Sidor

onsdag 31 januari 2018

Halt Pelle

Igår kom Pelle in på tre ben. Ingen kul syn som hästägare och som vanligt befarade jag det värsta, dvs ofixbart benbrott eller liknande. Men jag kände igenom honom och hittade inga svullnader eller värme någonstans och han kunde böja och räta alla leder som han skulle. Däremot ville han inte sätta ner höger bakhov ordentligt och bara stönade när han blev tvungen att belasta hoven för att kunna flytta sig.

När jag kratsade ur hoven reagerade han och drog åt sig den. Men jag kunde klämma och skrapa överallt utan att han egentligen reagerade. Han hade svårt för att gå in i boxen och röra sig där.

Jag misstänkte direkt hovböld, det finns egentligen inte så många andra grejer det skulle kunna vara när han har den typen av symptom. Jag valde att avvakta över natten. Kollade till honom lite extra när jag gav dem nattmat igår. Då kunde han knappt ställa sig i kiss-ställning och kissa ordentligt.

I morse var han fortfarande lika halt, men jag kunde fortfarande inte känna att han var varm någonstans eller att han hade förhöjd puls någonstans heller. Det finns inga misstänkta gropar eller sår i eller utanpå hoven och alla söm, skor och tåkappor sitter som de ska. Men eftersom han hade problem med att röra sig även idag och verkade lite låg så beslöt jag mig för att mocka hans box ordentligt och låta honom stå inne och äta i lugn och ro.

Då det nu är regnigt och lerigt igen måste jag släpa höet upp på kullen och då tyckte jag att det var lite synd om honom att han skulle behöva släpa sig upp där för att få mat. Så jag ställde in honom i boxen och började släppa ut de andra två herrarna. Men då fick Pelle fullständigt spel!

Han kastade sig mot boxdörren och gnäggade högljutt. Jag hade inget annat val än att släppa ut honom... Han sprang ut och innan jag hann blinka var han uppe på kullen och åt mat med de andra hästarna. Jag samlade ihop höet som han hade fått i boxen och gick upp med det och täcket till honom.

När jag kom hem efter jobbet idag såg han mycket bättre ut. Han stapplade inte lika mycket som igår och hade lättare för att sätta ner hoven och han travade in utan problem, även om han fortfarande markerade rätt kraftigt.

Jag kollade återigen hoven och kratsade den samt testade att lyfta den andra bakhoven. Han lyfte faktiskt den en kort stund, vilket han inte alls gick med på igår, så det hela såg mycket bättre ut! Fortfarande ingen värme eller puls, så det var goda tecken. Jag pratade med hovis för att få lite råd och hjälp och hon sa att det kan gå upp och ner med en hovböld. Det behöver inte vara en fullt utvecklad hovböld även om han blir så halt, utan den kan gå tillbaka utan att någon behandling krävs.

Hon hade inte kunnat göra så mycket då det inte finns något tydlig yttre påverkan på hoven. Det kan ha letat sig in någon bakterie under snösulan och ställt till, men då måste skon bort för att kunna avgöra var den eventuelle bölden skulle kunna vara och då riskerar vi ju att det bara kommer in mer bakterier som förvärrar det hela.

Så jag fortsätter att avvakta och hålla koll på honom nu. På måndag ska hovis ändå komma och sko dem så jag hoppas att det är lugnt fram till dess och att han då har blivit såpass bra att det går att sko honom på den hoven han inte har ont i.

Det är lite synd om Pelle nu, han är ju en väldigt känslig häst och jag vet inte om han någonsin har haft en hovböld tidigare. Han har inte haft det hos mig i alla fall och det är ju snart 11 år sedan jag köpte honom. Så han har kanske inte upplevt detta tidigare och kanske blivit lite rädd för smärtan och reagerat så kraftigt som han gjorde. Det är oerhört svårt att bedöma hur hög smärta en häst känner eftersom de är flyktdjur och därför drar sig för att visa smärta.

Jag hoppas att han blir bra nu och att det inte blir någon böld som behöver tömmas och behandlas utan att vi kan fortsätta som vanligt framöver! Jag märker att jag blir lite extra nojjig så fort han inte beter sig som vanligt. Han blir ändå 22 år i år och jag börjar förbereda mig på att han kanske inte har så många år kvar nu, men man kan ju aldrig veta hur saker och ting ska gå. Man kan lika gärna förlora en ung häst på ett oväntat sätt. Men jag vill ju att han ska hålla sig frisk och pigg så länge som möjligt!

Fina Pelle!



lördag 27 januari 2018

Solig lördag

Idag var himlen klarblå medan jag släppte ut hästarna och fixade stallet. När jag sedan hade ätit frukost och hoppat i löparkläderna hade tråkiga moln tagit över himlen. Men de drog faktiskt bort och vi fick se solen ändå. Så härligt!

Jag tog med mig Selma på promenad till Flähult. Det var så skönt att röra på sig och få lite skogsluft. Det var tydligen något lopp som pågick, så vi fick hålla undan för lite löpare på ett ställe, men sedan var vi allena igen.

Vi var väl ute 1½ timme. En lagom go runda!

Selma på banvallen
Direkt efter promenaden hämtade jag in hästarna och slängde på Pelle tränset. Han fick också gå en runda och då fick vi lite mer blå himmel och sol. Så gott det gör att solen skiner. Humöret blir ju på topp och livet blir så mycket enklare!

Pelle var ganska lugn idag, han gjorde endast något konstigt hopp på vägen upp mot Attas av någon okänd anledning. Sedan var där något troll i tallskogen, men han tog sig lugnt genom Skattagårdsskogen som annars brukar vara lite "farlig".

Det blev en lagom runda med honom också. Han har lugnat ner sig igen, vilket är väldigt bra! Det är ju i och för sig kul att han är pigg, men han behöver ju inte hålla på och tramsa sig så mycket, tycker jag.

Pelle på promenad

Sol över Hinnagården!

En vecka senare....

