Sidor

lördag 30 januari 2016

Sluta aldrig springa!

I takt med att antalet ridpass har ökat, har tyvärr antalet löparpass minskat. Jag har också en intensiv jobbperiod just nu som gör att motivationen till löpningen har legat lite nere. För att inte tala om vädret. Regn och rusk. Blä.

Men när jag gick hem från ridhuset idag började jag faktiskt känna ett sug efter att springa. Och det höll faktiskt i sig till eftermiddagen. Solen var på väg igenom molnen ett tag och då kände jag att det var dags. Det kände Selma också:)

Det är verkligen inte bra att göra löparuppehåll. I alla fall inte någon längre tid. Vikten ökar och tempot minskar. Och allt är tungt och jobbigt. Kanske inte de första tio minuterna, men sen.

Jag har bestämt mig för att jag ska ta det lugnt och känna av kroppen när jag springer. Jag vill inte dra upp några gamla skador. Det är också väldigt lätt att göra det när man har ridit och är lite mör i innanlårsmusklerna och i höfterna.

Så jag bestämde mig för att springa minst en halvtimme eller fem kilometer. Det som tog längst tid, helt enkelt. Att springa 5 km på en halvtimme brukar inte vara några problem för mig. Men idag hann jag inte upp i den sträckan, så jag slutade springa när klockan ringde för 5 km istället.

Det var lite kämpigt, men det är ju kul att ha med sig den alltid lika positiva och glada löparvovven Selma!

Go och glad!
När jag hade slutat springa hade vi lite mindre än en kilometer hem. Selma fick upp spåret på en fasan och jag släppte henne så att hon kunde spåra upp den. Hon var minsann inte trött! Hon sprang kors och tvärs över åkrar och upp i skogen. Orättvist!

Jag hoppas komma igång lite mer med löpningen nu igen. Det blir allt ljusare på kvällarna och det ökar ju motivationen. Det är också väldigt skönt efteråt, man känner sig lite lagom nöjd! Och pigg!

Ridlektion!

Idag var det dags att träna för Charlotte igen. Tiden gick lite väl fort i morse och jag var där prick tio, men hann sitta upp och skritta lite lätt innan hon kom in.

Det var alltså den vanliga hoppsadeln som fick följa med idag och ja, han var en helt annan häst än i torsdags. Det märktes direkt. Ryggen höjd, halsen framåt nedåt, avslappnad. Dock var det lite spännande att där var en annan häst, men den spänningen gick över snabbt.

Jag testade att trava honom också innan vi drog igång och började arbeta. Vi började med samma övning som förra gången. Trav och på långsidorna avbrott till skritt. Rak häst (så jäkla svårt). Men idag var han visst rakare, så det har gjort nytta att träna:). Vi lade till en volt på varje kortsida också.

Han blev lite springig på långsidorna, men han fick lära sig ta förhållningarna och vänta. Det gick bättre och bättre. Sedan jobbade vi lite på en 20-metersvolt också. Charlotte ställde en bom parallellt med kortsidan och ett block så att jag fick ett spår att rida igenom. Varje gång jag kom där skulle jag sakta av till skritt.

I högervarvet fick jag tänka på att rakställa honom i svängen och få med honom hela vägen. Efter ett tag drog han iväg åt vänster på den öppna delen av volten och han gick emot. Något som han egentligen alltid har kört med. Så då fick jag parera honom innan han hann skjuta iväg så att han gjorde som jag ville. Han blev faktiskt riktigt fin efter ett tag. Men vi märkte att han försökte "springa bort" när han inte riktigt orkade.

Sedan var det dags för galopp. Vi började i vänster och det började med att han fattade höger två gånger innan han tillslut kom in i vänstergaloppen. Han har lättare för den, vilket är lite märkligt, då han har svårare i vänstervarvet när man travar...

Det gick hyfsat, men han sprang en del där med. Men i högergaloppen blev det väldigt mycket spring. Där sprang han lååååångt bort! Lite okontrollerat kändes det, men när jag fick saktat ned honom lite och han lyssnade på mig märkte jag att den där fina korta galoppen ändå finns där, även om det är för en kort stund. Så det kommer nog när han blir lite starkare!

Det som har förbättrats sedan förra lektionen som var för två veckor sedan är ju att han faktiskt fattar galopp lättare nu (när jag håller stödet i yttertygeln och mjuknar på inner). Höger galopp fattade han faktiskt på kommando på långsidan, så det var ju bra. Han har också, som sagt, blivit rakare och är mer framme med näsan. Så det är ju kul att det går framåt!

Det är också väldigt bra att ha Charlotte som kan se skillnader som jag själv inte tänker på och som hela tiden är positiv och ändå är där och påminner om händer, skänklar och överkropp. Riktigt kul är det att träna för henne!

Jag är också lättad över att han kändes så mycket bättre idag än i torsdags, för jag var lite orolig över att han skulle vara öm i ryggen och det var därför han betedde sig som han gjorde då. Men jag kan nog dra slutsatsen att han helt enkelt inte trivs med Stübbensadeln, så den får åka tillbaka. Ska bli spännande att se ifall han gillar Dominusen bättre!

Idag var det nästan 30 grader varmare än för två veckor sedan...

fredag 29 januari 2016

Då var januari avklarad!

Jag kan inte fatta det! Årets första arbetsmånad är redan avklarad! Helt sanslöst vad tiden går fort! På jobbet har jag haft två mycket roliga, spännande och lärorika dagar med mina projektgrupper i logistik- och transportprojektet.

Vi har pratat lean, slöserier, spelat leanspel, lärt oss ett arbetssätt som heter Scrum och funderat över vad vi ska göra i projektet och var vi ska börja någonstans. Jag har haft två fantastiska kollegor till hjälp som har utbildat oss och hjälpt oss i våra tankar. Det är väldigt lätt att hela tiden tänka lösning, istället för vad vi behöver göra för att komma fram till en lösning.



Det kommer nog att ta ett tag innan Scrum-tänket sitter helt, men nu har vi övat en hel dag på detta och vi är redo att sätta igång med våra sprintar på måndag. De uppdrag jag har fått i den första sprinten innebär såklart en del administration och sammanställning av vad mina projektdeltagare kommer fram till, men jag ska också få följa med på en runda i "verkligheten", vilket ska bli väldigt kul! Det är lätt att fastna på kontoret när man är kontorsråtta, men otroligt nyttigt att gå ut och titta hur det ser ut där saker och ting egentligen händer.

Rent spontant ser jag att Scrum-arbetssättet kan vara bra i just det här projektet som kan bli helt oöverkomligt ifall man inte bryter ner det i mindre delar som blir mer hanterbara. Det går även att använda tänket i andra uppdrag som man har, tycker jag. Jag tror det är ett effektivt sätt att få saker gjorda och avklarade och samtidigt hålla koll på vad som blir gjort, vad som inte blir gjort och varför.

Så nu har jag två spännande veckor att se fram emot! Och jag har också insett att jag MÅSTE skriva ner exakt vad jag ska göra så att jag inte glömmer saker och ting. Post-it-lappar är ett väldigt enkelt planeringssystem! Denna vecka har jag glömt/förträngt en massa saker som jag har lovat att göra, inget bra tecken... På måndag blir det första som händer på morgonen att planera veckan med aktiviteter som ska göras och prioritera dem så att jag kan bocka av efterhand. Och inte glömmer något. Jag tänker också att det är ett bra sätt att avsluta en vecka på. Fundera på vad som blev gjort i veckan och sedan lägga upp kommande vecka.


Men överlag är det med en riktigt skön känsla i magen som jag lämnar januari månad och ger mig in i februari. Det är otroligt kul att vara projektledare, även om det såklart är mycket att göra emellanåt. Som tur är har jag härliga kollegor med i projektet som gör att det går lite lättare.

När jag kom hem ikväll (efter en snabb handlingsrunda i stan) kände jag mig helt färdig! Att sticka iväg till ridhuset och prova sadel kändes inte som något jag orkade göra. Planen blir istället att rida i den vanliga hoppsadeln imorgon när jag rider lektion. Den har ju funkat bra hittills. Det vore ju synd att behöva avbryta lektionen för att inte sadeln passar.

