En vinter som aldrig tar slut!

Ja, så känns det just nu! Denna vinter är så jäkla dryg och lång! Våren har knackat på lite lätt några gånger, men vintern slår hela tiden tillbaka. Så jäkla trist!

Igår snöade det lite grann. Inte så att det blev någonting av det, men ändå. Jag hade funderat på ifall jag skulle ta in vinterkappan, värmesulorna och vinterridstövlarna från stallet, men det var väl för väl att jag inte gjorde det för igår var det verkligen så kallt när jag kom ut med Compis på en tur på kvällen.

Detta trots att vi igår äntligen ställde om klockan till sommartid! Så även om jag var trött igår efter ett litet äventyr i Halmstad i lördags kväll med Magnus, hans syskon med respektive, så hann jag ändå med att gå en runda med hundarna och rida Compis innan det blev mörkt.

Gårdagens kvällsritt

Idag vaknade vi upp till 6 minusgrader. Fruset ute igen alltså, tjälen hade väl precis börjat ge med sig i paddocken, men nu byggs den på igen alltså. Jaja, det är inget att göra något åt. Vädret kan vi inte påverka, men jag vill ha sol och värme nu. Riktig vår!

Solen sken i alla fall idag. Så på lunchrasten sprang jag en runda med hundarna. Vinden var isande kall, men det var ändå härligt att få komma ut och få lite sol, även om det endast var 2 plusgrader. Skönt att springa i alla fall!

När jag sedan kom ut i stallet på kvällen, strax innan fem började det att komma lite små snöflingor.

Jag gjorde i ordning Kalle och jobbade honom lite från marken i paddocken och då ökade snöfallet. Kalle var väldigt lugn och mysig idag. Han älskar när jag skrapar päls och borstar honom. Då somnar han nästan på stallgången.

Han har fått vila ett tag nu efter den tuffa höst och vinter han har haft där två av hans bästa kompisar har tagits ifrån oss. En sådan förändring har tagit hårt på honom och han har inte riktigt varit sig själv under januari och februari. Han är väldigt arg på Compis och det går åt några revor i Compis täcke varje vecka. Compis får också krigsskador här och där när Kalle biter honom. Men jag hoppas att de ska bli bättre vänner framöver.

Nu har jag börjat jobba honom lite från marken igen. Förra måndagen var vi ute och gick en runda i skogen med Magnus och hundarna och då var han superlugn, så jag hoppas kunna börja rida honom så snart vintern har släppt och jag kan rida i paddocken igen.

Under dagens pass jobbade jag med piskpåsen, försökte "skrämma" honom lite med den utan att lyckas, prasslade och hade mig men han lyfte inte ett ögonbryn ens. Härligt att han är så cool med den och allting annat just nu, hoppas att det håller i sig när jag kommer upp på ryggen på honom också!

Medan vi höll på i paddocken tog snöandet i och helt plötsligt snöade det ordentligt. Jag funderade på ifall jag verkligen skulle rida Compis, men jag var så himla sugen på det, så jag gjorde i ordning honom. Jag tryckte i Huf-flexen också för att undvika snöstyltor, men snön hade inte riktigt lagt sig på vägarna, så egentligen behövdes de väl inte, men det visste jag ju inte då.

Ordentligt med snöfall!

När Compis och jag kom ut hade det blivit riktigt vitt ute, men det hade slutat snöa så det var ju skönt i alla fall och vi traskade iväg mot Linnarp.

Snölandskap

Vackert, men fel årstid!

Det blev ändå en fin runda med skritt, trav och galopp. Jag övade lite på tempoväxlingar i trav och skritt, något som vi började med på torsdagens träning. Han lyssnade väldigt fint, både framåt och tillbaka och jag kände att jag började få bättre kommunikation med honom.

Vi red på gärdsvägarna ut på Obbhultvägen och tog Landbobacken hemåt. Vi fick lite mer snö på oss under rundan och jag blev helt översnöad. Men ändå mysigt och härligt att vara ute med Compis som vanligt!

Såhär ser jag ut efter galopp i motsnö!

Nu hoppas jag att det ska bli vår snart och lite värme så att man kan slänga vinterkläderna åt fanders för den här säsongen!

Vinter i mars!

Om det kändes som om våren var på väg i slutet av februari så har den senaste veckan ändrat på den känslan ganska radikalt!

Mars inleddes med soliga dagar, men kalla nätter, vilket gjorde att det ändå var lite fruset i hagen och i paddocken. Men i måndags hade de kalla vindarna slutat blåsa och det var bara en så underbar dag och kväll.