NU har jag ÄNTLIGEN lyckats redigera och ladda upp filmen från förra lördagen då Bosse och jag var ute i snön. Bättre sent än aldrig :). Här kommer filmen!



Idag är det barmark, men närmare 4 minusgrader. Så, det är lite kontraster. Nu ska jag ut och fixa stallet!

fredag 26 januari 2018

Fredag

Jag tror jag är drabbad av januaritrötthet... Denna vecka har jag varit så extremt trött att jag inte har orkat göra något vettigt efter jobbet. Så idag passade jag på att åka hem lite tidigare från jobbet. Jag var hemma redan vid två och klädde direkt om för att rida en runda.

Förra veckans snö försvann i ett nafs när det i tisdags kväll blåste upp och sedan slog om till plusgrader och regn. Sedan i onsdags har det varit 4-7 plusgrader så nu är det återigen barmark och tjällossning.

Idag var det faktiskt uppehåll och endast lite lättare vind, så det var perfekt ridväder. Lite mindre kläder idag eftersom det ju var nästan tio grader varmare än senast jag satt på hästryggen. Jag skippade min supervarma vinterjacka och tog bara en softshelljacka, men kjolen och vinterridstövlarna fick följa med då jag inte gillar att frysa om ben och tår. Det visade sig vara rätt klädsel.

Bosse fick komma ut idag. Först fick jag ju spola av de leriga ben, både Pelles och Bosses. Så jävla trist!

Bosse var på gott humör idag, han var väldigt positiv på stallgången. När vi kom ut var han till en början lugn och fin. Det var verkligen extremt grått ute idag! Nästan lite dimmigt. Ganska trist väder.

Vi skrittade förbi Kullagården och där ökade tempot i vanlig ordning. Men när vi hade passerat där lugnade han sig igen.

Lugn kille
Sedan var han lugn tills vi skulle passera Attas. Där var tydligen väldigt farligt... Vi gick vidare ner i grushålan och där tyckte jag att jag såg ett par älg-bakben, men jag blev osäker när jag inte hörde någon älg som gav sig av och inte heller såg någon mellan träden där. Bosse blev däremot väldigt stissig och så höll han på genom hela grushålan, upp i Skattagårdsskogen och på grusvägen ut mot Obbhultvägen. Inte förrän han fick långa tyglar slutade han takta och stissa. Knasiga häst!

När vi var klara och jag hade suttit av var han så gosig och skulle slicka på mig. Sötnosen:)
Mmmm, hjälm smakar gott!
Nu hade även vildsvinet kommit fram ur snön igen, så jag passade på med lite miljöträning med den och det gick faktiskt över förväntan. Han vågade nosa och gick till och med fram för att känna mer på den. Men, lite läskig var den allt!

Bosse och grisen
Nu sitter jag och grejar med filmen från förra helgen. Jag har skaffat en ny videoredigerare, Movavi, som jag är mindre nöjd med. Det laggar för jäkla mycket och jag har svårt för att speeda upp filmerna. Det är ändå över en timme film, så det orkar ju ingen se. Dessutom lär det ta jättelång tid att ladda upp på Youtube. Så jag har fått göra den lite tråkigare i Moviemaker istället. Men jag är snart klar med den hoppas jag!

söndag 21 januari 2018

Lugnare Bosse

Efter Pelle fick Bosse komma ut. Han var betydligt lugnare idag och inte alls så stissig som han var igår, så det var skönt. Men han var ändå bra pigg och framåt.

Vi gick förbi Kullagården och ner för Mute backe och vidare ner på gärdsvägarna. Där fick han trava och det var tydligen jättekul, för huvudet for upp och ner och han verkade trivas. I traven var han lite väl pigg, men när vi skrittade var han mycket lugnare.

Vi travade vidare ut på Linnarpsvägen och passade sedan på att rida på några åkrar nu när det är fruset och ett tunt lager snö. På en åker var det oväntat blött, vilket inte Bosse gillade då det blev lite djupt och han föll in i galopp. Lite märkligt, han är ju inte den som faller in i galopp bara sådär...

Men det redde ut sig och jag fick tillbaka honom. Sedan taktade han på den korta banvallen och ut på vår hemväg. Där var lite halt, så det var lite halvläskigt och han höll på att sätta sig på rumpan några gånger. Till sist lugnade han ner sig och han blev väl trött i den sista backen hem. Duktig var han i alla fall!

På väg hem
Jag var klar så tidigt att hästarna fick gå ut en stund till. Nu kollar jag på världscup-hoppningen från Leipzig med Helga i knäet. Söndagsmys!

Ridtur Pelle

Söndag idag. Igår var vi på kalas och var hemma rätt sent. Hästarna fick nattamaten sent, så jag struntade i att ställa klockan på 06:45 som jag brukar göra när jag är ledig, utan ville sova ut och vakna av mig själv. Jag vaknade 06:50... Jaja. Jag låg och drog mig en stund i sängen innan jag gick upp och släppte ut hästarna.

Efter frukost tog jag in dem igen och började med att göra i ordning Pelle. Eftersom han var rätt lugn igår när jag var ute och gick med honom, beslutade jag mig för att slänga på sadeln och hoppa upp på honom igen.

Vi tog samma runda som igår, fast andra hållet. Jag ville inte utmana honom för mycket, utan fokus var att han skulle gå framåt och inte hoppa upp i luften och hålla på.

Han höll på att sätta sig på rumpan när han hoppade till utanför huset och lyckades halka (trots broddar), men det redde ut sig. Han var lite spänd, men ändå med tänk framåt och han var inte benägen att hoppa uppåt, utan det var mer framåthopp som han gjorde några gånger. Det skedde inga större grejer, utan vi kom runt helskinnade runt hela rundan. När vi nästan var hemma stod det fyra rådjur på gärdet och jag tänkte att han skulle bli skraj för dem. Men trots att han såg dem springa lite så lyfte han inte ens på ögonbrynen, utan skrittade lugnt och fint hemåt.

Jag tycker att det gick rätt bra och det känns bra att han har lugnat sig lite igen så att det går att rida honom. Nu blir det vila igen till nästa helg!