Jag hoppas kunna prova Dominus-sadeln på söndag eller i nästa vecka. Hoppas verkligen att Bosse beter sig bättre i den än i Stübbensadeln.

Nu ska jag äta lite och lägga mig i soffan och njuta av att det är helg!

torsdag 28 januari 2016

Onöjd häst #sadelprovning

Idag traskade Bosse och jag iväg till ridhuset med Stübbensadeln på Bosses rygg. Dags att testa i den hemtama miljön.

Nu är det ju inte så kallt längre, flera plusgrader och så var det faktiskt uppehåll idag. Så därför räckte det med de fodrade, helskodda ridbyxorna, sweatshirt och väst. Skönt! Dock synd att det inte finns någon snö som lyser upp...

Vi var ensamma i ridhuset idag och jag satt upp och skrittade några varv till att börja med. Bosse kändes ovanligt stel och lite stum i munnen. Inte samma mjuka, fina känsla som vanligt. I traven var han lite ovillig, gick inte fram i samma fina takt som han brukar. Ville inte släppa igenom i ryggen och huvudet for upp och kontakten med munnen försvann helt, liksom ryggen.

Övergångar hjälpte föga. Han blev bara mer och mer ovillig att lyssna, både framåt och bakåt. Han var helt enkelt väldigt onöjd.

Han har alltid varit så fin att rida, avslappnad och med lätt stöd i munnen. Han brukar svara både framåt och bakåt, även om det är lättare framåt.

Jag tyckte dock att jag satt mycket bättre i sadeln än i tisdags. Jag hade bra kontakt med båda sittbenen och kände mig väl balanserad. Mycket bättre känsla denna gång. Men det hjälper ju inte när hästen inte gillar sadeln. För det är det jag misstänker, att han inte gillar den eftersom han betedde sig som han gjorde.

Eller så hade han en extremt dålig dag. Men han har ju inte haft en sådan här dålig dag sedan jag började sätta igång honom innan jul. Så det känns mindre troligt. Väldigt synd, för det är en fin sadel och jag tror nog att jag hade kunnat trivas med den.

Så imorgon blir det test av den andra sadeln. Hoppas på bättre reaktion. Annars får jag väl fortsätta att rida i hoppsadeln. Om han nu inte gillar dressyrsadlar... Fortsättning följer!

Onöjd kille...

onsdag 27 januari 2016

Sadelhistorian fortsätter...

Nu har jag hamnat i ett totalt sadelnörderiläge! Har suttit vid datorn hela kvällen och sökt kunskap. Dels om de sadlar jag har på prov med också om vad det kan finnas för andra alternativ.

Den tredje sadeln blev det inget av för den var visst såld av sadelbutiken utan ägarens vetskap. Men jag kan ju inte låta bli att fundera över ifall en sådan sadel hade kunnat vara den rätta...

Bosse har vilat idag. Han har ju gått två dagar i rad nu, även om det var lätta pass, så var det nog lite mentalt jobbigt för honom igår.

Jag har sett lite "reklam"-videos på Youtube för Stubben-sadeln som förespråkas hårt av Charlotte Hadad. Modellen är tydligen en upphottad Tristan som inte ska hjälpa ryttaren med stora knästöd, utan den balansen ska man hitta själv. Då är frågan hur lång tid det tar och ifall Bosse orkar med en lite mer obalanserad ryttare under den tiden...

Jag kollade lite noggrannare på sadlarna nu ikväll när jag var ute och nattade hästarna. Stubbensadeln är i jättefint skick! Så gott som ny!

Och Dominussadeln är mer sliten, men den kommer ju att hålla ett bra tag till!

Så det är väl bara till att fortsätta prova och försöka känna efter om någon sadel känns tillräckligt bra för ett köp eller om jag ska avvakta att det dyker upp fler sadlar för hästar med jättekort svängd rygg. 

Det är verkligen inte lätt, det här med sadlar!

Under tiden kan jag tänka på hur det såg ut här hemma för en vecka sedan: 


Nu är snön borta, plusgraderna, regnet, leran och blåsten tillbaka - BLÄ!

tisdag 26 januari 2016

Sadelprovning

Idag har Bosse och jag varit på Horse Farm i Falkenberg och provat dressyrsadlar. 

Anna tog emot oss och vi fick gå in i sadelprovarrummet som ligger intill alla sadlar.

Bosse var på sitt allra tjurigaste humör och högg och sparkade så fort Anna visade sig med en sadel. Tålamod är inte hans starka sida! Prova sadlar är definitivt inte hans grej!

Bosse har en väldigt kort, svängd rygg med hög manke. Bomvidden behöver vara medium wide. Och han behöver gott om utrymme för sina bogar. Det är tydligen inte många sadlar som passar en sådan häst. Suck! Om man inte vill hosta upp 30000kr + för en sadel. Och det vill inte jag!

Anna lyckades dock hitta två som jag fick provrida. Den ena, som satt bäst av de två, var av märket Dominus och hade lite större knästöd. Den andra var en Stubben och hade knappt några knästöd. Dessutom hade den så korta stroppar att jag behöver en ny sadelgjord.

Anna tittade även på min hoppsadel för att kolla att den inte är helt fel och hon tyckte att jag skulle sätta i ett vidare koppjärn och använda en pad under den, så skulle den sitta gott nog. Dock ska jag tänka på att inte sitta ner för mycket i den för om den hamnar i bakvikt kommer trycket för långt bak på hans rygg. Bra, då slapp jag byta den iaf. Och blått koppjärn har jag, så det är lätt fixat.

Jag började rida i Dominus-sadeln. Första känslan var att jag satt lite väl låst pga de stora knästöden. Till en början ville inte Bosse gå fram riktigt heller i traven när jag satt ner. Men det blev bättre efter ett tag. Han var ju lite spänd i början också, nytt ställe och allt, så det kan ju också ha påverkat. Galoppen fattades lite lättare och kändes bra.

Sadeln var skön att sitta i, men det drog något fruktansvärt i insidan av låren. Ingen riktig jippi-känsla. Men så har jag ju inte suttit i en dressyrsadel på fem år. Jag har inte riktigt vanan inne.

Stubbensadeln var helt annorlunda. Där fanns inget stöd och jag kände mig lite obalanserad. Tappade stigbyglarna några gånger och Bosse kändes inte helt bra. Lite knackigt kändes det.

En annan skillnad är att Stubbensadeln är i betydligt bättre skick och Dominussadeln är väldigt sliten. Det gör mig mer sugen på Stubbensadeln.

Men det är grymt svårt att bestämma sig bara sådär, så båda två sadlarna fick åka med hem för vidare provning.

Så nästa gång jag rider börjar jag med Stubbensadeln och testar Dominussadeln efter halva passet. Enda problemet är väl hur jag ska få med mig två sadlar till ridhuset. Ta bil och släp? För att ta sig 1km? Känns löjligt, men kanske är enda lösningen...?

Vi får se vad som händer. En tredje sadel som kommer från en bekant är också på väg in i leken. Ska bli spännande att se om den passar till Herr Svårsadlad!


måndag 25 januari 2016

Snösulor och träning

Idag var det dag för hovis att komma hit. Verka, slänga på nya skor och snösulor. Tyvärr verkar det som om vintern har gett sig för den här gången och igår bjöds det på regn och idag 3 plusgrader. Men det finns ändå lite snö här och var och det gör att det faktiskt går att rida på sådana ställen när de nu har snösulor. Dessutom är ju inte januari slut än och jag får väl hoppas på att vintern återvänder i februari.

Jag tog ledigt i eftermiddag, eftersom jag egentligen skulle provat ut sadel. Men det blev ombokat till imorgon, så jag kunde njuta av ledighet istället. Hovis behövde inte stressa för att hinna sko Bosse innan vi skulle ge oss iväg, så det var ganska bra att det blev som det blev ändå.

Så när hästarnas skor var klara kunde jag ta med mig Bosse till ridhuset för att träna lite. Vi har ju inte varit där sedan vi red lektion förra helgen. Vi har ju nyttjat snön istället. 

Jag går fortfarande med honom dit. Idag var han dock hur lugn som helst. Lite snarkande vid "farliga gården", men inga tecken på att vilja vända. Hästarna som brukar vara i hagen och stressa honom hade fått komma in, så där var det också lugnt.