Lärkorna kvittrade nere vid gärdsvägarna, tranorna gick in för landning på åkern utanför och det kändes som om man snart kunde stoppa undan alla vinterkläder.

Jag var ute och sprang med hundarna på lunchen och red Compis en runda efter jobbet. Så himla härligt!

Härlig uteritt i vårvädret

De första tranorna

Månen var full!

Men natten till tisdag kom det in ett rejält snöoväder. När jag kom upp på tisdagsmorgonen var det redan närmare en decimeter snö och det hade blåst upp i drivor här och där. Det snöade i princip hela dagen till och från och när det var klart hade vi närmare två decimeter snö!

Även om jag älskar snö så föredrar jag att den kommer i december till februari, inte i mars. Hästarna är utan snösulor så det blir svårt att rida i snön och kunna njuta av det.

Stora snöhögar blev det när Magnus skottade gårdsplan

Men i onsdags sken solen igen och jag var ute i mina dubbade Icebugs och gick med hundarna. Det var så vackert!

Vackert ändå!

Även på torsdagen sken solen ända till jag skulle köra hem från jobbet, då började mörka moln tona upp sig ute vid havet. Dock var det fortfarande soligt när jag kom hem.

Kvart över sex gick jag ut i stallet för att göra i ordning Compis för träningen och när jag kom ut igen vid sju snöade det ordentligt. Så mycket att det knappt gick att se någonting framför sig. Jag satt upp och började skritta mot ridhuset men tänkte rätt snart att detta var ett riktigt "stolle-prov". Det snöade så enormt mycket att vi blev helt översnöade på bara några minuter.

Sedan blev det ju inte bättre av att Compis fortfarande inte vill gå förbi "farliga gården" på ett normalt sätt utan jag måste backa honom, så det tog ju extra tid att komma till ridhuset där vi kunde komma in under tak och skyla oss från snön.

Träningspasset blev i alla fall mycket bra. Jag fick jobba med att få honom att spåra i båda varven på volten. I hövervarvet vill han svänga in baken och skjuta ut bogen så där måste jag hålla yttertygeln kort, flytta bakdelen ut på spåret och se till att han håller sig rätt. Och när jag får honom rätt så kommer framåtbjudningen!

I vänstervarvet vill han gå med bogen inåt istället och trycka sig mot innerskänkeln, så där får jag hålla kort yttertygel och jobba med innerskänkeln för att få honom runt den.

Vi började i skritt och jag fick till det ganska bra, sedan var det svårt ett tag i traven, men han kom rätt där också och blev så fin. Sedan hade jag lite problem med galoppfattningarna. Jag har ingen timing öht och det blir då svårt att fatta galopp, jag red ut på spåret och fattade galopp ur kortsidan istället vilket gick väldigt bra. Han var superfin i galoppen och det kändes himla bra.

Det är svårt att jobba med detta, jag får tänka väldigt mycket hela tiden på vad jag gör. Jag har så lätt att fastna i innertygeln och att rida för mycket med handen istället för att jobba med skänklarna, så det är verkligen en utmaning. Men jag är så glad att Compis är en så fin läromästare åt mig, trots sin ringa ålder! Han har ju haft en duktig ryttare före mig som verkligen har utbildat honom så himla bra!

Nu gäller det för mig att rida vidare på rätt sätt så att han inte vänjer sig vid mina ovanor framöver! Det är därför det är så bra att träna för tränare med honom som kan rätta mig hela tiden! Jag hade inte fixat detta själv!

När vi red hem efter träningen hade det slutat snöa, men det hade ju kommit typ en decimeter till under den korta stunden det snöade! Lyckligtvis fick inte Compis så mycket snöstyltor och han var broddad så det gick bra att skritta hem i mörkret.

På väg hem i snön

Uppsittningspallen när vi kom hem

På fredagen var det underbar sol igen och en så himla fin vinterdag! När jag hade avslutat jobbet hade jag laddat min Pivo för att kunna filma och ta lite bilder på Compis och mig på åkern. Här skulle galopperas i snön!

Jag hade fått ett tips om att linda in hovarna i självhäftande bandage för att undvika snöstyltor så det gjorde jag. Det höll i ungefär två sekunder, sedan gick de sönder. Men det gick ändå bra att rida på åkern. Vi travade och galopperade så snabbt att snön flög ur skorna!