Bild från en annan vinter för många år sedan...

lördag 20 januari 2018

Två pigga hästar!

Det har snöat lite idag också, Bosse och jag fick en del snö på oss när vi var ute. Det var sådär 0-gradigt ute och lite sval vind. Helt OK vinterväder alltså!

Jag broddade Bosse, han var hur snäll som helst, stod som ett ljus! Tänk om han kunde vara så snäll när vår hovis är här... Jag jobbade även lite med bakhovarna, då jag tror att vi tyvärr blir tvungna att sko honom bak. Han har slitit sina bakhovar jättemycket och förra helgen var han ju väldigt öm. Men han är ju inte rolig att sko bak! Plus att jag då får två skor till att oroa mig för så att de sitter kvar...

Jag funderade lite på var jag skulle rida, jag var ju såklart sugen på att rida på snöbeklädda åkrar. Men så tänkte jag att det skulle bli bra att ta rundan om Linnarp och sedan rida på gärdet på vägen hem.

Bosse var otroligt pigg idag och av de ömma bakhovarna märktes ingenting, han traskade på i rask takt. Vid grushålan gick han ner i diket och började trava. Det var rätt mycket häst att hålla reda på, han var otroligt framåt.



När vi hade passerat grushålan och svängde in på banvallen mot Linnarp skulle han trava igen. Det fick han och det gick i racer-tempo. Han tyckte det var så kul! När vi så passerade Linnarp var där några barn som åkte pulka och de var så farliga att han höll på att sätta sig på rumpan med sina oskodda bakhovar. Men jag fick honom till att gå förbi där även om det var väldigt spänt.

Sedan hade han bråttom hela vägen hem. Och väl ute på åkern ville han också ge sig iväg, så det fick bli lite lugnare trav där innan vi traskade hemåt.

Jag tycker ändå att han skötte sig bra och jag var glad över att han var pigg och mindre hovöm. Jag tycker det blev en bra ridtur ändå!

Nästan hemma
Hela rundan är filmad med GoPron, men jag får redigera och fixa med filmen en annan dag.

Sedan var det dags för Pelle. Efter förra helgens bravader då han var rätt galen fick det bli en promenad med honom. Jag broddade honom och tog på mig mina Icebugs för att kunna hantera halkan på bästa sätt.

Redan när vi kom ut på gårdsplanen och gick iväg var han på tårna. Han taktade, halvsprang, trumpetade och slängde upp svansen på ryggen...



Han halvsprang hela vägen upp till Linnarp och när vi gick där förbi började han trumpeta och takta igen när vi passerade hästarna där. Och så höll han på ända tills vi hade passerat vägen in till ridhuset. Efter det blev han som en helt annan häst. Han fick springa lite på vägen, eftersom han verkade så pigg tidigare, men det tyckte han var lite jobbigt istället så det blev inte så lång springsträcka. Efter det var han lugn som en filbunke hela vägen hem och såg ut såhär istället:



Han är verkligen en "dr Jekyll & Mr Hyde" den där Pellehästen:). Men det var rätt skönt att han idag i alla fall lugnade ner sig. Det gjorde han ju inte förra helgen alls. Så snart kanske hans "vinter-mood" har gått över och jag kan börja rida honom normalt igen...

Lördagsförmiddag

Så gött att vakna och inse att det idag är lördag. Inget jobb, ingen stress. Eller, jo, visst finns det en viss stress där ändå. Det är ju så många saker jag vill hinna göra när det nu är helg. Rida båda hästarna (eller iaf gå med Pelle), städa (har inte fått undan riktigt all julgrej än), bära in ved, träna. Ja, listan är lång. Dessutom börjar spånbalarna i stallet ta slut så därför valde jag att köra in två pallar med balar.

Det var alltså 42 balar som skulle flyttas med säckkärra utifrån och in i stallet. Det tog sin tid, men jag lyssnade på Coltings pod under tiden och det gjorde ju arbetet lättare. När jag höll på med det ropade Magnus på mig och undrade om jag inte behövde hjälp. Eftersom vi bara har en säckkärra såg jag inte riktigt hur han skulle hjälpa mig. Han skulle ta balarna på skottkärran sa han och jag såg framför mig väntetid och bök (eftersom det är lite trångt på vägen mot förvaringsplatsen), så jag avböjde hjälpen och funderade på hur jag skulle hinna städa också...

Men när jag kom in och skulle äta frukost kände jag doften av rengöringsmedel och såg hur köksgolvet var befriat från hundhår och grus och insåg att Magnus faktiskt hade städat lite. SÅ underbart! Det betydde ju att min städningsinsats skulle bli väldigt mycket begränsad!

Tyvärr har vi ju inte riktigt samma uppfattning om vad städning innebär, men han hade faktiskt gjort rent hela köket och torkat av alla plana ytor och skåp där och han hade dammsugit hela huset, så för mig återstod endast att göra rent badrum och toalett och dra en snabb omgång med dammsugaren innan jag svabbade golven!

Jag måste säga att jag uppskattar otroligt mycket att han gjorde detta jobbet, annars brukar jag ju göra hela jobbet själv och då tar det minst två timmar. Nu fick jag också tagit bort de röda badrumsmattorna och bytte ut alla handdukar samt tog bort bordsduken som också var lite julig, utan att det tog så mycket mer tid än vad jag hade tänkt.

Det kan ju tyckas ojämställt att det alltid är jag som gör veckostädningarna, men så vill jag ju å andra sidan ha det på mitt sätt och städar ändå efter Magnus ifall han gör något före mig. Tyvärr var jag inte riktigt nöjd med bäddningen av sängen...

Finn två fel
Han hade inte riktigt lyckats matcha örngotten med sängkläderna, så de fick jag byta ut, men det stora jobbet var ju gjort:).

Å andra sidan lämnar jag med varm hand över vedinkörarjobbet till Magnus, så det är ju inte så att han latar sig medan jag gör allt jobb, så det känns ändå rätt OK.

