, klart när jag var klar med gjutningen!

Långkok i ugnen
Vid tre-tiden blev jag te-sugen och gick in och tog en kopp. Kunde sitta på altanen och dricka te, så mysigt!

Te på altanen
Jag fortsatte med mitt betongarbete och till sist hade jag bara den sista omgången betong kvar!

Sista lasset!
Och så var jag klar!

Nytt fint golv!
Jag är riktigt nöjd med dagens arbete! Betong är ju så tacksamt! Det går liksom inte att misslyckas med! Jag tycker att det blev riktigt bra och det ska bli så skönt med ett riktigt golv! Nu är all gatsten borta för alltid! Så gött!

torsdag 30 maj 2019

Projekt igen!

Så härligt att vakna en torsdag och vara ledig. Det är ju kristihimmelfärdsdag idag och det betyder att jag är ledig från jobbet. Morgondagen har jag jobbat in så då är jag också ledig. Långhelg är aldrig fel!

Något som däremot är fel är Bosses hälta. I tisdags när jag släppte ut honom i hagen såg jag att han fortfarande var halt, trots sju dagar med Metacam och vila. Han blir inte bättre. Så jag ringde ner till Slöinge, egentligen för att boka återbesökstid men jag frågade också vad jag kunde förvänta mig av behandlingen och om det var rätt att han fortfarande är halt trots behandling. Jag blev uppringd av den veterinär som behandlade Bosse och han sa att nej, det är något som inte stämmer och han bokade istället in oss på en ultraljudsundersökning nu på måndag.

Åh, jag vill bara att han ska bli frisk min stackars häst! Jag vill ju rida! Komma igång och träna! Rida långa skogsturer. Men det har jag inte kunnat göra på snart fyra veckor. Det är så drygt! Jag är så sugen på att få rida ordentligt. Visst, det går att rida Pelle, men det är ju mest skritt och definitivt inga paddockpass eller långa skogsturer. Tänk om någon hade haft någon rolig häst att låna ut medans Bosse är konvalecent...

Jaja, under tiden får jag hitta på andra saker att göra. Som att putsa fönster som jag gjorde idag på förmiddagen. Jag hann göra fönstren på undervåningen innan det började regna ordentligt och jag fick ge upp.

Men det finns ingen hejd på projekt som behöver göras när man bor på en gård, så jag beslutade mig för att börja på ett projekt som jag har funderat på ett tag. Jag sa i höstas att jag hade gjort mitt sista stallprojekt. Sedan började jag irritera mig på den gatsten som var kvar i sadelkammaren. Jag har funderat på ifall det är värt mödan. Men kommit fram till att ja, det är det. För det är så jäkla svårt att hålla gatstenen fräsch och ren. Och jag vill ha en fräsch sadelkammare med ett enhetligt golv.

Så idag passade det perfekt att börja detta projekt. Regnet öste ner stundtals så inomhusprojekt var rätt kände jag.

Jag började med att plocka bort lite grejer som stod på gatstenen och tog bort några hyllplan som var lite i vägen för att få bort all sten. Sedan skred jag till verket. Såhär såg det ut från början:

Gatsten inklusive verktyg
Verktyget på bilden använde jag för att få loss de första stenarna, sedan kunde jag fortsätta med järnspettet. Jag slängde stenen i skottkärran och körde ut dem till högen från förra året. Det är lite jobb med det ändå, det gör sig inte själv precis.

Men med en ljudbok i bluetooth-högtalaren går allting lite lättare och jag jobbade på bra. Tog lite fika vid halv fyra-tiden och sedan gick jag ut och gjorde det sista.

Det är alltid spännande att lyfta på stenar och se vad som finns under. Jag hittade några hål som jag misstänker är möss eller råttor som har använt och det ska bli skönt att gjuta igen golvet så att de inte kan komma in den vägen, de odjuren.

Råtthål?
Efter två timmars arbete var jag klar med all sten och nu finns det bara gruset kvar. Gott ändå att det inte tog så lång tid. Inte blev jag så mör i kroppen heller. Lite stel i ryggen kanske, men inte helt slut som jag kan bli efter många timmars arbete.

Bara sand kvar
Sanden ska skyfflas ut lite grann, det ska vara ca tio centimeter upp till kanten. Sedan ska jag lägga på makadam och gjuta. Imorgon ska jag köpa lite cement och sedan ska jag göra själva gjutjobbet. Det ska bli så skönt med ett riktigt golv i sadelkammaren också!

söndag 26 maj 2019

Mors dag och hästar

Igår hade jag ingen bra dag alls. Den spenderades till största del i ryggläge. Eller först släppte jag ut hästarna och sedan tog jag tag i städningen. Men när jag var klar med städningen föll jag ihop i en skithög i soffan. Vet inte riktigt vad som var fel. Förvisso drack jag vin i fredags, men inte så mycket att jag borde vara särskilt bakfull. Speciellt inte framåt femtiden på kvällen då jag mådde rätt illa.

