Sidor

söndag 30 september 2012

Häst på väg!

Eftermiddagen har varit ganska lugn. Jag drog ut på en löprunda, blev trött och gick sista 3 km hem. Känslan var kass. Kroppen kändes tung och oformlig. Hoppas att anledningen är sömnbrist efter gårdagkvällens övningar (blev inte så mycket alkohol, så det kan inte vara orsaken). Det var inget kul alls att springa idag. Men å andra sidan blir man ju inte bättre om man inte springer så det är väl bara till att ge sig ut snart igen.

Efter löpturen lade jag mig tillrätta på soffan och sov som bäst när telefonen ringde. Det var Älsklingen som hade hittat en "häst med rosa grimma" på Obbhultvägen på väg mot Åkulla. Det var såklart min lilla hyresgäst som hade blivit utjagad ur hagen av Elake Pelle igen! Vi släppte ut dem i den stora sommarhagen och tänkte att några hektar hage ska räcka för att de ska slippa jaga ut varandra, men icke!

Nu är jag uppriktigt trött på honom! Dumma häst! Som tur var fattade inte mina hästar att de kunde gå ut genom stängslet som låg ner. De trodde väl att hon flugit över det eller något. Och Pelle var nog nöjd med att hon försvann iväg.

Jag fick lett in ponnyn till boxen och sedan började jakten på hålet i stängslet. Det dröjde inte länge förrän jag förstod vart det var då Bosse plötsligt stod ute på åkern. Återigen tur, Pelle fortfarande kvar på rätt sida stängslet.

Jag skyndade mig dit, tråcklade ihop trådarna, tog tag i Bosse och försökte få in honom i hagen. Men då skulle Pelle blockera grindöppningen så att Bosse inte vågade gå in, utan backade istället. Eftersom jag inte hade något grimskaft med mig hade jag inte någon chans, utan åkte bakåt med Bosse i ena handen och grindhandtaget i andra handen och öppnade grinden åt Pelle som sprang ut på åkern. Då fick jag in Bosse i hagen och sedan fick jag faktiskt tag i Pelle med en gång och fick till sist baxat in honom i hagen igen. Jäkla meck!

För att försöka få lugn och ro framöver släppte jag ponnyn bakom stallet, så att Pelle inte kan jaga henne. Men när han fick syn på henne så gnäggade han efter henne. Som om han ville ha henne i sin egen hage. Knasboll! Fortsättning följer antagligen...

Tur att det idag inte var så mycket trafik på vägen och de som befann sig där var vettiga nog att stanna, varav en av dem var Älsklingen. Nu vill jag inte jaga hästar mer!


Min arga häst!


Läget i hagen!

Hästarna var där de skulle befinna sig, tack och lov. Dock går Pelle och Bosse för sig själva och fryser ut ponnyn. Pelle var noga med att se till att varken jag eller Bosse var på väg mot ponnyn. Pelle försvarade även mig när Bosse försökte attackera mig ute i hagen. Ja, han har fullt upp nu, helt enkelt:)
Stackars ensamma ponnyn...

Bosse vill ju spana in henne, men Pelle hindrar honom effektivt

Arge Pelle går till attack!

Stackars liten att bli jagad av dessa två monster!

Ordningen återställd, ponnyn långt bora!

Knasbollarna!

Motivation!

Jag har faktiskt inte sprungit (eller tränat något annat än ridningen) sedan förra lördagen då jag sprang med Älsklingen i ett väldigt lugnt tempo. Jag har för första gången i år tappat lite motivation. Det känns lite konstigt, jag har inte haft några motivationsproblem tidigare. Jag har haft det där suget i benen på att springa hela tiden.

Men nu är det en del grejer som lett till min vila. Dels vill jag inte bli skadad igen och när jag kände av höften blev jag livrädd för att behöva vara borta från löpningen igen, vilket jag har varit tillräckligt i år. Sedan kände jag att jag verkligen ville ha klart det mesta i sadelkammaren innan min hyresgäst flyttade in och därför har jag prioriterat det, liksom förberedelserna för att rida ut med Bosse och möta upp hyresgästerna.

När vi jobbade med sadelkammaren förra lördagen började jag även känna av min gamla, konstiga skada i högerbenet och det var på något sätt droppen! Där och då försvann motivationen till att springa. Rädslan att bli skadad övervägde motivationen att springa.