Ridhuset var tomt, så där var han också väldigt lugn och fin. Han reagerade inte ens på snörasandet som höll på med ojämna mellanrum. 

Vi jobbade på med samma saker som vi gjorde på lektionen. Rakriktning. Halter. Övergångar trav.skritt, trav. Vi testade även på lite galopp. Jag har läst i Kyra Kyrklunds bok att man i galoppfattningen ska i princip släppa innertygeln och ha stödet helt på yttertygeln. Tänk att det funkade! Han fattade galopp mycket lättare nu än tidigare! Han satte faktiskt en galoppfattning i vänster varv helt klockrent!

I vänstergaloppen var det lätt att lugna tempot och hitta rytmen och faktiskt rida. Riktigt duktig var han! Även högergaloppen fattade han lättare än tidigare. Men i det varvet blir galoppen väldigt vidlyftig och där kan han inte lugna tempot lika bra. 

Efter högergaloppen blev han plötsligt pigg och höll på att "springa bort" (som Pether Markne uttryckte det) i traven. Jag fick lugna och gå tillbaka till skritt. Det var något som Pether upprepade flera gånger, att när hästen håller på att "springa bort" så kan man alltid gå ner till skritt för att lugna ner den.

Jag var otroligt nöjd med honom idag. Det känns som om uteridningen gjort gott och att han har blivit lite starkare. Utvecklingen går verkligen jättesnabbt nu, känns det som. Och det är såklart otroligt kul att rida honom!

Duktiga hästen!

söndag 24 januari 2016

Pether Markne clinic

Idag har jag och Carina varit i Billdal, på Billdals ridklubb och kollat på Pether Marknes clinic.

Att sitta i ett iskallt ridhus från klockan 10 till halv fyra på eftermiddagen var en plåga. Jag har lite, eller snarare ganska rejäl, träningsvärk från gårdagens skidåkning och ridning. Det är ju många muskler som används både när man åker skidor och när man rider, så det bli liksom dubbelbelastning.

Framför allt är ryggen mör. Det gjorde ju inte saken bättre att sitta på en stenhård träbänk utan ryggstöd och frysa. Dessutom har höftböjarna ballat ur så jag kan knappt lyfta mina ben...

Som tur var så var det både lärorikt och intressant. Först fick vi se två hoppryttare, Hedda Wallin och Wilma Hellström. De fick rida igenom hästarna i trav och galopp och galoppera lite bommar samt hoppa lite. Basic övningar.

Redan där sprack tidplanen. Istället för kl 11 så var det klart halv tolv. En snabb fikarast innan det kom in två ponnytjejer som jag inte kommer ihåg namnet på. Den ena hade tydligen vunnit GP-ponnyn (hoppryttare alltså) och den andra var dressyrryttare på en söt liten welsh-ponny.

De fick också göra basic övningar. Dressyrtjejen fick öva på att lätta i handen i galoppen på den något laddade ponnyn. Till sist blev det bra, men det var svårt för henne. Det är ju så lätt att rida med handen istället för sätet!

Även lunchen blev lite sen, men efter lite mackor och varm choklad var vi redo för eftermiddagspasset. Då kom Emma Emanuelsson och Victoria Wallenstam in på varsin häst (hoppning). De red också liknande övningar som de andra och avslutade med att hoppa en bana.

Sedan avslutades allt med att Pethers make Per Sandgaard kom in och red på sin Charmeur (dressyrhäst). Han visade lite jobb i galopp, slutor, byten, piruetter. Även lite travarbete med passage, piaff och ökningar.

Det som jag tyckte var intressant idag var att Pether följer det spår som han har i sin bok, "hästens grundarbete". Trots att han tränade både dressyr- och hoppryttare var det i grunden samma typ av träning, samma saker för ryttarna att tänka på. Rakriktning, lätta händer, rida framåt osv.

Och så var det enkelheten i övningarna. Inga komplicerade grejer, men ändå så svårt att få till vissa saker, t.ex. tre galoppcavalettis med tre eller fyra galoppsprång emellan. Rida på tre-tre, rida tre-fyra, rida fyra-tre. Inte helt lätt, men avslöjande hur bra koll ryttaren har på sin häst.

Överlag tycker jag att det var en bra dag (frånsett kylan), intressant och väl värt att se! Massor av inspiration att ta med sig hem och öva på!

Avslutning med blommor och grejer!

lördag 23 januari 2016

Härlig ridtur! #snö

Oj, vilken underbar uteritt vi har haft idag, Bosse och jag! Det börjar redan bli mycket ljusare på kvällarna och jag kom iväg kl 15 idag, vilket innebar att jag hade ca 1 timme och 45 minuter på mig innan det började skymma.

Vi skrittade iväg mot Obbhultvägen. Som tur var hörde jag att det kom en traktor, så vi gick ner på vår grusväg igen, men Bosse blinkade inte ens när den körde förbi! Men bråttom hade han. Det är så svårt att bara skritta. Så när vi kom in på en grusväg och upp i Skattagårdsskogen fick han trava lite.

När vi kom upp på krönet där fick det bli skritt eftersom det lutade lite nedåt. Det var så underbart där i skogen att jag bara var tvungen att filma... Det gick såhär:



Jag veet att man inte ska filma när man rider. Dessutom vet jag ju också att han är lite mer på tårna när han går och "snarkar" sådär. Men det gick i alla fall bra. Jag fick stopp på honom, ner telefonen i fickan och vände tillbaka honom och sedan skrittade vi vidare åt det håll vi skulle.

Vi kom ner i grushålan och där fick han trava lite mer. Sedan skritt/taktning igen. Det var lite lurigt när vi tog vägen ner mot Smeas, lite halt och nedförslut, men det gick bra. Vi skrittade sedan ut på en stor gräsåker och där lät jag honom trava innan vi styrde in på gärdsvägarna som leder till Linnarpsvägen. Där fick han också trava, men det var lite lite snö där och så var det isfläckar under snön som gjorde att jag tog det lugnt.

Där började han faktiskt att skritta riktigt bra. Bra energi i skritten, men lugn och avslappnad. På lång tygel. Frustandes. Nöjd med sig själv! Jag blev så glad över att han skrittade riktigt att jag var tvungen att filma lite igen. Det gick lite bättre den här gången..



På vägen upp för backen innan Linnarp stack vi ut på åkern bredvid och där fick han så galoppera. Åh, vad kul han tyckte att det var! Han låg faktiskt på lite på bettet och tog i för kung och fosterland:).

Sedan var det lite svårt att skritta igen, men när vi kom in på vår grusväg slappnade han av igen och skrittade lugnt hem. Dock ville han trava i de sista uppförsbackarna, men där fick jag hejda honom.

Han är så otroligt kul att rida! Han är inte rädd för någonting! Visst kan han titta på saker, men jag märker att han lyssnar mycket med på mina hjälper nu när jag ber honom att fortsätta framåt istället. Hade jag inte filmat där i skogen hade jag hunnit parera honom och han hade aldrig vänt.

Det blev en härlig uteritt, precis så som det ska vara! Det är därför jag har häst. För att komma ut, galoppera i snö och bli på gott humör!

Imorgon får han vila, då ska jag till Billdals ridklubb för att se en clinic med Pether Markne. Ska bli riktigt spännande!

Bästa hästen!

Långpass i Åkulla!

Eftersom jag inte fick ätit någon lunch igår blev jag rätt hungrig framåt eftermiddagen, så när Älsklingen ville åka till Åkulla och åka skidor valde jag att stanna hemma och fixa käk istället.

Men idag tänkte jag att det skulle passa bra med ett långpass efter frukost. Vi behöver ju få upp distanserna lite nu. Det är ju trots allt inte långt kvar till Tjejvasan och Vasaloppet...

När vi kom det var det inte jättemånga bilar, men det fyllde på i spåren mer och mer. Det var många lite mindre duktiga åkare, barn och sådana som låg i spåren så det var stundtals svårt att ta sig fram. Men det gick helt ok ändå. På 3 km blir ju fältet rätt utspritt.