Som tur var så kände jag mig betydligt bättre när jag vaknade i morse. Jag hade lyckats sova ända till halv åtta! Det var länge sedan jag gjorde det senast.

Jag gav Bosse Metacam, han lyckades tugga sönder sprutan, tur att jag har en kvar sedan förra året då Pelle fick Metacam. Säg vad den hästen inte kan lyckas med...

Båda två var i alla fall glada över att få komma ut trots att det regnade. Lite spring i den lilla hagen blev det till en början, men sedan lugnade de sig. Jag mockade och fixade stallet innan jag gick in och åt frukost.

Det blev en lugn förmiddag i soffan och sedan gick jag ut och planterade lite blommor och rensade ogräs innan jag gick och plockade lite blommor.

När jag kom tillbaka ville Magnus åka och rösta, så det gjorde vi. Innan dess åkte vi förbi kyrkogården och satte liljekonvalj på pappas grav. När vi hade röstat åkte vi och hälsade på min mor först. Hon var pigg och glad idag och vi var där ett par timmar och snackade lite.

Därefter for vi till Magnus mor där vi fick kvällsmat innan jag stressade hem så att jag skulle hinna motionera hästarna. Bosse ska ju ha sina skrittpromenader.

Han är ju inte den roligaste hästen att gå med. Han vill gärna gå och göra utfall när jag minst anar det och idag fick jag ett hugg i armen. Han fick en uppläxning och sedan blev han lite drägligare, men jag föredrar att sitta på hans rygg.

Huggormen bakom mig ser lite lömsk ut...
Han var pigg idag i alla fall och jag undrar om han inte har blivit bättre i sin kota. Jag linimentade honom lite grann igår så det kanske hade lite effekt i kombination med Metacamen.

Ca 20 minuter var vi ute, precis enligt plan. Åh, vad jag ser fram emot att äntligen få rida honom. Nästa fredag, då jäklar!

Han kan vara fin också...
Jag hade först tänkt att gå även med Pelle, men jag tänkte att jag lika gärna kunde rida honom. Han har ju varit så lugn och fin länge nu.

Idag var han dock jättepigg och skrittade på jättefint och energiskt direkt från början. Han var lite på spänn och gick och kikade på saker och ting. Det gick ändå bra ända tills vi kom till grushålan och han hörde något som skrämde honom. Det skulle visa sig vara en galen koflock, men det visste jag ju inte då eftersom jag inte såg dem.

Jag övertalade honom till att gå vidare, men då fick han syn på en hög med stockar som inte har legat där tidigare så då vände han faktiskt och började studsa. Så jag satt av honom och ledde honom istället. Han var otroligt spänd och taktade en bit ner mot Obbhult, men sedan lugnade han ner sig när jag kom ut på banvallen. Jag tänkte hoppa upp på honom igen, men hittade ingen lämplig "pall".

Och det var väl tur det, för när vi kom fram till slutet av banvallen kom den där jäkla koflocken i fullt sken. Jäklar vad de sprang! Inte konstigt att Pelle blev lite misstänksam, han hörde ju säkert dem och det lär ju ha låtit rätt konstigt.

De jäkla korna var helt galna och jag undrade ett tag ifall de skulle springa igenom stängslet, men det gjorde de som tur var inte!

Pelle gick i passage och ville helst springa iväg, vilket han såklart inte fick. Det tog ända till vi nästan var vid ridhuset innan han hade lugnat ner sig såpass att jag tyckte att det var lämpligt att hoppa upp på honom igen. Men sedan gick resten av rundan lugnt och fint.

Det är ändå kul att han är såpass pigg och att han skrittar på så fint. Sedan har han ju en hel del taktproblem i traven, men det får vi bygga upp under våra skrittpass framöver.

Piggelin-Pelle
Hästarna får stå inne även i natt så att Bosse får lite boxvila så imorgon får jag upp tidigt igen. Men så skönt att det är kortvecka! Jag har tagit ledigt på fredag och det ska bli så skönt med långhelg!

torsdag 23 maj 2019

Skrittpromenad x 2

Idag lyckades jag göra något riktigt korkat när jag kom hem från jobbet. Jag körde om Lillegården och köpte kött och sedan till Breared för att köpa Metacam till Bosse, en snabb sväng om Coop och Systembolaget.

När jag kom hem och skulle stapla vinflaskorna i hyllan glider en av roséflaskorna ur hyllan och studsar på tröskeln och kraschar in på parkettgolvet i salongen. Jäkla skit! Det var vin och glassplitter precis överallt!

Först fick jag börja med dammsugaren för att få bort alla småflisor och så plockade jag större glasbitar för hand. Sedan tog jag golvmoppen och moppade upp allt vin. Körde över med dammsugaren igen och till sist såpa på alltihop. Jag fick nog upp det mesta i alla fall och parketten har inte rest sig än, men så jäkla onödigt! 