Framför allt gillar jag att jag nu sitter i ett nystädat och väldoftande hem och tar igen mig i några minuter innan jag ger mig ut i stallet igen. Den här gången har jag videokameran och GoPro:n med mig så det kommer att bli lite film också (när jag har hunnit redigera den).

onsdag 17 januari 2018

Onsdagslöpning

Nu har halva arbetsveckan redan gått, det är onsdag och när jag kom hem från jobbet hade jag för en gångs skull lite energi över. Så jag tog in hästarna och sedan bytte jag om till löparkläder.

Det snöade ju igår och regnade så det var lite halvsöligt och dessutom frös det på nu på kvällen, så jag tog på mig mina Icebugs. Det var helt rätt beslut! Jäklar vad halt det var! Vår lilla grusväg var isbelagd, banvallen var snöbelagd vid skogen och när vi kom ut runt åkrarna var det istället fullt med fruset vatten.

När vi kom tillbaka på Linnarpsvägen var även den isbelagd och det hade inte gått utan dubbskor! Jag funderade på hur länge sedan det var jag köpte de där skorna egentligen. Det känns ju som att det var ett tag sedan. 2014 kanske? Jag var tvungen att kolla i bloggen och hittade att jag köpte dem den 14 februari 2012! För 1295 kr. Jag har alltså haft de där skorna i snart sex år!

Jag ångrar inte en minut att jag köpte dem! Så mycket nytta jag har haft av dem! De slits ju inte så mycket heller efter som det är rätt sällan jag använder dem. Men när det väl är Icebug-väder så är de guld värda!

Löpningen kändes ganska bra. Lite ovant att springa med Icebugsen, men det flöt ändå på bra, så jag är nöjd.

Snölöpning

tisdag 16 januari 2018

Dryg flygresa

Detta har varit en lång dag i många bemärkelser. För det första gick jag upp kl 04:00. Jag tog en sväng om stallet och gav hästarna kraftfodret för att Magnus skulle spara lite tid samt lite hö och sedan var det snabbt in och byta om och göra mig i ordning. Planen var att köra hemifrån halv fem, men jag kom iväg tjugo i istället.

Dessutom så var det snöstorm. Ca en decimeter låg det här överallt och resan till Landvetter gick väldigt långsamt. Jag tycker det är svårt att köra när det ligger en massa snömodd på vägbanan, men när folk kör i 60 km/h så måste man ju köra om annars kommer man ju aldrig fram.

Flyget skulle gå kl 7 och vi kom in på terminalen runt halv sju. Då skulle två kollegor käka macka, så vi kom igenom säkerhetskontrollen lite sent, den tog tid och när vi kom till gaten hade de precis tänkt stänga.

Vi kom på planet och allt verkade frid och fröjd. Sedan fick vi information om att planet skulle av-isas och vi väntade på någon avisningsbil. Vi skulle få åka vid 7:35-7:45. Jaja, bara till att vänta och blunda och försöka återhämta sig. Klockan nio kom vi efter många om och men iväg. Helt sanslöst! Två timmars försening pga den där jäkla avisningsbilen!

Märkligt nog så hade de kollegor som åkte med Norwegian kommit fram med bara lite försening. Det flyget skulle gå 07:05. Vi åkte med SAS.

Vi åkte till Arlanda för möte som hade börjat 8:30. Vi var där 10:30. Så vi missade i princip hela förmiddagen.

Men vi fick i alla fall gjort det vi skulle innan vi skyndade oss till 16:20-planet som skulle ta oss tillbaka till Landvetter. Även det gick iväg efter utsatt tid och vi landade först vid 17:30-tiden. Sedan var det raka vägen hem. Nu med bättre väglag även om det var rätt blött.

Strax efter kl 19 var jag hemma igen. Fixade lite mat och nu ligger jag utslagen i soffan. Fruktansvärt lång dag blev det. Jobbresor är så överskattat!

måndag 15 januari 2018

Söndag

Igår sov jag väldigt dåligt och var rätt trött hela dagen. Efter de sedvanliga stallsysslorna drog jag på tjejfrukost hos en kompis. Alltid kul att träffas och snacka!

När jag kom hem hade jag två hästar att motionera i råkylan. Så fruktansvärt råkallt igår! Inte många minusgrader, men en liten vind som blåste rakt igenom alla kläder.

Jag började med Bosse. Han var på ovanligt gott humör. Jag kunde ta av honom täcket utan att bli uppäten:). Jag tittade lite extra på hans hovar. Det är ju på onsdag fyra veckor sedan hovis var här och skodde och allt ser bra ut. Skorna sitter bra, jag knackade till sömmen på utsidan av hoven lite extra. Men hovarna växer rätt mycket, framför allt i tån, så vänsterhoven börjar redan bli lång igen. Och så har han blivit grymt hovöm bak nu när marken är frusen. Han har slitit bakhovarna ordentligt nu när jag har ridit igång honom, så det är inte konstigt att han är öm. Så nu är frågan om jag ska utsätta min stackars hovslagare för att sko honom bak (han står och vevar och lägger hela sin tyngd i knäet på henne) eller om jag ska testa med barfotadojjor. Jag får ta en diskussion med hovis helt enkelt.

Jag red i alla fall ut honom och han var sådär lagom pigg. Inte så mycket energi i steget då pga hovömheten och det känns nästan som om han tappar bakbenen för han vill inte ta i med hovarna. Lite synd om honom. Vi red ner för Mute backe och sedan upp i grushålan. Där finns en stubbe som han för några år sedan var lite smårädd för och nu hade han kommit på den igen. Jag har ridit förbi den några gånger den senaste tiden utan att han har tittat på den, så nu tänkte jag att han en gång för alla ska få titta på den ordentligt. Så vi gick fram till den, han var jätterädd för den, men gick ändå fram. Någonting hände så han for iväg i galopp, jag hade långa tyglar och det tog en stund innan jag fick fångat upp honom, men det gick bra och jag vände tillbaka honom och då var stubben inte längre farlig. Så var problemet löst.