Överhuvudtaget är min rädsla för att skada mig något som stoppar mig en hel del. Speciellt i ridningen. För mig är det inte värt att behöva åka till sjukhus och vara skadad i flera veckor för jag vet att jag blir fullständigt galen på att inte kunna röra på mig (förutom oförmögen att ta hand om hästarna). Kanske är det en bra egenskap att ha, men samtidigt gör det ju att jag undviker att göra vissa saker som jag kanske egentligen vill göra just för att jag inte vill bli skadad.

Nu tänker jag att jag ska försöka träna smartare istället för att träna sönder mig (om det nu är det jag har gjort, tycker egentligen inte att jag tränar jättemycket). Jag älskar verkligen att det finns sidor som jogg.se och liknande där jag kan lägga in mina träningspass, jämföra med mig själv och andra och följa min utveckling. Tyvärr leder det också till en viss hets, då jag har en väldigt stark tävlingsinstinkt. Någonstans vill jag hela tiden testa om jag inte kan springa lite längre, lite snabbare, fast jag kanske egentligen borde ta det lugnt och bygga upp kroppen långsamt. Men hur långsamt ska det gå? Jag blir rastlös av att skynda långsamt. Tålamod är inte min bästa egenskap.

Nu är det fortfarande lååångt tills Göteborgsvarvet går av stapeln, men jag vill ju ändå börja springa längre och längre utan att höften går åt skogen eller att kroppen värker så att jag bara vill lägga mig ner och sova. Jag vill kunna släppa loss i intervaller och springa så fort jag bara kan för att jag tycker att det är kul.

Det finns hur många träningsprogram som helst på nätet inför halvmaror med måltider och allt, men ofta handlar de om 8-10 eller max 20 veckor. Jag vill börja nu med min resa mot varvet och träna smart, men målvedvetet och det är faktiskt ganska svårt.

Kanske ska jag (precis som jag alltid fått höra i ridningen) sluta tänka så förbannat mycket och bara sticka ut och springa, men det är inte så jäkla lätt. Jag gör väl ett försök idag så får jag se hur det går...

Söndag!

Igår var vi på 40-årsfest. En sådan där riktig hederlig bygdegårdsfest. Bra blandning på åldrar och många trevliga och intressanta personer att snacka med! Tyvärr är jag lite sträv i halsen idag efter att ha försökt överrösta 60 glada människor för att kunna prata med mina bordsgrannar. Men det överlever man! Det var det värt för att få ha kul!

Nu sitter jag här i min soffa, dricker te, funderar på om hästarna är kvar i hagen (har inte sett någon på gårdsplan iaf) och tänker att en liten skogspromenad med Selma skulle vara mysigt. Så får det bli!

lördag 29 september 2012

Man ska aldrig...

...säga att någonting går bra, för då går det åt h*vete! Knappt hade jag publicerat senast inlägget förrän jag såg ponnyn ute på grusvägen och förstod att hästarna rymt. Mina hästar syntes dock inte till. Jag hoppade snabbt i stövlarna, fick tag i ponnyn och ledde in henne i stallet. Då såg jag mina knäppgökar springa förbi utanför.

Men när jag kom ut såg jag inte dem. De var puts väck! Det enda bra med att det regnar jämt är ju att det var tydliga spår efter dem som jag kunde följa. De ledde ner till grannen och där såg jag dem. De hade sprungit ner till en annan häst, som också är ett sto av modell större, nordsvensk närmare bestämt.

Henne gick det tydligen bra att "prata" med enligt Pelle. Jag fick tag i dem och gick hem med dem. Sedan var det bara till att laga stängsel. Grindstolpen var av och grindhandtagen trasiga. Men det fixade jag ganska snabbt och sedan släppte jag ut dem igen. Den här gången hängde jag upp två "farliga" plastpåsar på tråden så att de inte ska springa mot den. Plastpåsar är förhoppningsvis farligare än den nya ponnyn!

Jag såg också att Pelle var arg på ponnyn och försökte attackera henne. Det är väl kanske ett sätt att dölja sin rädsla, eller så försvarar han Bosse. Vad vet jag. Hästar är knäppa! Nu hoppas jag att de håller sig innanför stängslet i fortsättningen!

Ihopsläpp av knasiga hästar!