Flask-krasch på parkettgolv
Det tog ju lite tid att få ordning på detta så klockan var över sju innan jag kom ut till hästarna. Jag tog in dem och började med att ge Bosse Metacam. Han stod hur snällt som helst, jag stack in sprutan i munnen och sprutade ut innehållet och han bara svalde och såg glad ut utan att höja huvudet.

Han fick gå in i sin box igen och så tog jag ut Pelle och gjorde i ordning honom. Jag passade också på att blöta upp lite ströpellets för de ska få stå inne i natt för att Bosse ska få lite extra vila och för att de inte ska äta ihjäl sig i den hage de går i nu.

Pelle utmanade jag med att gå en runda i "farliga" skogen. Han var såklart spänd, men betydligt lugnare än han har varit där på länge. Han gick på bra utan att hålla på och krångla, så jag var jättenöjd med honom! Skönt att han faktiskt kan lugna ner sig ibland också!

Sedan var det dags för Bosses skrittpromenad. Han fick en lite kortare runda, bara runt Kullagården. Men han var pigg och fin i skritten. Skrittade på otroligt bra! Man kan inte tro att han har ont någonstans (och det kanske han inte har nu när han får Metacam). Jag ringde ner till Slöinge idag och bad om att få hemgångsråden. De fick jag via mail tillsammans med fakturan.

Tyvärr stämde inte hemgångsråden riktigt med det jag hörde igår, då jag specifikt frågade om det var boxvila som gällde, men det var det minsann inte. Men nu står det ändå boxvila 2 dagar. Och att jag inte skulle skritta honom förrän efter det, som jag hade uppfattat att jag skulle göra med början idag. Jaja, jag tror nog att han mår bra ändå. Nu får han ju boxvila på nätterna i alla fall!

Lite typiskt att det är återbesök efter tre veckor. Jag ska nämligen vara ledig och ledigheten hamnar under vecka 2. Men jag får försöka hitta någon lämplig tid i kalendern. Kanske kan jag göra som igår, köra de möten jag har via videolänk och sitta hemma och jobba. Det löser sig på något sätt i alla fall!

onsdag 22 maj 2019

Hältutredning Bosse

Idag var det så dags att ta med Bosse Bus ner till Slöinge djursjukhus för hältutredning. Jag tog in honom och gjorde i ordning honom, borstade och tog av skoskydden, kratsade hovarna. Jag slängde även på transportskydden eftersom det är en lite längre resa.

Bosse såg glad ut när han fick syn på hästtransporten som stod utanför stallet. Han älskar ju att få åka iväg i släpet. Han är inte så noga med vart han får åka eller vad han får göra, bara han får åka släp.

Redo för transport!
När jag skulle ta ut honom och lasta kunde han inte gå pga transportskydden. Han stod bara och vevade med bakbenen och jag fick helt enkelt ta av dem. Sedan gick han på transporten på första försöket. Duktig kille!

På plats i släpet
Resan gick bra, det kändes dock lite ovant att köra med släp och även att köra Magnus jättebil. Jag är ju inte van vid motorljuden längre efter tre månader med elbil... Men vi kom i alla fall fram som vi skulle och efter ett besök i receptionen fick jag hjälp av veterinären som skulle undersöka Bosse att lasta ur och vi gick ned till ridhuset.

Där kände veterinären igenom samtliga Bosses ben medan jag beskrev var jag hade sett och när hältan uppstod. Han hittade inget speciellt i benen och vi fick skritta fram och tillbaka längs asfaltsgången och sedan fick vi trava.

Hältan syntes och hördes direkt och sedan började han med att böja. Först frambenen, böja ett ben, springa fram och tillbaka. Sedan böjde han bakbenen, först högt och sedan lågt på varje ben. Spring fram och tillbaka efter varje böjning.

När det var klart fick jag longera honom i båda varven i alla gångarter. Efter det gick vi in till mottagningen och så fick han bedövning runt knäleden. Därefter fick vi vänta 20 minuter då Bosse fick stå i en box.
Bakom galler
Sedan gick vi ner till ridhuset igen och sprang på gången, sedan böjning och ny springning. Fortfarande halt efter böjningen. Så longerade vi några varv till och veterinären beslutade att bedöva runt hasen. Ytterligare väntan i boxen innan vi upprepade proceduren nere i ridhuset. Uppspringning, böjning och uppspringning. Fortfarande halt efter böjning.

Så det blev bedövning runt kotan och väntan igen innan vi gick tillbaka till ridhuset för uppspringning, böjning och uppspringning.

I ridhuset
Äntligen hörde jag att han sprang rent! Även efter böjningen. Därmed var hältan lokaliserad och veterinären ville kolla röntgen. Det lät som om han misstänkte att det kunde finnas någon lös benbit eller något annat.

Så Bosse fick lugnande och jag fick agera röntgenassisten och hålla plåten.

Klädd för röntgen!