Det blev mest skritt eftersom inte bakhovarna var med riktigt och det är verkligen så härligt att kunna skritta honom lugnt och fint. När han var yngre skulle han ju takta hela vägen och det är grymt jobbigt. Så jag var jättenöjd med honom. Passade på att smörja karlederna också. Inte mycket mugg kvar nu och benen håller sig torra nu när det är fruset, så gött!

Gammal  bild
Efter Bosse var det Pelles tur och denna gång tog jag bara på honom tränset efter lördagens bravader. Det var helt rätt beslut. Han var helt galen! Han började med att gnägga de första 500 meterna, sedan var han "rädd" för allt möjligt. När vi skulle in på Kullagårdsvägen for han runt och upp i luften och sedan höll han på i princip hela rundan. Han skulle springa och hoppa och krångla. Så grymt jobbig! Det hade inte gått att rida honom, det gick ju knappt att gå med honom. Jag hoppas verkligen att detta är en övergående period och att min trevliga Pelle snart är tillbaka!

Jag var därmed mindre nöjd med honom, men han (och jag) fick i alla fall röra på sig och det är ju bra.

lördag 13 januari 2018

Cool kille

Efter Pelles piggelin-utbrott var det lite spännande att se hur Bosse var idag. Han var ju rätt pigg i onsdags, så jag hoppades att han skulle vara lite lugnare.

Och det var han. Lite för lugn till en början. Han var nästan lite tveksam till en början och ville inte riktigt bjuda framåt på banvallen. Men när vi travade gick det över lite och han travade jättefint, tycker jag.

Jag jobbade med att försöka rida honom rakt. Så jäkla svårt det är! Att känna att hästen är rak och sedan sitta och parera. Men det är det första man gör i grundridningen, så det är bara till att fortsätta öva.

Vi korsade en åker som var frusen, men ändå rätt blöt. Jag hoppas inte det blev för mycket spår där. Jag ville inte ge mig ut på Tvååkersvägen där folk kör helt utan att ta hänsyn till om man råkar komma på en häst. Men det gick bra upp i skogen. Där blev han faktiskt lite tittig och stannade när vi skulle gå förbi ett traktorredskap för att han blev lite rädd. Men jag lyckades övertala honom och vi kom förbi.

Resten av rundan i skogen var han lite tittig och osäker, men han gjorde ingenting dumt. Det är det som är så skönt med honom. Han kan bli rädd för saker, men då stannar han bara, han sticker aldrig iväg åt andra hållet eller blir hysterisk, han behöver bara lite stöd för att komma över rädslan.

Så det gick väldigt bra hela rundan och jag var jättenöjd med honom. Det känns som om det bara är till att fortsätta rida honom, jobba mycket med rakriktningen och sedan börja galoppera lite mer på allvar. Det ser ut som om det ska komma lite snö till veckan och det hade varit perfekt för då går det ju att rida även när det är mörkt ute och man kan rida på fälten och då kan det bli tillfälle till härliga galopper!

Fina killen!

Piggelin-häst

Efter foderinköpet tog jag in hästarna för att rida. Pelle var först på tur och jag kunde konstatera att nu har han börjat fälla. Än så länge inga större mängder, men några hårstrån låg lösa ovanpå pälsen.

Pälsfällning
Så nu börjar den "roliga" pälsfällningsperioden. En period då man har päls överallt. På kläderna, schabraken, tyglar, brösta, innanför kläderna, i täcket, i näsan, i ögonen och i halsen. Jippi...

Jag spolade av hans ben till att börja med. Det är fruset ute, men inte riktigt där det är som lerigast, men nu har de i alla fall bara lera upp över hovarna, så det är betydligt mindre och bättre nu. Han var nöjd med att bli borstad och var hur lugn som helst.

När vi kom ut var han lite mer på tårna, var lite nyfiken på Magnus som gick runt med bössan. Jag satt upp och kände direkt att han var lite stissig. Spänd i steget och lite sådär tveksam. Gick och spanade och hade sig och var lite hastig i sina rörelser.

Men jag stöttade honom lugnt med skänklarna framåt och det gick bra tills vi kom till upplagsplatsen, strax efter den (ca 500 meter hemifrån) hoppade han upp i luften och skakade på huvudet. Då satt jag av och han fortsatte att skaka på huvudet och marscherade iväg i en faslig fart i skritt. Jag hade nästan problem med att hinna med i hans tempo. Jag är ju inte så smidig med säkerhetsväst och ridstövlar.

Han traskade på i jättetempot ända tills vi svängde ner mot Obbhult, då tog nog energin slut, för då hittade han sin vanliga, lite lugnare skritt, men han var fortfarande på tårna så jag valde att inte sitta upp. 

Och det var rätt beslut för när vi gick förbi ett par hästar som inte har varit i den hagen på ett tag flög svansen upp på ryggen och han trumpetade högljutt och gjorde passage osv. Så han var hur laddad som helst idag!

Det är svårt att säga om det beror på att han inte har rört sig så mycket i hagen nu när det har varit fruset och knaggligt eller om han har ökat på kondition och styrka så att han orkar krångla lite mer nu. Jag hoppas att han kommer att lugna sig igen, men imorgon tar jag på mig löparskorna och går en runda med honom istället för att rida.

På ett sätt är det kul att han är så pigg trots att han fyller 22 år i år, men samtidigt har jag ju varit rätt nöjd med att han har gått så bra att rida hittills. Vi får se vad som händer framöver. Nu kommer han ju att få lite mer energi i fodret dessutom, men jag hoppas att det inte ska driva på hans tokigheter utan istället lägga sig som bättre hull och mer muskler på honom...

Höanalys och foderstat

Hästarna har ju under igångsättningen inte riktigt musklat sig så som jag har velat. Pelle har blivit lite "knotig" över ryggen och Bosses revben syns mer än vanligt. Sadelgjorden är också lite lång just nu. Ungefär lika lång som den var när båda var i tävlingskondition, vilket de ju inte är nu, utan det beror på att de är lite tunna.