Men det som är svårt (och jäkligt irriterande) är mindre duktiga åkare när de ska byta spår och köra om, som inte orkar/har vett att vrida på huvudet och titta ifall det finns någon bakom som kommer lite snabbare i andra spåret. Det kan vara lite svårt att få stopp när det kommer plötsliga "hinder" i vägen. Trots dessa missöden lyckades jag hålla mig på skidorna utan att vurpa. Skönt!

Planen var att åka i två timmar, men på femte varvet fick jag så grymt ont i korsryggen. Det värkte när jag stakade och när jag diagonalade, ja till och med när jag stod i fartställning nedförs värkte det i ryggen.

Så jag fick ge mig efter fem varv och 1,5 timme. Men det är ju ändå en halv Tjejvasa, så det är jag nöjd med!

Dagens pass!
Älsklingen kämpade på och tog ett sjätte varv innan vi åkte hem. Bra kämpat! Han börjar verkligen få upp farten nu!

6 varv för denna mannen!
När vi åkte hem var parkeringen mer än överfull, liksom spåren, så det var gött att åka hem och käka lunch!


fredag 22 januari 2016

Hårt arbete lönar sig!

Idag var det alltså dags för kick-off i mitt projekt på jobbet. Det blev en sådan där dag när allt flöt på så himla bra! Tack vare att jag igår kunde sitta i lugn och ro och förbereda var det ganska lugnt idag. Jag behövde bara skriva ut lite grejer och förbereda presentationen en sista gång.

Mötet som jag hade innan lunch gick snabbare än beräknat och jag kom ut till Videbergsborg, där jag hade bokat ett videokonferensrum, i god tid. Jag hann i lugn och ro förbereda dator, vart TV-skärmarna skulle stå och var jag själv skulle stå. Uppkopplingen till mina kollegor i Forsmark gick klockrent. Helt otroligt! Det brukar alltid vara något som inte funkar!

Presentationen gick bra och det kändes som om jag lyckades engagera deltagarna och att alla är laddade för nästa veckas övningar då vi kör en dag med Lean- och Scrum-utbildning och en dag där vi drar igång och jobbar "på riktigt". Det ska bli så himla kul!

Deltagarna blev lite extra glada när jag bjöd på tårta också:). Mat och godsaker funkar alltid för att göra folk motiverade!

Det var med en skön känsla i magen jag konstaterade att det hårda arbetet tidigare i veckan hade lönat sig. Det gick lite snabbare än jag hade tänkt och jag insåg att jag skulle hinna ut och rida i dagsljus! Vilken belöning!

Det var lite mindre kallt idag, endast ett par minusgrader, så det var lite snö-stylt-varning. Men jag tänkte att det är bara till att köra på. Bosse såg lite trött ut när jag gjorde i ordning honom, men det ändrades så snart vi kom utanför stalldörren. Jag hade tänkt rida på åkern igen, men så tänkte jag att vi får variera oss lite och ta en runda i skogen först.

Det är verkligen helt magiskt ute nu! Så otroligt vackert! Och så den där tystnaden som är så speciell när det är snö ute! Det redan goda humöret blev bara bättre och bättre!

På väg upp i skogen!
Jag var ju bara tvungen att ta lite bilder på allt detta vackra! Bosse stod lugnt och snällt och lät mig greja med telefonen.

Min fina gård!

Bosse spanar ut över ägorna!
Vi traskade igenom skogen och kom ut på en grusväg. Då blev det plötsligt väldigt bråttom och han gick och spanade åt vänster hela tiden. Och så detta taktande. Så otroligt irriterande! När vi kom ut på Obbhultvägen började han ruska på huvudet och jag funderade på ifall han tänkte gå upp i luften. Men han höll sig på marken, som tur var!

Vi skrittade in på åkern och så fick han trava lite. När vi kom in där så blev han plötsligt helt lugn. Låg inte på någonting i traven. Dock blev det lite "jättetrav". Han lägger sig på bettet och så tar han gigantiska kliv i traven med väldigt mycket svävmoment! Där fick jag allt lugna ner honom.

Vi red bort närmare hagen och där lyckades han fatta galopp och sedan galopperade han jättefint! Det var ingen klockren fattning, men lite lättare än i ridhuset och på ridbanan.

Han galopperade på lugnt, fint och kontrollerat. Jätteduktig var han! Efter det travade vi lite mer och sedan skrittade vi av. Han skrittade stundtals bra, men ibland fick han lite bråttom och taktade.

Härlig åker att rida på!

Mer åker!
Det är verkligen helt underbart med denna snö och kyla! Jag bara älskar det! Jag vill att det fortsätter såhär utan avbrott hela januari och februari ut! Sedan kan våren komma! Eller efter Vasaloppet kan våren komma!

Det var lite kallt om händerna idag. Vi hade lite vind som kylde ner oss. Det är första gången i vinter som jag har frusit om händerna. Jag har ett par tunna handskar när jag rider, eftersom jag inte gillar känslan jag får med tjocka handskar. Men efter ett tag fick jag ändå upp värmen, så det var inte så himla farligt!

Lite snöstyltor fick han, men inte så farligt. Det ska bli helt underbart att få på snösulor på måndag så att man kan rida i all snö oavsett temperatur!

Nu blir det lite taco-kväll här hemma innan jag somnar i soffan framför TV:n i vanlig ordning. Hej helg!

torsdag 21 januari 2016

Vänta vänta vänta!

Den 28 december beställde jag ett par vinterridstövlar hos HorseMeUp. Efter att inte ha hört något mailade jag dem den 12:e januari och fick beskedet att de snart skulle komma in och de skulle skicka dem.

Efter att jag fortfarande inte hade hört något så mailade jag dem igen idag och då får jag plötsligt beskedet att de har fått besked från leverantören att de kommer in vecka 22. Inte så aktuellt med vinterridstövlar då (hoppas jag). Jag fick frågan ifall jag ville ha svarta stövlar istället för bruna och visst det är ju OK (med tanke på alternativet som är att vänta till vecka 22).

När jag undrade hur lång tid det tar innan jag får dem så fick jag i princip samma svar som i första mailet, dvs "vi får dem från leverantör och skickar dem inom 5-7 dagar.

Jaha. Det finns en viss risk för att vintern är slut här på Västkusten då, men man får väl hoppas att det blir lite mer vinter senare. Eller nästa säsong.

Jag är faktiskt lite irriterad på att de inte har informerat mig som kund om läget. Att jag ska behöva fråga. Inte någon vidare kundservice ifall man frågar mig! Om nu en kund har efterfrågat sin leverans en gång gör man väl allt för att ge besked så snart som möjligt?!

Jag fortsätter vänta och hoppas att nästa veckas väderprognos inte slår in!


Det är mycket nu!

Det är lika fascinerande varje gång, hur saker och ting har en förmåga att samlas till ett enda tillfälle och då händer ALLT på en gång!

Denna vecka har varit lite dåligt planerad från min sida när det gäller jobbet. Imorgon drar mitt projekt, som jag är projektledare för, igång "på riktigt" med en kick-off och samtidigt har jag varit bokad på en utbildning som gick över gårdagen och idag.

Såklart så trillar det alltid in frågor och annat som behöver lösas innan kickoffen några dagar innan. Och igår när jag satt på utbildningen började det trilla in mail och frågor som behövde lösas.

Jag började inse att det skulle bli svårt att hinna svara på alla frågor och dessutom hinna förbereda den presentation jag ska dra imorgon eftermiddag, så jag funderade på hur jag skulle lösa detta.

Jag kom fram till att utbildningen inte är livsnödvändig, samt att den går vid fler tillfällen och jag kan avsluta den senare, så jag överlade med min chef och fick ok på att ta en jobbardag hemma istället.

Och det var ju en jäkla tur! Hela dagen har gått åt till att svara på mail, ringa samtal, svara på samtal. Det kom hela tiden nya grejer att lösa! PUH! Detta hade jag aldrig hunnit imorgon förmiddag! Dessutom ska det lämnas in uppföljningsrapport till ledningen senast på måndag och det var rätt skönt att hinna gå igenom den i stora drag idag så att jag bara kan slänga in det sista på måndag innan jag skickar in den!