Trött Bosse!
Lyckligtvis hittades ingenting på röntgen, så veterinären tyckte att Bosse ska få Metacam i tio dagar. Han får gå i mindre hage, jag får skrittpromenera honom och redan nästa vecka får jag rida i skritt. HURRA! Jag tror att jag hörde någonting om trav också, men jag måste ringa ner imorgon och be om skriftliga hemgångsråd så att jag är säker på hur det var. Jag hörde ju att jag får rida och sedan glömde jag resten:).

När vi hade fått beskedet hade Bosse vaknat till liv igen efter det lugnande så jag kunde gå direkt ner och lasta honom. Men då skulle han minsann inte åka transport! För första gången i hans 13-åriga liv kom han på att man kan krångla när man ska lastas. Jäkla häst!

Det tog alltså en halvtimme att lasta en häst som normalt sett går helt själv på med en gång. Men idag minsann. Jaja, det var lite irriterande, men jag var ju så glad över att inte han var allvarligt skadad, behövde operation eller lång konvalescens, så jag hade ett mycket stort tålamod med honom...

Överlag skötte han sig mycket bra idag. Han brydde sig inte jättemycket om när de stack honom med bedövningssprutorna eller annat. Däremot ville han hugga mig när jag sprang med honom. Han tyckte väl att det var ett jäkla springande:). När vi hade sprungit fram och tillbaka mellan ridhuset och mottagningen kunde han rutinen och skötte sig fint.

Det känns mycket bra att ha fått detta besked. Dock vet jag inte vad det här kostade. De skulle reglera med försäkringsbolaget imorgon och sedan skicka faktura så det blir väl en dyr överraskning... Men det får det vara värt för att få reda på vad det var för fel på honom.

Bedövning runt knäleden...

Inidan av knäet

Bedövning runt hasen

Utsidan av hasen
När jag kom hem packade jag in alla grejer i sadelkammaren igen och så fixade jag i ordning hagen vid garaget som är den minsta hage jag har. Där har gräset växt så det har massor av mat. Klockan hann bli halv tio innan jag var klar och kunde gå in och börja ta kväll.

Morgonlöpning och pepp från Garmin

Idag sitter jag hemma och jobbar då jag ska iväg med Bosse Bus till Slöinge för hältutredning. Det blir mest effektivt att inte lägga tid på att ta mig till och från jobbet. De möten jag har under dagen sköter jag via videolänk så det funkar alldeles utmärkt.

Dagen började med att jag vaknade halvt om halvt vid fem när Magnus väckarklocka började ringa. När den ringde andra gången tio minuter senare var det kört att somna om, så jag gick upp och sprang en runda med Selma.

Det var så skönt att komma ut, även om det var rätt klabbigt ute. Ganska varmt och väldigt hög luftfuktighet efter att det har kommit en del regn det senaste dygnet.

Vi tog banvallen ut mot Tvååkersvägen och det kändes bra att springa idag. Kroppen är rätt stark ändå, trots att jag tycker att jag inte springer så där jättemycket. Tempot var strax under 6 minuter/km och det kändes inte som någon större ansträngning. Selma tyckte det var varmt och hon flåsade rätt rejält, jag behöver verkligen klippa henne nu, får se om jag hinner det i helgen.

När jag var klar så talade min peppiga Garmin-klocka om att jag hade nått två mål; snabbaste kilometern och snabbaste milen. Baserat på den tid jag har haft klockan alltså. Om jag tittar i min Garminstatistik så är jag ju långt ifrån några rekord:).

Jag fick även en utmärkelse, "väloljad maskin". Lite lustig formulering... Det stod att jag hade ökat mitt VO2max för löpning då.

Dagens utmärkelse
Så då var jag ju tvungen att gå in och kolla mitt VO2max så som Garminklockan beräknar det och då såg det ut såhär:


Vilken feedback!
Det känns rätt bra att starta dagen med den här informationen. Min konditionsålder är alltså hälften av min kalenderålder. Att jag dessutom hör till de 10% bästa i min ålder och kön är ju också kul. Eller så kan man fundera på hur de andra stackarna i den kategorin mår. Jag känner mig inte direkt som ett konditionsfenomen om jag säger så... Sedan har jag ingen aning om hur klockan räknar ut mitt VO2max. Den går efter pulsen på något sätt, men frågan är ju hur exakt det blir. Men jag tar detta som en boost, en bra pepp och motivation till att fortsätta med träningen framöver!

måndag 20 maj 2019

Rullskidor och hundbad

Vilken start på veckan jag har fått! Arbetsdagen gav mig grymt mycket energi och redan på morgonen funderade jag över att det skulle bli ett rullskidpass när jag kom hem och så blev det.

Vädret var perfekt! Varmt (över 20 grader tror jag), soligt och så gott som vindstilla. Kan det bli bättre? Nej, det kan det inte!

Jag kände lite vind när jag drog iväg, men jag var inte säker på att det var motvind, det kan ha varit fartvind också, värre än så kändes det inte.