Jag har aldrig i hela mitt liv analyserat det hö jag har använt, utan haft tur och fått det att funka ändå. Men nu när jag då har sett dessa saker hos hästarna har jag ju förstått att jag behöver göra någonting åt situationen. Det går såklart att gissa att det är för lite protein i fodret som ställer till det, men det allra bästa är ju att veta dess innehåll så att man kan fodra därefter och få det riktigt bra.

Så i söndags postade jag ett paket innehållandes hö till ett företag som heter Agrilab (ej sponsrat) och har sedan dess väntat på resultat. Det stod inte på hemsidan hur lång tid analysen förväntades ta, utan jag utgick från den tid det brukar ta när Magnus skickar vildsvin på trikinanalys. Det brukar ju gå på någon dag bara. Så när jag inte hade hört något i torsdags mailade jag och kollade och fick då besked om att analysen skulle vara klar igår. Så igår eftermiddag fick jag äntligen analysresultatet och kunde börja jobba med det. Såhär ser det ut:


Jag är verkligen inte påläst när det gäller detaljer i utfodring av häst och som tur är så finns det andra som är duktiga på det så jag googlade lite foderstatsberäkningar och hittade den här. Där skrev jag i de uppgifter jag fick från analysen, lade på uppgifter om det kraftfoder jag använde (Granngårdens blåa müsli) och uppgifter på hästarna, så fick jag reda på vilket behov varje häst hade, samt hur den foderstat jag hade matchade behovet. Jättebra, men nackdelen var att när jag såg resultatet så såg jag inte hur mycket foder jag hade räknat med, så det blev lite trixande hit och dit.

Jag hittade en Excel-mall som jag också använde för där såg jag fodergivan mycket bättre, men inte hästens behov. Så det fick bli en kombination av de båda.

Excelmall
Så efter en massa pillande fram och tillbaka kom jag fram till att båda två behöver Lucern för att öka proteinet, tyvärr ger det ju även energi, vilket egentligen inte behövs. Och så lade jag på Granngårdens gröna Protein 120- foder också för att ytterligare komma upp i proteinhalt. 

Jag hoppas att detta ska funka bra framöver. Nu kommer jag att sakta fasa ut den blåa müslin och fasa in protein-pelletsen samt lucernen. Jag börjar med ungefär halv giva denna vecka och sedan ökar jag på tills jag är uppe i full giva till båda två. 

Lite meckigt blir det med tre olika sorters kraftfoder men det är ju under en kort begränsad tid, sedan blir det bara lucern och proteinfoder.


Många säckar i foderboxen!
Det var riktigt roligt att räkna foderstat, eller räkna och räkna, snarare fylla i och se hur resultatet slog med olika alternativ. Det gillade verkligen ingenjören i mig! Det svåra var att höja proteinmängden utan att höja energimängden för mycket. Men samtidigt kan de ju behöva lite mer energi nu när de har lite underhull samt när de nu går in i en fällperiod och förhoppningsvis mer träning när kvällarna blir ljusare framöver.

Sedan är det ju svårt att kunna fodra exakt så mycket som varje häst ska ha. I hagen äter de ju det som de tar så att säga, så där har jag inte så mycket kontroll, men det de får inne kan jag ju kontrollera hårdare. Dessutom är det lätt att bli lite för mycket siffernörd, det är ju fler saker som styr hur fodret verkar, t.ex. hormoner så jag tror inte att det går att räkna fram exakt på grammet hur mycket man ska ge eller ens ger dem. Men det är ändå en bra ram för hur jag ska fodra dem.

Det ska bli spännande att se resultatet!

onsdag 10 januari 2018

Rivstart på jobbåret

Oj, vilken start på jobbåret! I måndags var sötebrödsdagarna slut och jag jobbade första dagen för i år. Den började med att jag gick upp 04:45 eftersom jag skulle åka till Göteborg och jobba. Det var alltså en kvart tidigare än vanligt, men fy vad segt det var!

Jag lyckades dessutom sova grymt dåligt. Jag gick och lade mig innan Magnus, men vaknade när han kom och lade sig, sedan vaknade jag vid halv två av att han snarkade något så fruktansvärt så jag valde att gå och lägga mig i gästrummet.

Så måndagen kändes som en oerhört lång dag. Eller ja, det var ju den också. Jag kom inte hem förrän vid sex-tiden på kvällen och var då helt slut. Orkade inte göra någonting utan somnade i soffan nästan omgående.

Igår var det upp samma tid, samma resa, men vi tog ett lite tidigare tåg hem, så jag hade faktiskt lite mer energi när jag kom hem. Så jag tog med mig Selma ut på promenad i mörkret. Det blåste rätt rejält och var riktigt kallt, men det var väldigt skönt att få röra på sig och få lite frisk luft.

Idag var det återigen upp kl 04:45 för att släppa ut hästarna och fixa stallet. Men idag åkte vi hem tidigare då mötet höll på till 12. Så när jag kom hem var det ljust ute och det ryckte i ryttarmusklerna.

Så jag gjorde i ordning Bosse för en kortare ridtur. När vi kom ut från stallet blev han rädd för något som låg vid mjölkrummet och då upptäckte jag den:

Vildsvin
...grisen som Magnus sköt i söndags. Eftersom jag inte har varit hemma i dagsljus har jag inte sett den tidigare, så den kom som en överraskning. Det var nog tur att det inte var Pelle jag hade med mig, jag vet inte om han hade överlevt en sådan chock... Han är ju livrädd för vildsvin och älgar...

Bosse blev lite stissig och jag fick gå en bit bort för att sitta upp. Han var ganska spänd hela rundan, men det kan också bero på att de inte har kunnat röra sig i hagen sedan i lördags eftersom det frös på rätt rejält i söndags och hagen har blivit fri från lera, men väldigt knagglig.

Vi red genom skogen och sedan upp i nästa skog, därefter ner i grushålan. Jag nyttjade träd och backar där och gjorde lite volter och lättare klättringar. Lite som en naturbana minus hinder.