Men nu tror jag att jag har betat av det viktigaste och hunnit förbereda mig så bra som möjligt och att ifall det kommer fler grejer imorgon på förmiddagen så är jag rustad för att hinna med att rodda det också!

tisdag 19 januari 2016

Vinter på riktigt

Idag vaknade jag upp till 2 dm snö. Helt underbart! Fick skotta mig fram till stallet. Sedan blev det skottning från ytterdörren till garaget och utanför garaget så att jag skulle få ut bilen.

Mycket härlig snö!

Skottat ut bilen
Någon snöröjning var inte i sikte när jag drog iväg till jobbet. Inte på vår grusväg och inte heller på Obbhultvägen. Som tur var hade någon kört där redan, annars hade det faktiskt varit svårt att se vägen nedanför Mute backe där snön blåste över vägen.

Ute på 153:an var det i alla fall plogat, men inte direkt snö-/isfritt. Jag hade lite tur och hamnade efter ett tag bakom plogbilen så att det blev något bättre.

Ute på E6 var det isknottror som underlag. Snorhalt! Men ändå blir man omkörd av sådana som har bråttom. Bara tur att det inte händer fler olyckor än vad det gör! När jag var mellan Varberg Nord och Väröbacka snöade det så mycket att jag knappt såg vägen! Så jäkla jobbigt att köra!

Jag kom till sist fram till jobbet, men jag ångrade att jag inte tog med mig datorn hem igår, för då hade jag aldrig kört till jobbet idag. Men det är lätt att vara efterklok.

När jag kom hem var det såpass ljust ute att jag i alla fall kunde ta en bild på mitt fina hus...

Vinter i Hinnagårn!
Jag fick ju mocka, eftersom jag skottade snö istället på morgonen, men det gick snabbt och hästarna fick komma in och få mat. 

Framåt halv sju gick jag ut för att rida. Hade längtat efter snötäckt åker och galopp hela dagen!

Tyvärr har ju Bosse fortfarande inga snösulor, så jag var lite försiktig eftersom jag var rädd att det byggdes styltor. Vi traskade ut på åkern bakom uthusen. Det var faktiskt ganska ljust ute, tack vare snön och månskenet som skymtade emellanåt. Pannlampan behövdes inte.

Vi skrittade och travade på åkern och Bosse var hur cool som helst. Senast vi var på åkern var han lite stissig, men idag gjorde han bara det han skulle och brydde sig inte om saker runt omkring. Han kanske inte såg så mycket, vad vet jag.

Det lutar lite sådär lagom på åkern också, så det blev lite lätt backträning. Andra varvet uppför backen föll han in i en fin galopp. Även den lugn och fin. Så härligt!

Det är verkligen en speciell känsla att rida ute på en åker i månsken, helt tyst ute och inga lampor som stör. Dessutom slapp jag frysa om rumpa och lår eftersom jag hade mig goa täckjkol från Uhip.

Det blev ett lugnt, men härligt pass. Lite synd att månen höll sig bakom molnen det mesta, men det gick ju bra ändå!

När vi var klara kunde jag konstatera att det inte hade blivit så mycket styltor ändå, så det var rätt lugnt. Men det ska bli så gött att få på snösulor nästa vecka när hovis kommer. Fast då försvinner väl snön för den här säsongen...


Coola killen!
Jag var väldigt nöjd med Bosse och hur han betedde sig idag. Det var riktigt kul att komma ut! Nu hoppas jag på lite mer kyla så att snön inte fastnar lika lätt och vi kan galoppera lite mer rejält!

måndag 18 januari 2016

Temperaturskillnader!

I morse var det nästan lika kallt som igår, 15 minus när jag gick ut till hästarna. Dock var det utlovat nollgradigt under dagen. 

Vattenbaljorna i hagen var bottenfrusna båda två, ingen chans att få loss isen i dem, så jag fick ta två hinkar á 20 liter som de brukar ha inomhus. Inte så mycket vatten, men bättre än inget. Det känns ju lite oroligt att släppa ut dem utan vatten med tanke på kolikrisken, men jobbar man så går det ju inte att lösa på annat på annat sätt. Man får helt enkelt göra det bästa av situationen.

När jag körde till jobbet steg och sjönk temperaturen för att sluta på 0 när jag kom fram. Vad varmt det kändes då:). 

Under dagen har det varit sol och någon plusgrad, så när jag kom hem var kylan på väg att krypa ur stenväggarna, vilket såg lite häftigt ut!

Isiga ytterväggar
När jag kom ut i stallet för att ta in hästarna så var det jättekallt där inne! Det hade helt enkelt inte hunnit med i temperaturväxlingarna. Så jag fick öppna båda dörrarna för att försöka jämna ut temperaturen.

Isen i vattenbaljorna hade släppt, eller i alla fall i den ena, den andra fick jag kämpa lite med innan jag fick ut isen, men nu gick det ju bra att fylla på vatten igen. Så gött!

Äntligen påfyllning av vatten!

Is-hink
Jag tycker att det har gått riktigt bra att hantera kylan som vi har haft nu. Eftersom jag har min fantastiska "låda" där vattenkran och slang hänger instängt med en frostvakt så har jag hela tiden haft rinnande vatten, vilket såklart är en stor fördel. Nu vet jag ju att den klarar minst 20 minus.

Kran- och slanglådan
Det är en väldigt enkel konstruktion som funkar kanon! Det är egentligen bara idag som hästarna inte har haft vatten i baljorna såhär långt och jag har inte behövt bära något vatten överhuvudtaget. Det gör ju livet mycket enklare!

I sadelkammaren har jag ju ett element ståendes som gör att det i alla fall är några plusgrader där. Perfekt att ställa betforhinkarna där så att det inte fryser. Och skönt att värma sig när man har varit ute i kylan ett tag!

Ikväll fyller det på med snö nu och 1-1,5 dm snö är utlovat. Det gör att det kanske ÄNTLIGEN går att rida lite mer ordentligt ute imorgon kväll. Snart fullmåne, så det kan bli riktigt mysigt ifall det klarnar upp!

söndag 17 januari 2016

Avslutat dagen i Åkulla!

Efter att ha fått in ensilage-balen i stallet och käkat lite mat så ville Älsklingen dra till Åkulla och åka skidor. Jag hängde såklart på. Jag gillade verkligen att vara ute idag. Kylan till trots så älskar jag ändå det vita landskapet och solen. Det gör mig på ett osedvanligt gott humör!

Jag visste dock inte riktigt hur det skulle gå eftersom jag kände av ryggen lite grann efter ridningen. Men lika bra att köra på, tänkte jag!

Det var rätt mycket bilar där uppe, men man märkte inte av att det var så jättemycket folk. De flesta var väl på väg hem när vi kom dit eftersom klockan var strax efter kl fyra.

När vi åkte hemifrån var det 12 minusgrader, så det var mycket kläder på. Jag var lite tveksam till vika handskar jag skulle ha, men tog ett mellanting. Inte jättetjocka, men inte heller sommarvantar.

Till en början frös jag så mycket att jag tappade känseln i händerna. Jag tänkte först gå tillbaka till bilen och hämta de andra, lite varmare handskarna som jag hade med mig, men så beslutade jag mig för att fortsätta och när jag åkt ungefär ett halvt varv så kom händerna tillbaka och blev varma och goa.

Nu har de utökat rundan så att det är nästan 2,5 km. De sa 2,2, men min klocka visade 2,5. Det är i alla fall en enorm förbättring jämfört med att köra på 700-metersbanan runt runt. Eftersom det blev mer uppför och nedför så gick det faktiskt lite snabbare idag. Rent mentalt var det också betydligt lättare än tidigare.

Kroppen kändes stark. Inga trötta armar som jag har känt de senaste gångerna vi har kört, utan det gick bra att köra i ett lagom tempo utan att bli alltför trött. Dock blev korsryggen lite mör på tredje varvet, så det fick räcka med 4 varv idag.

Kläderna var precis lagom, jag höll mig lagom varm hela vägen, dock kan man inte stå still i många minuter innan man blir helt stelfrusen! Fötterna var lite kalla också, jag hade inte mycket kontakt med dem när jag satte mig i bilen igen. Men de hade ju fått en omgång kyla tidigare idag i ridhuset.