Jag och Bosse gav oss ut i regnet för att möta upp vår nya hyresgäst och hennes ponny. Jag är väldigt glad över att jag köpte den där regnrocken på Gekås, för den behövdes verkligen idag!

Bosse var pigg till en början och fick trava nästan hela banvallen. Därefter försökte han trava och takta, men lugnade ner sig efter ett tag. Till sist mötte vi ponnyn och hennes ägare och då blev Bosse jättelugn. Han skrittade så långsamt han bara kunde för att de inte skulle komma på efterkälken. Ponnyn gick och smågnäggade hela tiden och undrade nog vart hon var på väg.

När vi kom hem till gården och hoppade av fick hästarna hälsa på varandra. Bosse tyckte det var jättespännande, ponnyn undrade vad det var för ett monster som sniffade på henne och hon skrek och hytte med bakbenen.

Vi släppte in dem i stallet, ponnyn fick stå bredvid Bosses box, eftersom jag har lite grejer kvar att fixa i den bredvid Pelle. Bosse blev hingst och ponnyn brunstade. Knäppgökar! Bosse sniffade och flemmade, såg jättedum ut:).

Jag tyckte att ponnyn verkade kunna försvara sig rätt bra, så jag beslutade mig för att släppa ut dem i hagen. Ponnyn fick gå ut först och sedan Bosse och Pelle som var mycket upprörda över att de fick vänta på att gå ut. Full fart ut i hagen. Bosse sniffade, ponnyn sparkade på den närgångne Bossen och Pelle var livrädd. En jättefarlig ponny hade intagit hans hage! Han trumpetade och sprang runt med svansen upp på ryggen.

De lugnade sig ganska snabbt och Pelle och Bosse höll sig mest för sig själva och gick fram o kollade in ponnyn emellanåt.

Det var skönt att det gick så bra! Imorgon släpper vi ut dem i den stora hagen, så att de har mycket mark att röra sig på!

Det finns inget dåligt väder...

...nej, bara dåliga kläder! Idag ska jag alltså rida iväg med Herr Bus för att möta upp vår nya hyresgäst. Det regnar  öser ner regn ute. Och blåser lite sådär lagom höstigt.

Men jag har ju min fina regnrock och Bosse brukar inte bry sig så värst mycket ifall det regnar eller inte (då är det värre med Pelle), så det kommer säkert att gå jättebra!


fredag 28 september 2012

Pelle den snälle!


Idag slutade jag jobbet tidigt och åkte in till Varberg för att shoppa lite och möta upp en kompis och köpa present till en gemensam vän. Jag köpte en jättego Vinter-parkas från Didriksson på Team Sportia och sedan tog jag en liten sväng i diverse butiker och kollade lite. Kom hem med ögonskugga, parfym och nagelack.

Vännen och jag gick igenom många butiker innan vi hittade den perfekta presenten. Vi hittade mest jättefina porslinshästar, men det var inte det vi var ute efter:).

När vi till sist var klara, körde jag vidare till Årnäs köttbutik för att köpa grillkött. Tyvärr tyckte de inte att det var grillsäsong längre (det är ALLTID grillsäsong enligt mig) så de hade inga färdigmarinerade, men jag köpte lite kotletter och karré och marinerade själv istället.

Jag hann även med en sväng om Woody för att köpa den sista fogmassan till stallfönstren och en snabb visit i lokala ICA-butiken.

Idag sken faktiskt solen och det var riktigt varmt och skönt ute! Det känns som om det var länge sedan man såg solen!

När jag kom hem tyckte jag att det var dags att rasta Pelle lite. Först hade jag tänkt att tömköra honom, men jag var så ridsugen att jag slängde på sadeln istället. Det var rätt beslut, han var så himla trevlig att rida idag! Jag var riktigt förvånad! Inget konstrande om "farliga" saker som inte finns, utan han var helt super-cool!

Jag jobbade mycket med att få honom att gå framåt istället för att hålla på så mycket med tyglarna. Han bjuder inte så mycket framåt i paddocken, utan han fuskar gärna. Men det var mycket övergångar. Han gjorde superfina galoppfattningar både från skritt och trav. Galoppen var jättefin! Kort och lugn.

Vi hoppade över en liten cavalletti på volt och när jag fipplade så att han kom för nära tackade han genom att dra en massa bocksprång efter, väldigt snälla bocksprång dock, inget som fick mig ur balans.