Han skötte sig bra och när vi hade passerat "farliga" gården slappnade han av och skrittade lugnt hem på långa tyglar. Men när vi kom hem fick vi ju ta oss an den där grisen och han gick faktiskt fram och sniffade på den, men han tyckte att den var väldigt läskig. Så det blev ju bra miljöträning ändå. 

Jag har aldrig sett ett vildsvin i skogen, varken till häst eller när jag har sprungit, även om jag vet att de har funnits där. De är normalt sett så skygga att de flyr långt innan man hinner fram till dem. Däremot kan ju hästarna känna av dem på långt håll (speciellt Pelle), så det är ju bra ifall de inte kopplar ihop doften med något farligt.

Det blev i alla fall en bra ridtur och det känns verkligen bra att ha kommit ut såhär mitt i veckan. Nu ska jag jobba vidare de sista timmarna. Bra att kunna nyttja dagsljuset och sedan jobba när det är mörkt och jag ändå inte kan vara ute!

söndag 7 januari 2018

Stallfilm

Jag har filmat en hel del denna vinter och jag klippte ihop lite från när jag har grejat med hästarna. Jag spolar hästben och gör i ordning Pelle före och efter ridtur. Men Bosse som hejar på, eller kanske stör... :)

Äntligen minusgrader!

Denna underbara söndag vaknade vi upp till hela tio minusgrader! Vilken lycka! ÄNTLIGEN har det frusit till ordentligt överallt, till och med i den leriga hagen!

Frusen lera!
Detta betyder att jag kunde gå ut med höet utan att stövlarna blev helt leriga, jag behövde inte ens spola av dem när jag var klar i stallet. Hästarna kom in med torra ben när jag skulle rida, behövde inte spola av dem heller. Det var inget klafsande när man gick här ute. Bara helt underbart!

Min hyresgäst hängde med mig ut idag på en runda. Pelle var lite konstig i morse och ville inte äta sin frukost, plus att han inte hade ätit upp sitt hö. Jag hade gett dem lite extra hö och då orkade han inte äta upp det, men frukosten brukar han vara glad i. Så jag tempade honom för att se om han hade feber, men det hade han inte. Jag blir ju lite orolig när han inte är som han brukar, han är ju ändå 22 år i år, så vad som helst kan ju hända.

Men när vi tog in dem för att rida var han som vanligt och åt upp sin frukost som han inte hade ätit tidigare och det var inga fel på honom när jag red heller. Skönt!

Idag blev det lite utmaning för honom igen. Vi red till den gamla grushålan och där fanns många troll enligt Pelle. Oj, vad farligt det var! Trots att han hade sällskap med sig var han spänd som en fiolsträng när vi gick ner bland träden i hålan. Det blev lite bättre när vi kom upp ur den igen, men sedan blev han så rädd att han vände när vi skulle passera en hög med gammal skrot, så då valde jag att sitta av honom för att inte riskera någonting. Men efter att vi hade passerat skroten var han hur lugn som helst hela vägen genom skogen och hem. Men jag fortsatte gå, tyckte inte att det var någon idé att sitta upp igen. Och så hade jag tappat känseln i tårna pga kylan. Det är faktiskt bara tårna jag fryser om nuförtiden, så det är väl ok. Jag borde nog investera i elektriska tåvärmare för att inte frysa om dem.

Efter ridturen tvättade jag både Pelles och Bosses mugg-ben och smorde in dem. Nu håller de ju sig torra ute, så det var perfekt tillfälle att göra det nu. Lite mugg hänger sig envist kvar.

Soligt och fint i grushålan idag!
Jag hade tänkt att ta bort alla ljusstakar och byta gardiner här hemma efter ridturen, men alltså, när det för en gångs skull är strålande solsken så måste jag ju nyttja det maximalt. Så jag tog med Selma på en löptur upp till Flähult.

Jag var lite seg i kroppen efter gårdagens långpromenad, så jag avslutade efter ca 7 kilometer. Men det kändes ändå bra och kul att springa. Och det var en lite märklig känsla att springa på fast och torr mark utan klafs under skorna. Men så underbart!

Soligt och torrt!
Efter löprundan stack jag en snabb tur till ICA-butiken för att lämna in ett höprov som ska skickas på analys. Då kommer det med posten imorgon och jag hoppas få svar denna vecka så att jag kan beräkna foderstat till hästarna och se vad det är som fattas dem. För något är det, det är jag ganska säker på. Det ska bli spännande med analys på höet, det har jag aldrig gjort förut. Det har inte behövts. Hästarna har haft bra hull och det har inte varit några problem. Men när jag nu märker att det är något som inte funkar så måste jag ju ta reda på vad så att jag kan fodra på med rätt grejer.

Nu ska jag ta in hästarna och sedan fortsätta med ljusstakar och gardiner. Kanske laga lite mat också...

lördag 6 januari 2018

Skogspromenad

Efter ridturen tog jag med mig Selma på promenad. Jag var sugen på en lite längre skogspromenad, men det var lite tight med tid innan solen skulle gå ner.

Vi gick mot Åkulla och sedan svängde vi över skogarna och kom ner vid Linnarp. Det var riktigt härligt att gå där i skogen. Selma fick springa lös och var så lycklig! Vi mötte inte en enda varelse, vi var helt ensamma där i skogen. Det började frysa på och vinden var riktigt kall. Men jag höll ett tempo som höll mig varm.

Jag gjorde en miss och tog fel väg upp över ett rejält berg och så kom jag fram till vägs ände. Bara till att vända. Det tog säkert 20 minuter extra. Men det var ju fantastiskt fina vägar och jag gick där och drömde om att rida där med Bosse. Det hade verkligen varit en utmaning för honom att gå i de backarna. Riktigt bra träning!

Det blev en rejäl runda och jag hann hem så att jag precis hann få in hästarna innan det blev helt mörkt ute. Jag var ute runt två timmar och har fått ihop drygt 30000 steg idag. Riktigt bra!

Selma i fina skogen!

Pigg Bosse styrkerunda!