Jag kände mig energisk och stark och trots att jag inte rullat skidor på ett tag. Så jag tänkte att jag kan lika gärna köra en lite mer ordentlig runda. Utmana mig själv lite mer. Jag behöver ju inte börja om varje gång jag har haft ett uppehåll. Ibland är det bara bättre att köra på. Speciellt när energin och viljan finns där.

Det kändes egentligen aldrig riktigt jobbigt, trots att pulsen var uppe och vände på 175 slag och medel låg strax under 160. Så jag hade väl en jäkligt bra dag helt enkelt. Nu hoppas jag att veckan fortsätter i denna anda och att jag får bra besked om Bosse.

Dagens runda!
Igår kväll tog vi med oss vovvarna och badade i grushålan. Magnus cyklade en liten runda med Nelly och jag gick med Selma. Det var väldigt varmt och de såg fram emot att få bada!

Magnus och Nelly
När vi kom till grushålan släppte jag Selma och hon sprang rakt ner i vattnet. Det tog inte lång tid innan hon simmade över till andra sidan och sedan tillbaka igen. Hon är en riktigt duktig simmare!

Nelly är lite mer försiktig, men hon låg i vattnet och bara njöt i säkert en kvart medan vi var där. Det var en så himla fin kväll. Varmt och skönt och vindstilla. En riktig sommarkväll. I maj. Så skönt! Och i natt kom det 18 mm regn. Perfekt! Regn plus värme kommer att ge bra grästillväxt och massor av bra mat till hästarna!

Badhundarna

Njutaren!




söndag 19 maj 2019

Pelle skrittrunda

Efter cykelturen käkade jag frukost och gick direkt ut för att hämta hästarna. För en gångs skull stod de nära grinden och de kom när jag ropade på dem, ja de verkade faktiskt glada att se mig:).

Det blev en tur på Pelles rygg idag också. Den här gången skippade jag säkerhetsvästen och det var skönt! Det var så varmt ute!

Pelle var lite seg till en början och jag fick mana på honom ordentligt för att han skulle röra sig framåt överhuvudtaget. När jag styrde honom upp mot Spekås blev han ännu långsammare och lite spänd. Jag fick jobba på rätt bra för att få fram honom. När vi sedan svängde in i Linneskogen var han spänd, men han skrittade på bättre. Vi vände nedåt på stigen och där blev han lite rädd för några kor. Han såg dem inte ordentligt så han kunde inte riktigt avgöra vad det var för något.

Men han var faktiskt otroligt modig där i skogen. Där har vi ju haft våra duster genom åren när han har varit helt panikslagen över saker som inte finns. Visst, han tittade på några saker längs vägen, men han lyssnade faktiskt framåt när jag manade på honom och var rätt så lättövertalad.

Lugn i farliga skogen
Det tog sin lilla tid att ta sig runt denna runda i skritt, vi var ute i en timme och en kvart, men det var väldigt mysigt att komma ut med honom. Även om han inte är snabb så tar han ju sig framåt i alla fall och han är positiv.

När vi kom hem var han alldeles svettig och jag fick svampa av honom. Det gillade han och när han kom ut i hagen lade han sig ner för att rulla sig direkt. Tur att han gjorde det i gräset och inte i någon lerhög!

After ride rullning


Morgoncykling

Denna söndag började jag med en morgoncykeltur! Idag var det betydligt varmare än förra söndagen när jag cyklade. Det var nästan för varmt med långa brallor och tunn jacka.

Det var lite blåsigt, men jag höll mig i skogen rätt så länge så det påverkade inte så jättemycket. Jag tyckte att jag körde på bättre idag med mer fart. Inga ställen där jag behövde gå, utan bra grusväg och lite asfalt. Det var rätt skönt att komma ut och röra på sig. Det har blivit alldeles för lite av den varan det senaste.  Jag var ute i drygt en timme och det kändes bra hela vägen. Inte lika mycket mjölksyra som sist och det är skönt!

Dagens runda

lördag 18 maj 2019

Eländigt just nu...

För första gången under de år sedan 1993 som jag har haft häst står jag nu med en halt häst. Stackars Bosse, han är inte fräsch:(. Så nu har jag en tid bokad för hältutredning på Slöinge djursjukhus nästa vecka. Så himla tråkigt! Det har varit lite deppigt denna vecka med avseende på detta.

Just när jag kände att vi var på gång på riktigt så händer detta och jag ser inte fram emot att han ska vila och sättas igång långsamt under sommaren.

Å andra sidan så ska det bli skönt att få reda på vad det är som stör honom så att det går att behandla och han kan bli fräsch och fin igen! Jag hoppas verkligen att det går att konstatera vad det är, går att behandla och att det inte kräver några ingrepp. Men vi får se vad veterinären säger.