Det var så himla kul att rida honom! Kunde inte låta bli att göra lite galoppombyten, vilket också gick jättebra, förutom att han visste vad som var gå gång och laddade hela diagonalen:). Men bytte gjorde han jättefint!

Jag var mycket nöjd med honom idag! Så kul! En annan som var nöjd var Herr Bus som gjorde en bocksprångsrunda i hagen när jag släppte dem!

Imorgon blir en spännande dag! Då ska nämligen Herr Bus och jag rida iväg och möta vår nya hyresgäst! Ska bli riktigt kul!

torsdag 27 september 2012

5-årsdag idag!

Jag kom precis att tänka på att det idag är fem år sedan jag blev ägare till Hinnagården. 5 år! Känns helt otroligt!

Om jag tänker efter inser jag att jag (och Älsklingen) har fått gjort ganska mycket grejer på dessa fem år.

Tyvärr blir det inget firande idag, ska gå och lägga mig nu eftersom jag är grymt trött efter morgonens händelser. Har faktiskt mått lite illa hela dagen idag. Hoppas att Selma inte ska spy i natt oxå!

God natt?

Min natt

Kl är 03:23. I ett tillstånd mellan sömn o vakenhet märker jag att Selma kräks. Försöker sova vidare, men då kommer den, doften, stanken av varmt maginnehåll.

Jag försöker hålla tillbaka kväljningarna men när jag tänder lampan o ser högen är det omöjligt. Jag klöker o klöker, tur att inte jag hade något i magen att spy upp, för då hade det blivit mer att torka.

Väcker Älsklingen, tvingar honom att torka, ersätta stanken med doftspray och öppna fönstret.

Kl 03:50 försöker jag somna, Älsklingen snarkar.

Kollar på klockan en sista gång 04:45. Somnar. Kl 05:25 ringer klockan...

Det var min natt. Vet inte hur jag ska orka hålla mig vaken denna dag...

tisdag 25 september 2012

Täckeshängarna!

Idag tog jag lite bilder på täckeshängarna som nu är monterade på väggen i sadelkammaren!


Krokar i taket för att kunna hänga upp täcken på tork

Såhär hänger täckena

Det får plats många täcken på varje hängare!




Bildbomb bästa hästen!











Vem har tjuvridit min häst????

Ja, det kan man verkligen undra! Jag tog in hästarna idag för lite ridning av Herr Bus. Precis när jag kom ut började det regna lite smått, men det hindrade inte mig, jag har ju inhandlat en regnrock!

Eftersom hästarna var längst upp i Hästabacken gick jag bara över stubbåkern och hämtade ut dem genom det grindhålet som vi har där. Det tyckte Pelle var MYCKET upprörande! Hans Matte kan ju bara inte komma där och gå en annan väg från hagen! Han gjorde allt för att vigla upp Bosse, som behöll sitt vanliga lugn och vi tog oss helskinnade hem till stallet.

Jag gjorde i ordning Bosse som var lite krånglig  på gången. Skulle backa och skrapa med framhoven. Men när jag borstat klart honom, fått på benskydden och började sadla honom var han hur lugn som helst och stod nästan och sov.

Laddade för ridtur i regn!
Vi gick ut i paddocken även idag. Jag har ju inte ridit honom sedan i onsdags, så jag förväntade mig inte några större framgångar. Men så fort jag kom upp på honom kände jag att något var annorlunda. Han lydde minsta viktförändring från min sida. Han var mjuk som smör i munnen. Han tog sidförande skänkel som vilken välutbildad häst som helst. Helt otroligt! Hur kan denna häst vara så underbar att rida när han aldrig blir riden??? Har någon tjuvridit och utbildat honom??? Eller är det bara så att han är så fantastiskt ridbar???

Jag tror på det sista alternativet. Han är en otroligt ridbar häst. Jag har aldrig ägt eller ens ridit någon häst som är så ridbar och visste inte riktigt vad det innebar innan jag fick den här hästen!

Även i galoppen var han hur fin som helst. Han balanserade sig själv, inget häng i tyglarna och han gjorde sådana perfekta avslutningar där han inte drog ner huvudet, utan saktade av som man ska göra, helt i balans. Otroligt!

Det är så kul att ha en sådan här häst. Man vill ju aldrig hoppa ner från den hästryggen! Men vi avslutade med en liten skritt-tur i regnet och även det gick superbra!