Dagens runda

Fina spår idag!
När vi kom hem tog jag in hästarna. De såg rätt nöjda ut med att få komma in. De hade ju fått en omgång mat till efter att jag var klar med Bosse i förmiddags. 

När jag kom in i huset stod Älsklingen och gräddade våfflor. Det finns få saker som är så gott efter att man har varit ute i kyla. Våfflor och te! MUMS! En perfekt avslutning på en mycket bra dag!

Första ridlektionen på årets kallaste dag!

Nu är vintern här på riktigt, känns det som! Igår snöade de hela dagen. Lite sådär fjunigt snöfall, men det fyllde ändå på så att vinterkänslan ökade. Mycket bra, tycker jag!

Igår gick i princip hela dagen åt till att lägga ner en gris. 115 kg vägde den, ett riktigt monster. Det var en utegående gris så det var verkligen 115 kg muskler. Vi tog dock inte hela grisen själv, Svärmor  och hennes sambo hjälpte oss och tog en halva.

Det gick rätt bra ändå, den var ju färdigstyckad, så det var rätt smidigt. När vi kom hem var vi tvungna att köra in lite ved, det går ju åt en del nu när det är kallt ute. Så där gick en bra stund åt till det också, även om vi var effektiva och jag lastade skottkärrorna (vi hade två) och Älsklingen körde in dem.

Efter det var det bara till att ta in hästarna och göra sig i ordning för kvällens kalas som vi skulle på. Det hade ju varit bra att fått motionerat Bosse lite inför dagens lektion, men det hanns inte med.

Idag var det alltså dags för min och Bosses första träning på minst fem år. När jag kom ner och skulle gå ut och släppa ut hästarna tittade jag på termometern...

Lite kallt!
Jahapp, det var ju roligt att man lyckades synka träning med årets hittills kallaste dag! Men det är väl bara till att klä på sig! När jag fixat hästarna så åkte Älsklingen och jag och hämtade en ensilagebal. Han var snäll nog att köra med sin bil idag, det hade nog varit lite svårt med Volvon i denna halka.

När vi kom hem åt jag en god frukost och tog en kopp te innan jag gick ut i kylan igen för att göra i ordning Bosse.

Underbart vacker soluppgång!
Jag älskar verkligen sådana här dagar. Det är så kallt att snoret fryser i näsan och man är tvungen att röra på sig för att inte frysa. Jag tog in hästarna och Bosse hade "skägget" fullt med is.

Isig mule!
Idag hade jag fleecelångkallingar, vanliga ridbyxor utan skoning och utanpå det hade jag mina termoridbyxor. På fötterna fick jag ha mina vanliga skor och shortchaps eftersom mina ridstövlar fortfarande inte har kommit från Horse me up:(.

Vi traskade iväg till ridhuset. Det är ju så smidigt att jag inte bara har ett ridhus på skrittavstånd, utan även en tränare (Charlotte) på samma ställe. Så himla gött att slippa ge sig ut och köra med hästen!

Det var lite spännande på vägen dit, men det gick bra. När vi kom dit var där en annan häst som tränade, så det var ju lite spännande. Jag värmde upp lite i skritt och trav medan de red klart och sedan snackade jag och Charlotte lite om hur jag har ridit Bosse tidigare och vad jag hade för förväntningar och vill jobba med.

Vi började med att kolla så att han var rak och att övergångarna funkade. Jag fick trava, sakta av till skritt och trava igen, lite innanför spåret för att han inte skulle kunna ta stöd mot väggarna.

Det visade sig att han i vänstervarvet gärna svängde ut bakdelen åt vänster, både på rakt spår och vid övergångarna. Jag tyckte dock att det kändes som om han svängde åt höger, så jag gjorde själv så att han svängde ut åt vänster, dvs han gjorde precis som jag sa till honom. Det svåra är ju att veta vad man säger till hästen. Inte alltid så lätt.

Men så fick jag ge honom rätt hjälper (vilket kändes ologiskt, så jag fick verkligen tänka och koncentrera mig) och då kände jag plötsligt att jag fick kontakt med båda sittbenen och satt rakt och då blev också Bosse rak. Det är så nyttigt att ha någon som ser alla de där felen man gör, som man har gjort under en längre tid och som man nu måste börja jobba med.

Till sist trillade polletten ner för mig och då blev han riktigt fin! Vi fortsatte att jobba på en 20-metersvolt i trav och jobbade med att ställa inåt, ställa rak och ställa utåt. Det var rätt svårt att ställa utåt och ändå hålla riktningen, men det gick bättre och bättre.

Så det jobbade vi med ett bra tag. Bosse fick jobba ordentligt! Så när vi skulle galoppera var det rätt svårt att få honom i galopp. Men till sist vräkte han iväg i höger galopp. Jäklar vad han är storgalopperad! Charlotte beskrev att han tar i så mycket med bakbenen att han bli otroligt yvig i galoppen och det är verkligen inte lätt att sitta med i de stora rörelserna!

Dock gick det bättre i vänstervarvet, där lyckades han samla ihop sig lite mer och blev faktiskt riktigt ridbar, även om han såklart behöver stärka sig mycket innan han orkar jobba riktigt bra i galoppen.

Charlotte sa att hon tror att han kommer att bli riktigt fin i galoppen när han får stärkt upp sig och orkar korta ner sig lite mer. När han kortade sig i vänstervarvet så blev galoppen mycket mer ridbar och jag hittade mycket bättre styrsel.

Det var riktigt kul att träna igen! Som sagt otroligt nyttigt att få ett par ögon på sig som ser allt man gör. Jag tyckte att det funkade väldigt bra med Charlotte som tränare, för hon lät mig ta tid på mig att hitta rätt känsla (i t.ex. rakriktningen) innan vi gick vidare. Och jag fick många bra tips på hur jag ska jobba vidare också. Så det här känns riktigt bra! Vi var nog lika trötta båda två, Bosse och jag.

Han var i alla fall helt genomsvettig och full med is i pälsen:). Den försvann dock medan vi traskade hem och kom in i solen, så när vi var hemma hade han i princip torkat upp. 

Nu dröjer det två veckor tills vi ska träna igen, eftersom jag ska till Billdal och kolla på Peter Markne. Men nu har vi två veckor på oss att fortsätta jobba ihop oss och utvecklas!

Jag är väldigt nöjd, såväl med min häst, med mig själv och min tränare. Det här kommer att bli bra!


fredag 15 januari 2016

Slit och släp!

I eftermiddags tog jag en liten ridtur med Bosse. Ute på åkern i den lilla snö som är kvar. Det var inte något bra underlag och därför fick han mest skritta. Det var inte till hans belåtenhet. Han ville minsann springa så mycket som möjligt.

Det var isande kallt, 7 minus när jag gick ut i stallet och det kröp nedåt när solen försvann bortom horisonten. Det blev en kort rastrunda, men han fick i alla fall röra på sig lite. När jag precis skulle skruva ur broddarna så kom det en lastbil dundrandes in på gården.

Det var mina spånbalar som efter fyra veckors väntan ÄNTLIGEN kom. Jag beställde dem den 15:e december och fick då beskedet att de troligtvis skulle komma före jul. Helt ok, de andra var ju inte slut då. Jag väntade och väntade. Inga balar före jul. Inga balar i mellandagarna och efter trettonhelgen ifrågasatte jag vart de hade tagit vägen. Det skylldes på helgdagar och jag fick besked om att jag skulle få dem denna vecka.

Men det kom inga balar. Under tiden har jag fått köpa extra balar från Granngården, tyckte dock inte att det var någon vidare kvalitet, dessutom var innehållet mycket mindre, vilket gör dem rätt dyra.Så jag var lite småirriterad när jag red och satt och funderade på hur jag skulle formulera mitt missnöje med att de inte kom denna vecka heller, men så kom de ju! Så himla gött! Jag hatar verkligen när man måste snåla på strö hos hästarna. Det är helt värdelöst! Jag vill strö upp ordentligt så att jag bara behöver mocka bajspluttar på veckorna, så mockar jag ut lite mer rejält på helgerna. Men det är svårt att göra så när man ska snåla på spånet.