Så nu sätter jag igång Pelle på riktigt istället. Hovis var här igår så Bosse fick skor runt om och även Pelle fick skor runt om. Han har ju haft skor fram, men jag har ju märkt att han har varit lite hovöm bak och inte riktigt tagit för sig med bakbenen.

Han verkade nöjd med sina bakskor och sprang ut i hagen när vi var klara:). Idag kom han galopperandes när jag ropade på honom i vinterhagen och han hoppade över stenarna. Haha, han är helt galen! På ett bra sätt:). Jag undrade i mitt stilla sinne hur det skulle bli att rida honom...

Hans gamla sadel sitter tyvärr helt galet på honom nu när han har rundat på sig och jag blir nog tvungen att prova ut en sadel till honom också... Men jag testade min nya sadel på honom och jag tyckte att den satt helt ok på honom. Jag älskar den sadeln! Jag sitter så himla bra och balanserat i den och det är så drygt att jag inte kan rida Bosse nu!

Pelle kändes direkt mycket bättre i skritten än han har gjort på väldigt länge! Han skrittade på riktigt bra, långa fina steg och bra energi. Så kul! Jag tolkar det som att han är nöjd med sina skor!

Vi skrittade förbi Kullagården och ner förbi Hulegården, sedan via Lunden och hem över Linnarp. Han fick trava lite på gärdsvägarna också, men ja, jag vet inte riktigt vad det är som händer när han travar. Jag tycker inte att han haltar, det är bara fruktansvärt ojämnt. Jag har sett det när jag tömkör honom också att han inte tar för sig riktigt med frambenen utan bara struttar fram med dem. Det blir inte samma takt som med bakbenen. Så det känns väldigt konstigt. Men han får väl fortsätta skritta och bygga upp sig innan vi börjar med några andra gångarter.

Han var otroligt lugn idag, men ändå framåt och glad, så det var superkul att rida honom! Jag slängde på mig säkerhetsvästen men den kunde jag lämnat hemma. Han gjorde inte ens ett steg åt sidan på hela rundan.

Ut på tur med härliga Pelle!

Klassisk räcka-ut-tungan-bild
Han är så lustig, för han ska alltid stå och suga på tungan när vi är klara och han har fått godis. Han ser så rolig ut:).

Jag ställde in honom i boxen igen och så tog jag ut Bosse på gången. Gick igenom hela honom i jakt på fästingar och där var ju några stycken i vanlig ordning. Jag skrapade bort den sista vinterpälsen uppe på ryggen, snart snart är den äntligen borta!

Han var ovanligt positiv till att bli borstad idag. Skrapade inte med någon framhov och blev inte sur. Lite märkligt... Jag passade på att ta med honom ut och springa upp med honom så att jag vet att han kan det när vi ska till veterinären nästa vecka. Det gick bra, även om han tyckte att det var lite dumt och ville äta upp mig... Så det ska nog gå bra.

När jag var klar släppte jag ut dem i sommarhagen igen. Nu har det ju kommit lite regn, så nu har gräset fått fart igen. Och de hinner inte äta upp allt gräs där i hagen, den är ju rätt stor ändå.

Fina, halta Bosse

söndag 12 maj 2019

Blandad vecka

Såhär har veckan sett ut i korthet:

Onsdag morgon, löprunda före frukost. Vi var lediga pga begravning och jag vaknade klockan sex i vanlig ordning. Inga hästar att släppa ut och inget stall att fixa, så det fick bli löprunda med Selma.

Fin morgonrunda
Igår vaknade jag också vid sextiden och stack ut och sprang. Det var en rätt härlig morgon även om det inte är någon värme än. Men det gick i alla fall bra att springa. Jag tar det lite lugnt fortfarande efter förkylningen som jag hade efter påsk.

Grönt och fint ute
På eftermiddagen tog jag in hästarna. Bosse hade tappat en sko inklusive skoskydd och det andra skoskyddet. Vänster baksko satt på tre kvart. Så trist! Men det passar också bra just nu eftersom han inte är riktigt fräsch bak. Han var halt när jag skulle rida första lektionen på tre år i måndags. Så typiskt!

Sedan var han bättre i tisdags men i onsdags oren igen. Så nu får han vila tills hovis kommer på fredag och så hoppas jag att han är fit for fight igen!

Skon med tillhörande skoskydd hittade jag när jag hämtade hästarna  i hagen.

Hagfyndet
Bakskon hade han bänt loss på utsidan och jag fick tag loss den på insidan men det var svårt eftersom den satt så jäkla hårt! Men till sist fick jag loss den. Det krävdes några verktyg för detta!

Skev sko och verktyg
Han har också fått mugg i karlederna fram så jag tvättade dem med klorhexidinshampo och smorde in dem. Plockade lite fästingar. Jag plockar fästingar i princip varje dag nu. Så drygt!

Pelle och Nelly fick gå på promenad. Pelle har lite vinterpäls kvar nu men han börjar bli apelkastad, korthårig och fin. Han var pigg till en början, blev lite konfunderad när vi såg en person som var ute och sprang med en häst. Det var väldigt märkligt, tyckte Pelle!