Regnrocken var riktigt bra. Eftersom den är så lång kan man pilla in den vid knäna så att man håller låren torra och varma. Dessutom sträcker den ut sig över baken på hästen (vilket Pelle förmodligen inte kommer att uppskatta, farligt!). Väldigt bra köp! Köpt på Gekås för 399:-. Finns även på Hööks, men då kostar den drygt 900:-...

Lekt med kameran har jag också gjort ikväll, det blev lite fina bilder på min fina häst! Pelle var inte intresserad av att vara fotomodell...
Bästaste hästen!

Jaha...

Nu är alltså sadelkammaren klar. Vad ska jag då göra???

Självklart ska jag ägna mig åt mina kära hästar!!! WIIIII!

måndag 24 september 2012

Sadelkammaren färdigmålad!

Sadelkammaren är nu färdigmålad, täckeshängarna från Bole upphängda på sin plats och jag har börjat skruva ihop lite förvaringshyllor från IKEA. Nu är det lite småpill kvar med att göra klart förvaringshyllorna och skruva upp lite mer krokar.

Eftersom det hann bli mörkt innan jag var klar och elektrikern ännu inte har fixat ljuset i stallet så tog jag inga bilder, utan ni, mina läsare får vänta till imorgon:).

Men jag kan bjuda på lite bilder från den delen av sadelkammaren som har varit klar en tid!



Därför gillar jag Hippson!


Förra veckan läste jag den här artikeln på hippson.se. Den handlar om den danska ryttaren Linnea Ericsson som talar om att hon minsann aldrig rider utan graman, samt att hon aldrig rider ut eftersom hon är rädd för att trilla av och skada sig.

Självklart är detta en artikel som skapar stor diskussion på Hippsons hemsida, vilket deras husbloggare Marie Ryman tog fasta på och skrev ett helt underbart bra inlägg som beskriver hur man på hippologutbildningen aldrig använder sig av graman och istället låter hästarna vara hästar. Hon beskriver även hur de håller unghästarna glada genom att åta dem gå i hage med jämnåriga hästar och rida ut dem i massor för att få fram den naturliga framåtbjudningen.

Jag tycker det är riktigt bra av Hippson att publicera bloggar/artiklar som beskriver hur någon känd ryttare gör, även om det är kontroversiellt och sedan kontra med en annan blogg/artikel som bekriver hur man kan arbeta på ett mindre kontroversiellt sätt (som också leder till framgång).

Selma!




söndag 23 september 2012

Fina stallfönster!

Stallfönstren före
Jag började på semestern med att göra iordning stallfönstren som finns i boxarna. Rutorna var vita och omöjliga att se igenom, såväl som omöjliga att göra rena. Karmarna av gjutjärn var rostiga och fula.

Jag valde att använda Polykarbonat för att slippa behöva montera fula galler framför de vackra fönstren. Polykarbonat är en tålig plastskiva som ser ut precis som glas, men hästarna kan inte ta sönder dem med mulen då de är mycket mer hållbara än glas. Skulle de mot förmodan lyckas ta sönder en ruta så blir det inga vassa kanter som de kan skada sig på, utan istället kommer antagligen hela rutan att trilla ut.

Jag hittade detta materialet via en tråd i bukefalos forum där en person berättade om att de hade använt Polykarbonat i sina stallfönster. Jag googlade lite och hittade stocksundet.se, kontaktade dem, fick svar med en gång och leverans väldigt omgående (rekommenderas!). Jag fick alla rutor tillskurna utom de som sitter överst i bågarna, men de gick att såga till själv med en sticksåg.

Jag knackade ut alla de gamla glasrutorna och tog bort allt gammalt, hårt fönsterkitt. Det var ett jäkla jobb! Jag borstade karmarna med stålborste och tog ner alla överfönster (som satt rätt löst). Sedan målade jag karmarna med rostskyddsfärg.
Därefter målade jag dem med svart lackfärg två gånger.
















Efter målandet hände det inte så mycket förrän förra helgen, då Älsklingen började kitta fast rutorna. Han har jobbat stenhårt med detta i helgen och nu börjar det bli klart! Jag är riktigt nöjd med resultatet! Blev fantastiskt fint!

Världens snyggaste stallfönster!

Fått mycket gjort idag!