Fem pallar á 21 balar!
Bara till att ta fram säckkärran och köra! Jag började med att försöka lasta några balar i skottkärran, men det funkade inte alls. Den var inte utformad för spånbalar, tyvärr, så det fick bli en och en bal med säckkärran.

Två timmar tog det innan allt var klart! Den som tror att det är enkelt och lätt att ha stall, vet inte vad den pratar om! Men, å andra sidan gör man det en gång om året, sedan ligger balarna där de ska ligga och de är bara till att hämta när man behöver dem.

På plats där de skall vara!
Jag tyckte att det bet rätt bra i kinderna medan jag jobbade, men tänkte inte så mycket på det. Men när jag kom in i huset såg jag att det var 12 minus ute! Jag hoppas verkligen att min frostvakt som sitter vid kranen och vattenslangen klarade att dörren var öppen under de två timmarna jag höll på! Det gör rätt mycket att ha rinnande vatten i stallet! Det gör livet så mycket enklare!

När jag kom in, lite lagom ledbruten, stod Älsklingen och lagade mat. Jag fick assistera honom med den egengjorda beasåsen innan han slängde in varsin plankstek i ugnen. Så himla gott blev det!

Nu lär jag snart somna i soffan efter en lång arbetsvecka och ett hårt pass med balarna som avslutning. Förhoppningsvis hinner jag njuta av att det är helg en liten stund innan jag somnar:).

onsdag 13 januari 2016

Kjolen funkar!!! #uhip

Nu är det minusgrader igen. Men den här gången ingen ilsken vind som fryser ner en, utan en ganska "behaglig" kyla. Jag hade planerat att sticka till ridhuset med Bosse, men när jag satt här inne kände jag mig lite frusen och tvekade.

Men jag tvingade ut mig själv till sist, jag måste ju faktiskt testa kjolen, om den håller för "riktig" kyla. Så på med kläder och ut i stallet.

Jag måste säga att den där kjolen är rätt bra ändå. Det gör så himla mycket att man håller sig varm just runt rumpa och lår.

Medan jag gjorde i ordning Bosse blev jag såpass varm att jag faktiskt tog av mig jackan. Bosse var så duktig med broddarna idag. Stod helt avslappnad medan jag gjorde rent broddhålen, gängade och skruvade i brodden. Han till och med lyfte bakbenen själv, utan att jag behövde röra honom. Det har han nog aldrig gjort tidigare!

Vi traskade iväg till ridhuset i mörkret. Bra att man har en pannlampa som lyser ordentligt!

Idag var vi ensamma i ridhuset och ingen snö som rasade från taket, så det var väldigt lugnt. Bosse var ändå pigg och på hugget, men utan att göra någon luftakrobatik. Jag öppnade upp kjolen framtill och baktill och red med den på. Jackan tog jag av mig eftersom jag blev varm när jag gick.

Och minsann, jag frös inte om låren och rumpan! Vilket faktiskt gjorde att jag inte heller frös om fötterna, vilket jag ALLTID brukar göra! Helt fantastiskt! Det är första gången jag har hittat ett plagg som håller mig varm om benen!

Vi jobbade med de vanliga grejerna, grundridning. Övergångar skritt-halt, halt-skritt, halt-trav och skritt-trav funkar rätt bra nu. Desto svårare är det åt andra hållet när man ska gå från trav till skritt, eller från galopp till trav.

Jag har svårt för att vara konsekvent i min ridning hela tiden och tankarna svävar iväg ibland och så plötsligt märker jag att jag sitter och har dragkamp med honom. Inte bra. Det funkar bättre och bättre i skritten, men när det blir trav blir det svårare och allra svårast blir det i galoppen. Han blir ju lite yvig i galoppen och jag känner inte att jag har 100% kontroll där, fast jag nog har det egentligen. Så jag spänner mig, det drar i musklerna på insidan av låret och jag blir dragig i händerna.

Men det är bara till att jobba på. Och ta hjälp. Jag har äntligen fått bokat in min första träning på 5 år! På söndag blir det. Det ska bli riktigt spännande! Och kul! Lite nervöst också, den där prestationsångesten som ständigt hänger över mig...

Jag var i alla fall nöjd med Bosse, lite mindre nöjd med mig själv, men det går över. Det gick lugnt och fint att gå hemåt också. Bosse var lugn och nöjd.

När jag kom in från stallet och tog av mig ridkläderna konstaterade jag att jag var helt varm om rumpa och lår, så himla skönt! Jag rekommenderar den där kjolen VARMT!

tisdag 12 januari 2016

Runt runt runt

Besök med skidorna i Åkulla idag igen. Fortfarande finns det bara 700 m spår runt stadion. Snön tog visst slut:(. Men det ska vara mer på g imorgon när det fryser på igen.

När vi kom dit var det många bilar på parkeringen och vi väntade oss att det skulle bli trångt. Men det var det inte. Några höll till i skogen, där det går att köra skate.

Men det funkade bra. Det var mest duktiga åkare och de varvade mig ungefär lika många gånger som hag varvade de som var långsammast. Jag fick köra om några gånger och byta spår, vilket gick bättre och bättre.

Jag brukar ha svårt rent mentalt att t.ex. springa varvbanor, men detta går faktiskt helt ok. Jag bestämde mig tidigt för att inte räkna varv, utan gå efter klockan och köra minst en mil. Dvs när klockan plingat för milen så skulle jag avsluta det varv jag hade påbörjat.

De fem första km är lite tunga, fast de första varven stakade jag nästan hela, sedan blev det mindre stakning efter ett tag. Men när man har passerat fem km börjar man komma in i "lunken" och tankarna svävar iväg. Sedan går resten av bara farten.

Jag blev lite seg i ryggslutet de sista två km men det kändes ändå helt ok. En tredjedels Tjejvasa avklarad!


Det blir ju mycket bålträning och överkroppsträning, vilket jag kommer att ha en väldig nytta av på hästryggen där man behöver just den styrkan för att kunna slappna av och bli följsam.

Tyvärr får jag alltid blåsor i högerhanden, vilket är grymt irriterande! Och det gör ont. Inte bra när man har två mil kvar att köra på Tjejvasan! Men jag hoppas att mina händer hinner bli härdade tills dess!



måndag 11 januari 2016

Lite nytt och lite ridning

Idag kom det två paket att hämta upp. Det första var den fina täck-kjolen från Uhip. Satt perfekt! Storleksguiden stämde bra! Jag har hört att denna kjol ska vara bra för en rump-frysare som jag.

Snyggkjol!
SMHI har utlovat nedåt 15-20 minusgrader i slutet av denna vecka, så kjolen kommer att få bekänna färg direkt.

Redan ikväll testade jag den när jag begav mig till ridhuset. Det är ju inte så kallt än, runt nollan, men det var rätt skönt att ha kjolen som värmde bra runt rumpa och lår. Jag var såpass varm när jag kom fram till ridhuset att jag tog av mig den medan jag red. Så än så länge är jag nöjd med den!

Bosse var broddad och det hade jag också behövt, jäklar vad halt det var på vissa ställen! Men vi kom fram i alla fall.

Det var lite nervöst i ridhuset, då det var en annan häst där. Bosse gjorde lite blandade småhopp och ett utfall mot den stackars hästen... Jag hade inte bett om capriole eller någon av de andra högre skolorna idag... Det blev lite luftturer, men det gick bra. Tur att man har bra balans:).

Det blev mest skritt och trav. Eftersom jag inte fick det att funka riktigt, då han var så stissig så blev det ingen galopp, utan istället försök att få honom att slappna av, vilket gick sådär. Men han skötte sig ok ändå!

Det andra paketet som jag hämtade upp idag innehöll två böcker. Den ena får väl ses som en "bibel" inom ridning, nämligen proffessor Kyrklunds bok. Det ska bli väldigt spännande att läsa den. Har tjuvkikat lite i den och gillar redan det lilla jag har hunnit läsa.

Den andra boken kände jag inte till, köpte den mest för titelns skull. Av det lilla jag har sett så verkar den kanske skriven på en lite mer "nybörjar"-nivå, men det finns säkert bra saker att hämta ur den också. Så nu har jag lite att läsa. Man kan aldrig få för mycket kunskap!

söndag 10 januari 2016

Snöig helg!