Vi tog vägen mot Ryen, en väg som jag nog aldrig har ridit Pelle på vad jag kan komma ihåg. Så det var lite spännande. Där finns ju skog och en hel del vildsvin så jag visste inte hur han skulle reagera. Men han var väldigt lugn. Nästan lite slö. Men när vi vände och gick hemåt blev han lite piggare igen. Han fick trava lie också.

Det gick bra att ha med Nelly, hon höll sig på vänster sida och Pelle på höger och Pelle var väldigt försiktig när hon var framför honom så det var ingen risk att han skulle trampa på henne om hon stannade, så det kändes rätt tryggt.

Idag vaknade jag kvart i sex. Jag var lite sugen på att cykla och jag bestämde mig för att gå ut och kolla läget innan jag bestämde mig. Det var rätt kallt (markfrost), men hyfsat lugnt ute så jag tog på mig cykelkläderna och bar ut cykeln.

Jag bestämde mig för att köra den runda Selma och jag brukade springa när jag tränade för Lidingöloppet, en knappt tre mil lång runda i kuperad och varierad terräng. Lite asfalt, lite grusväg och lite stig.

Det var rätt härligt att cykla faktiskt även om det var många utmanande backar. Cykelbenen är långt borta och det tog inte lång tid innan mjölksyran sprutade i benen och de kändes otroligt sega. Jag fick gå en hel del när backarna blev för branta och stigarna blev för knixiga. När jag var vid Valasjön blev det väldigt knixigt och jag fick bära cykeln på många ställen. Men sedan kom jag ut på riktig grusväg och sedan blev det asfalt. Men då slog den raka motvinden till. Fast då var det ju inte så långt kvar hem.

Jag var ute i nästan två timmar och det var en härlig start på dagen! Ännu härligare var att bäste Magnus hade stekt bacon till mig när jag kom hem så det var bara till att glufsa i sig.

Dagens cykelrunda
Efter frukost gick jag ut och hämtade hästarna. Idag tömkörde jag Pelle lite i paddocken. Han var så spänd, det blåste och då bor det VÄLDIGT många troll i skogen intill. Men han gick framåt till sist och när jag jobbade honom på volten jobbade han helt ok. Han travade fint och rent, lite stelt kanske. Galoppen var helt OK. Han har ju ingen ork, men någonstans måste vi ju börja.

I eftermiddags var vi och hälsade på min mor. Hon var rätt pigg idag, tycker jag. Kul att se!

Nu är denna helg till ända och en ny arbetsvecka ligger framför mig!

söndag 5 maj 2019

Arbetsam eftermiddag

Efter skogsbesöket gick jag ut och drog igång traktorn till Selmas stora glädje. Hon fick ju inte följa med till Åkulla så hon fick följa med på arbete istället.

Uppdraget för dagen var att sladda paddocken. Den har faktiskt börjat att torka upp redan! Det kom ju regn igår. Men jag antar att det krävs mycket vatten innan allt bli återställt.

Selma på väg in i traktorn
Vi körde runt runt runt och sladdade och Selma var helnöjd!

Bästa platsen enligt Selma
Det blev i alla fall bra till sist och jag kunde ställa in traktorn igen innan jag tog bort vinterns extrahage och automatgrind. Det lär inte behövas på ett tag nu. Och nästa säsong ska jag inte ha extrahagen där det är som blötast.

När jag hade plockat undan stängselgrejerna började jag mocka vinterhagen. Allt hästbajs hade torkat ihop och pulvriserats, så det blev lite konstigt att mocka Men jag plockade upp de högar jag hittade så gott jag kunde. Så nu är den hagen ren och fräsch igen!

Det var gött att få gjort en massa idag. Jag ska försöka hålla sommarhagen fräsch också och mocka den med lite jämnare mellanrum. Ska bli intressant att se vilken effekt det har på Bosses maskangrepp framöver!

Jakthundens dag

Efter frukost ville Magnus åka till Åkulla för att delta i Jakthundens dag. Vi tog med oss Nelly för att testa henne på permogrisen. Där var massor med folk och bilar överallt så vi ställde bilen vid Bockstens mosse och gick ner till evenemanget. Där var fullt av hundar och människor och Nelly blev lite inbunden. Stängde liksom av.

Vi ställde oss i alla fall i kö för permagrisen och under tiden spanade vi på alla fina vovvar som passerade. Fina strävhåriga taxar, (åh vad jag saknar taxen!), lika fina wachtelhundar och en massa andra olika raser. Tänk vad många jakthundraser det finns egentligen!

Till sist fick Nelly testa grisen, men hon var inte alls på hugget. Hon var väldigt försiktig på gränsen till rädd och ville inte alls gå emot den. Kanske var det för mycket uppståndelse runt omkring eller så kanske hon var trött efter morgonens löparrunda.