Det var så härligt att rida på den stora åkern! Jag försökte rida som jag gjorde på träningen och han blev jättefin. Sedan galopperade vi och gjorde lite galoppombyten och så drog han faktiskt iväg lite försiktigt på åkern. Han är så rolig! Han tyckte nog det var lika roligt med snön som jag!

Min Compis o jag

På kvällen kom Christoffer och Hanna. Jag fixade mat, grillade entrecôte, gjorde en cole-slaw och lite potatis till potatisätarna. Så himla gott det blev! Det går ju bra att grilla trots att det plötsligt blev vinter!

Grill i snön

Vi badade också och det var så himla gött i kylan!

Jag passade på att införskaffa mig två par huf flex också när jag var i stan och handlade på fredagen. Tänkte att jag måste prova i alla fall.

Så igår broddade jag Compis och tryckte i de där mojängerna och sedan gav vi oss ut på en långrunda. Upp i Obbhultskogen och ut vid Axelid, vidare ner mot Valasjön och sedan upp på berget och ner genom Ryen-skogen.

Huf flex

Och vilken underbar runda det blev! Huf-flex funkade klockrent och vi kunde rida i 30 centimeter snö på vissa bitar och på plogade, mjuka grusvägar på andra bitar. Mars-solen är ju så stark att det tar ordentligt på snön och tinar upp marken bra! Det blev härliga galopper i snön och en hel del trav, en mycket trevlig och rolig runda!

Compis o snön

Solbrillor för att kunna se någonting i det starka ljuset!

Härliga skog!

Plogade grusvägar

Vi var ute i två timmar och Compis var så himla fin och fräsch och positiv. Ja, det är ungefär så han är min fine Compis!

När vi var klara fick hästarna lunch-hö i hagen. Kalle hade varit själv i hagen medan vi var iväg, han ville inte följa med in, så jag tänkte att han lika gärna kunde stå ute i det soliga härliga vädret.

Eftersom Compis har slagit upp sår på insidan av sitt vänstra framben med viss regelbundenhet den senaste tiden fick han ha benskydd på sig i hagen. Men när jag kom ut och skulle ta in dem för kvällen hade han tagit av sig det ena av dem. Jag hittade det efter ett tag i hagen, helt och rent! Men idag fick han ha ett par andra benskydd på sig som hade bättre knäppning och det funkade faktiskt bättre.

Ett benskydd i snön

Idag fick Compis gå en skrittrunda efter gårdagens långrunda. Han var lika positiv som vanligt. Vi red ner förbi Hulegården förbi Lunden och sedan mot Linnarp. Han skrittade på så himla bra och jag tänkte för första gången på väldigt många år att jag skulle kunna tänka mig att rida barbacka. Ja, så cool är han!

När kvällen började närma sig föreslog Magnus att vi skulle åka till Åkulla och köra skidor. Jag köpte ju nya skidor med skinn bara några dagar innan jag bröt handleden 2021, så det blev ju inget åkt förra säsongen. Denna säsong har det ju varit tråkigt skidåkarväder ända tills nu. Och eftersom det ska regna typ hela nästa vecka så insåg vi att det var sista chansen att få åkt överhuvudtaget.

Jag var lite orolig för att min onda armbåge skulle kännas av, men jag hade ju glömt att man inte åker skidor med armarna, utan med magmusklerna, så det var absolut ingen fara.

Jag har inte åkt skidor sedan 2020 och jag har ingen skidåkarkondition överhuvudtaget, så det var ju lite spännande att se hur detta skulle gå. Men jag hade inget att oroa mig för. Skidåkartakterna finns där! Det var bara till att ge sig iväg och staka på som om jag inte hade haft något uppehåll.

Skidorna var snabba och skinnen funkade kanon i uppförsbackarna. Staktekniken kom igång rätt snabbt. Det kändes inte som någon större ansträngning att åka faktiskt. Helt otroligt! Vilken fantastisk kropp jag har! Jag är så tacksam!

Vi körde fyra varv på slingan och var ute nästan i en timme. 7,77 km fick vi ihop och det var så himla härligt att åka skidor igen! Även om jag verkligen vill ha vår nu så känns det lite synd att snön ska regna bort nu. Jag hade kunnat tänka mig att åka mer! Men jag får väl ta fram rullskidorna sedan när allt grus är borta från vägarna och det går att åka överallt.

Det blev i alla fall en härlig avslutning på en helt underbar vinterhelg i mars!

Magnus och jag i skidspåret

Magnus efter träningen

Dagens runda!