Igår snöade det här i princip hela dagen. Det var tre minusgrader, så det blev perfekt vinterlandskap. Tyvärr kom det en jäkligt onödig varmfront in idag och förstörde lite av vinterkänslan. Någon plusgrad och regn i luften.

Snö, men inte lika fint som igår!
Nu ska det vara någon plusgrad fram till tisdag då det ska frysa på igen. 

Igår snöade det som sagt hela dagen, så hästarna var rätt blöta när de kom in. Därför struntade jag i att rida och tänkte att det skulle bli bra att göra det idag istället.

Så jag stack ut med Bosse. Skruvade i brodd och lade i plastlock i hovarna för att slippa snöstyltor. Dumt nog bad jag inte hovisen att slänga på snösulorna när hon ändå var här. Det var ju inte utlovat en dm snö, som det kom igår. 

Jag började i paddocken och tänkte rida ut på åkern senare. Men det gick inget vidare. Plastlocken flög ur skorna och styltorna byggdes på sakta men säkert. Det var inte att tänka att ge sig ut på någon åker. Bosse tyckte dock att det gick alldeles utmärkt att trava och ville minsann inte skritta.

Det fick bli lite lättare övningar, övergångar, volter och serpentiner. Det gick dock inte att rida ordentligt och vi är nog förpassade till ridhus i alla fall tills ordinarie hovis kommer om två och en halv vecka.

Men jag fick i alla fall rastat honom lite grann. Han skötte sig jättefint när jag grejade med broddarna på honom. Han stod som ett ljus, både före och efter ridturen. Han börjar bli riktigt duktig med det. Tacksamt nog för hovslagaren som behöver "slåss" mindre med honom.

Annars har det varit en lugn helg. För kort (som alla helger), men så är det. Imorgon börjar jobbåret på "riktigt".

fredag 8 januari 2016

Kul saker på g!

Efter att ha jobbat två dagar denna vecka är jag nu helt slut! Kommer nog att somna på soffan inom kort... Det är ganska märkligt, att efter att ha sovit superbra de tre veckor jag har varit ledig, så har jag nu haft två pissiga nätter.

Natten till igår vaknade jag flera gånger, sparkade på Älsklingen som snarkade, somnade om, men vaknade vid halv fyra. Klockan fyra gav jag upp försöken att somna om och gick istället upp så jag var på jobbet nästan en timme tidigare.

Det i sin tur gjorde ju att jag var ordentligt trött igår kväll, men efter skidåkningen fick jag en sån jäkla frossa. Jag blev tvungen att gå upp och klä på mig underställ och raggsockor för att kunna somna. Jag sov återigen oroligt och så var jag näst intill medvetslös när klockan ringde vid fem.

Jag hoppas att det går över och blir bättre snart!

Idag fick jag äntligen tag i en hovslagare som kom hit och skodde om Bosses sko som jag själv snickrat dit. Hon fick satt några fler söm, bytte till den sko han faktiskt hade tappat. Jag hittade ju inte den först utan slängde på en annan som jag tyckte passade tillräckligt bra. Hon checkade även de andra skorna och satte en extra söm på en baksko som bara hade två söm på ena sidan (pga att det inte gick att sätta mer eftersom han hade slitit sönder den hoven när han tog av sig den skon senast).

Så nu håller jag tummar och tår för att han lyckas behålla sina skor ända tills ordinarie hovis kommer om några veckor. Det verkar i alla fall som om det funkar bättre nu när det är fruset ute. Inga bus-streck och ingen lera som drar ner skorna.

Så till de kul sakerna som är på g!


  • av en händelse fick jag reda på att Pether Markne kommer till Billdal den 24:e januari för att hålla clinic. Så nu har jag bokat biljetter till mig och en kompis. Ska bli så himla kul att se honom "live" efter att ha läst hans bok! HÄR finns info om hur man köper biljetter!
  • jag har bokat sadelprovning på Horse Farm. En ny dressyrsadel ska det bli plus att jag ska kolla upp den hoppsadel jag har, då jag misstänker att den inte är riktigt optimal. Det är ju den gamla "unghästsadeln" som jag använder fortfarande, så det kanske är dags att byta.
  • jag har funderat klart kring tränare (tror jag) och kommer snart att ringa och kolla ifall den personen kan tänka sig att träna mig och Bosse Bus.
Det känns som om jag är på g med ridningen nu. Har hittat tillbaka till det, fått tillbaka lusten. Och när man väl har det så finns det ju miljoner sätt att förkovra sig på! Och det är ju väldigt spännande!

torsdag 7 januari 2016

Äntligen skidpremiär!!!

Det är ju fortfarande snöfattigt här i år, så någon skidåkning har det inte blivit. Men sedan helgen har snökanonerna i Åkulla (endast 5 km hemifrån) gått för fullt och idag hade de spår runt "skidstadion". Förvisso bara 700 m, men vad gör det när man har längtat efter att få åka skidor sedan i oktober???

Åkulla Skidallians har gjort ett grymt jobb och där var fantastiskt fina spår! Älsklingen och jag var där vid åtta-tiden ikväll.

Det var rätt lugnt i spåren, endast några enstaka personer. Skidorna kändes helt perfekta, bra fäste, bra glid.

Jag har ju lite svårt för att åka runt-runt på korta banor, men eftersom det var mörkt ute, upplevde jag inte tristessen lika mycket.

Jag lyckades dessutom hålla räkningen på varven (brukar alltid tappa räkningen vid tre, fyra någonstans) och körde tio varv. 

Vinterkänslan späddes dessutom på av ett härligt fint (riktigt) snöfall.

Lite ovant var det att åka. Inte samma svar i stavarna som vid rullskidåkning och ett betydligt långsammare tempo, men det ska nog hinna ordna upp sig innan Tjejvasan!

Snart har de förhoppningsvis hela 3-km-slingan klar och då blir det ännu bättre förutsättningar!

onsdag 6 januari 2016

Hur blev jullovet då?

Fredagen den 18 december tog jag jullov. Det är alltså nästan tre veckor sedan. Jag skrev ett inlägg om vad jag ville göra med det här lovet. Och nu är det dags att summera.

Första punkten, att komma igång med Bosse tycker jag att jag kan sätta check på! Jag har ridit 10 pass på honom under dessa 19 lediga dagar och tömkört ett. Det har varit en otrolig utveckling på honom (och mig) under dessa veckor. Det gör att det är väldigt spännande och kul att fortsätta rida honom och se hur han utvecklas.

Han har gått från att vara omöjlig att leda till att lugnt och fint ledas till och från ridhuset i Linnarp.

Han orkar också jobba mycket mer än jag hade räknat med från början. Eftersom det är så kul att rida honom glömmer jag ibland av tiden och plötsligt har det gått mer tid än jag tänkt. Men han blir ändå inte överdrivet trött. Lite skritt, så kommer han snart ner i puls igen.

Det börjar bli dags att hitta en tränare att träna för nu. Jag vill få hjälp med att lära mig att rida ordentlig grundridning, att följa den berömda utbildningsskalan och få en häst som är helt med mig och lyssnar till minsta vink jag ger. Så jag funderar och funderar, hoppas att jag kommer fram till något smart snart!

Den andra punkten på min jullovslista var ju det här med träningen. Det har blivit fem löppass, ett simpass och ett pass på crosstrainern. Inte jättedåligt, men det kunde ju varit mer. Nu väntar jag på snön i Åkulla så att jag kan börja köra på för fullt med skidorna inför Tjejvasan!

Punkt nr tre var ett litet "projekt" i stallet. Jag tog ner en mellanvägg mellan två gamla griskättar och rensade ut för att göra plats för den väntade spånleveransen. Dock har jag inte sett röken av några spånbalar än, hoppas att de kommer VÄLDIGT snart, eftersom det nu bara är en kvar!

De sista punkterna, bokföring och röjning har det inte blivit så mycket med. Lite städning inomhus har jag förvisso gjort, men det andra får vänta lite till. Jag får ta det en dag när det inte går att vara utomhus.

Så jag är mycket nöjd med mitt jullov! Kan knappt bli bättre! Nu är jag laddad inför nytt jobbår och nya utmaningar!