Vi traskade vidare längs rundan och sedan gick vi tillbaka till bilen. Vi for vidare till skogen för att kolla planteringen. Plantorna ser fina ut. Hoppas att det inte blir alltför mycket torka nu, bara!

En av alla fina granplantor
Vi gick vidare ner till sjön där Nelly fick bada. Det tyckte hon var så mysigt så!

Badhund!


Morgontur

Jag vaknade tidigt i vanlig ordning, klockan var bara halv sju. Jag var pigg och kunde inte sova vidare. Inga hästar som skulle ut, inget stall att fixa. Så vad göra så tidigt på morgonen? Varför inte ta en runda med vovvarna?

Det var återigen frost på marken så jag tog på mig fodrade löpartights, långärmad tröja och den tunna jackan utanpå. Jag visste inte hur kroppen skulle kännas efter förkylningen så jag tog det lugnt från början och gick.

Vi traskade Obhultvägen mot Åkullahållet, strax efter Lynga började jag att springa. Det kändes oväntat bra och jag fortsatte hela vägen upp mot Flähult och klippte första backen. Sedan blev det lite mer gång tills vi kom ner till banvallen och det blev lite lättare att springa. Känslan var fortfarande bra och det höll i sig hela vägen tillbaka till Obbhult. Där avbröt jag och vi fortsatte gå hem.

Det var en helt underbar morgon! Helt vindstilla och betydligt varmare än igår när det bara var olidligt kallt och blåsigt. Så det blev ett härligt pass. Så skönt att kroppen verkar svara bra på träningen med en gång! Nu är det bara till att fortsätta!

Pigga vovvar!

lördag 4 maj 2019

Mera vinter!

I morse vaknade jag vid sex-tiden. Kände mig trött och seg. Som om jag inte har fått sova ordentligt. Igår tyckte jag att jag var såpass frisk efter förkylningen att jag hade kunnat ta ett löppass ifall jag hade hunnit med, men när jag vaknade idag kände jag mig rosslig, lät som en kraxande kråka när jag försökte prata. Inte alls på topp.

När jag hade fått i kontaktlinserna såg jag att det var helt rätt beslut att låta hästarna stå inne i natt, det var nämligen vitt ute. Av snö! Det var bara ett par plusgrader när jag kom ut och vinden var grymt kall!

Snö i maj
Hästarna fick frukost och jag gick sedan in och åt själv innan jag gav mig ut för att motionera dem. Pelle fick komma ut på promenad idag igen. Jag hade en runda planerad, men det blev istället en runda i den skog som Pelle anser är allra farligast. Vi har haft många spännande upplevelser i just den skogen. En gång slängde Pelle av mig in i ett träd där. Förra året gick vi på en älg som låg och sov. Så han är väldigt tveksam till att gå där.

Men han var faktiskt oväntat lugn. Han gick och spanade och var lite småspänd, men det var ingen svans upp i luften och inget trumpetande, så med Pelles mått mätt var han väldigt lugn och tog det hela bra.

Han var pigg och glad idag och hade bra energi hela vägen. Nu behöver jag ju inte släpa honom med mig längre utan han går för egen maskin och det är väldigt positivt!

Efter Pelle fick Bosse komma ut. Han var också lite piggare och mer vaken idag. En natts vila inomhus har säkert gjort honom gott.

Han blev väldigt tveksam när han fick syn på en skäckfärgad häst som vi inte har sett tidigare och ville inte gå fram, men med lite övertalning gick det till sist bra. Vi tog banvallen bortåt, travade lite grann och sedan upp i Linneskogen där han galopperade en kortare sträcka. Han skötte sig fint tycker jag!

När jag ledde ut dem i sommarhagen igen var de lite upphetsade och ville springa, framför allt Pelle. Jag var lite tveksam, jag har ju inte släppt dem i en hage på flera år, utan de brukar ju alltid springa ut själva. Men Pelle ställde sig att dricka och Bosse traskade lugnt iväg. Sedan sprang de en kort bit innan de ställde sig och betade. De verkade rätt nöjda med att komma ut och få beta gräs igen!

Jag tycker faktiskt att båda två redan har lagt på sig lite mer hull nu, vilket är bra. Bosse är inte lika urgröpt nedanför manken längre och han ser mycket rundare ut än han gjorde för en månad sedan. Nu hoppas jag på en sommar med mycket bete som ger en vinter med bra grovfoder så att jag slipper fodra med en massa dyrt kraftfoder.

Nu ska jag kolla på terrängdelen av Badminton. Så kul att de sänder live! Jag kollade lite på dressyren igår och kommentatorerna var lite roliga, stundtals ganska elaka när det kom in någon som inte riktigt kunde rida pga spända hästar. Men terrängmomentet är ju alltid kul att se! Det händer alltid spännande saker. Mycket trevligare att se än t.ex. OS eftersom det bara är ryttare som kan rida som är med, inga som på tvivelaktigt sätt har kvalat från diverse konstiga länder...