Det känns faktiskt som om jag fått ovanligt mycket gjort idag. Jag började med att köra in 5 kärror ved och eldade så att det nu är varmt och skönt! Därefter började jag jobba i sadelkammaren.

Såhär såg det ut före:
Omålade, mörka väggar
Taket
Jag började med att ta bort det hemgjorda gallret framför fönstret (minns när jag och pappa monterade dit det veckan innan jag fick hem min första häst 1993). Sedan var det bara till att börja måla. Det gick så himla bra. Snabbt och smidigt. Största delen av taket gick att rolla. Jag målade också väggarna när jag ändå höll på.

Färgen jag använder är väldigt snabbtorkande så när jag hade fått i mig lite lunch kunde jag gå ut och måla en andra gång. Sedan gav jag mig på den gråa färgen och målade allt det gråa.

Så nu ser det ut såhär:
Taket

Väggar
Jag målade även grått i boxen bredvid Bosse så nu är den snart klar för inflyttning, vilket är bra eftersom jag får en hyresgäst nästa helg:).

Även Älsklingen har jobbat hårt idag. Han har kittat fönstren. Är så himla glad att han gör det, för annars hade det nog aldrig blivit klart! Tyvärr tog kittet slut, men nu är det bara 1½ fönster kvar. Resultatet blir helt fantastiskt!

Älsklingen fixade även lås på sadelkammardörren så nu kommer där inte in några oinbjudna gäster utan att behöva anstränga sig ordentligt! Skönt!


Nu börjar faktiskt sadelkammaren bli klar och jag älskar den där känslan när man nästan är klar, när man så att säga ser upploppet. Jag var i det närmaste frenetisk när jag målade idag, som en duracellkanin! När jag ser slutet blir det på något sätt lättare att jobba och roligare. Nu återstår bara en sista målning av det gråa, vilket jag kommer att göra imorgon efter jobbet. Sedan ska jag skruva upp lite täckeshängare, krokar i taket och skruva ihop lite skåp som jag har köpt på IKEA.

Måla måla måla!

Igår fick vi äntligen flyttat de 8 OSB-skivor som blev över när vi byggde sadelkammaren så att jag kan måla täckesdelen som inte är klar än. Så idag ska jag ut och ta bort lite grejer, göra rent och sedan börja måla taket. Det blir det sista taket jag målar för lång tid framöver!

Även fönstren börjar gå framåt nu igen. Vi köpte ny fogmassa igår så Älsklingen gjorde klart tre av fyra överfönster. Så himla glad att han gör det åt mig! Vet inte hur jag skulle hunnit med det annars!

Vi var även iväg en sväng och tittade på lite traktorer igår. Vi är ju på jakt efter en 4-hjulsdriven sak med lastare så att vi kan få undan snö från gårdsplan (har hört att kommande vinter ska bli ÄNNU värre än de tre föregående pga lite is på Arktis), flytta på balar, köra ut grus osv. Vi hittade en som var på utlåning så om två veckor kan vi förhoppningsvis åka och titta på den. Hoppas och tror att den kan bli bra för oss!

Jag fick igång trimmern igår och trimmade gräs runt husen och i "gången" mot vinterhagen där gräset var meterhögt. Det var även en massa nässlor och hallonbuskar som var i vägen. Det börjar ju ändå lida mot inomhussäsong för hästarna och vinterhage, så det känns bra att ha fått fixat det nu. Men sålänge här finns bete går de ute. Hoppas bara att det inte blir alltför mycket mer regn nu. Men de klarar sig bra ändå där upp i Hästabacken, det är ju såpass högt beläget att vattnet rinner av och så har de ju den fina, täta skogsdungen som de står och kurar i när de tycker att det regnar för mycket.

Första arbetet idag blir att köra in lite ved och elda i pannan. Just nu är här bara 17 grader inne och det är ALLDELES för kallt! Man ska inte behöva frysa när man är inomhus!

lördag 22 september 2012

Lite lek med nya kameran...

Igår och i morse tog jag lite bilder, så himla kul med en riktigt bra kamera! Fast det tar tid att lära sig alla funktioner, men det kommer väl, antar jag. Det är även kul att ha en så otroligt fotogenisk hund! Dock ska jag ta bilder på henne med lite roligare bakgrund utomhus!
Finaste Selma

Donna och Selma

Det är jobbigt att se Husse äta...
Dregel!

Knas-hästarna

Blött gräs

Dripp dropp