Idag fick Bosse komma ut på en skogsrunda. Det började med att precis när vi gav oss ut så kom det två andra hästar som gick förbi. De gick åt samma håll som jag skulle, så jag tog rygg på dem och så körde Bosse om dem i hög fart:). Han är inte så mycket till sällskap, han vill traska på i sin takt, annars vill han gärna smaka på andra hästar, så jag tyckte det var lika bra att låta honom gå i sin takt och lämna sällskapet bakom oss.

När vi hade passerat dem var han lite upphetsad och lite smårädd för olika saker som han inte brukar bry sig om. Han såg faktiskt lite "spöken", vilket inte hör till vanligheterna. Men han gick i alla fall framåt där han skulle.

Vi traskade vidare upp i skogen och jag satte igång min Gopro för att filma den härliga skogen. Igår tyckte jag att kameran filmade för högt, idag blev det lite för lågt. Telefonj-veln dog såklart, så det var lite svårt att ställa in kameran som jag ville ha den. Men det blev väl halvbra i alla fall.

När vi kom in i skogen så var där ett gäng jägare. Jag mötte den förste vid mossen. Han försäkrade mig om att det inte var någon fara för mig att rida där och att det störde inte dem, så vi gick vidare in i skogen.

Bosse var överlag väldigt spooky och blev rädd för saker han aldrig blir rädd för annars. Bland annat så backade han ner i ett dike när han blev rädd för en vattenpöl och så gick han och tittade på allt möjligt. Han hade kanske span på något djur som de där jägarna hade skrämt upp.

Efter ett tag stötte vi på jägare nummer två och när vi var högst upp på höjden av kullen mötte vi de sista två. När vi var där uppe hörde jag en drivande hund som var på väg åt vårt håll, så det var lite spännande ifall det skulle komma ett rådjur springandes eller om någon av jägarna skulle skjuta det där rådjuret som var på väg. Men det vände som väl var (för mig) och vi kunde fortsätta vidare.

Det är en krävande runda och vi travade en hel del så Bosse blev lite svettig. På vägen hem bad jag om galopp, men då ville han inte, utan travade bara på i sin jättetrav. Trots att han var lite på tårna tyckte jag att han skötte sig mycket bra. Det var ju kul att han var pigg i alla fall efter torsdagens sega pass i paddocken. Jag har nog skämt bort mina hästar med uteritter, de verkar gilla det!


fredag 5 januari 2018

Seg Bosse paddock

Igår red jag Bosse i paddocken. Det var rätt blött, men det gick ändå hyfsat att rida, tycker jag.

Jag hade med mig videokameran ut, det var länge sedan jag använde den. Men jag tycker det är ett bra komplement att få se sig själv rida och se hur hästen rör sig.

Något som jag har jobbat med en del under de senaste veckorna är uppsittningen. Bosse vill gärna backa eller ta ett steg mot pallen när jag väl står där så att jag kommer för nära och inte kan sitta upp. Men jag har tröttnat på att han håller på och har verkligen försökt att få honom att stå helt still. Det gick ganska bra igår, han backade i alla fall inte, men tog något steg mot mig.

Han var otroligt seg igår, han ville knappt gå fram överhuvudtaget och jag fick verkligen jobba för att få fram honom. Han var så slö att han inte ens orkade ta sig över bommarna som låg på marken utan att trampa på dem.

Jag hade satt upp ett litet kryss med travbom framför för att få honom att fatta galopp i högervarvet. Jag ville också jobba lite mer med vänstergaloppen.

Jag fick jobba lika mycket i traven för att få fram honom där, men stundtals travade han fint. Första gången jag red mot krysset valde han att trava över det, men efter någon gång till lyckades jag få honom att galoppera. Det blev inte alltid rätt galopp, men när det blev det jobbade jag hårt för att hålla i den.

Han är så otroligt storgalopperad och valpig i sin galopp, så han tar enorma kliv och blir svår att få runt i kurvan utan att tappa galoppen. Han vill gärna köra ner huvudet också och blir då så framtung att han inte kan galoppera alls utan bryter av.

Men det gick bättre och bättre och jag tycker ändå att han gjorde ett bra jobb. Vi har en hel del att jobba med där framöver!

Vänstergaloppen lyckades jag både få honom att fatta och hålla i en hel långsida och en hel volt, så det var jag jättenöjd med också.

Det var ett rätt bra pass, trots att han var så himla seg. Jag fick fram honom när jag väl ville och han stannade inte en enda gång. Men vi behöver mer träning ute i naturen där han har framåtbjudningen mycket bättre.

Här kommer filmen:


Jag började rida med kjol och softshelljacka, men jag blev varm, trots att det bara var en plusgrad (dock helt vindstilla) och fick ta av mig både kjolen och jackan. Skönt att kunna rida i lite lättare kläder!

Efter ridningen körde jag ett crosstrainerpass. Det började nämligen regna precis när jag skulle gå och byta kläder, så då blev jag så trött på vädret att jag valde att köra inomhus istället. Jag körde 45 minuter och sedan körde jag 15 minuter med mina suspensions också för ryggen.

Pelle bockar

Idag ville jag känna på Pelle i paddocken. Det var lite mindre vatten än igår, men ändå en del vatten. Däremot har det varit uppehåll hela dagen (HURRA!). Och även idag har det varit sådär konstigt vindstilla hela dagen. Det har gjort att det även idag var rätt "varmt" trots endast någon plusgrad.

I vanlig ordning började jag med att spola båda hästarnas ben innan jag började göra i ordning Pelle. Jag passade på att tunna och klippa hans man också, den hade blivit lite väl lång tyckte jag,

Jag vet aldrig var jag ska vänta mig av Pelle. Han har sina bra dagar och han har sina mindre bra. På sistone har det varit mest bra dagar. Men paddocken brukar aldrig vara positiv ur hans synvinkel, så det var lite spännande att sätta sig där och rida.

Till en början var han mycket lugn och faktiskt ännu segare än vad Bosse var igår. Han gick knappt framåt och jag fick driva hela tiden.

Jag fick honom att trava och det gjorde han helt ok. Dock känner jag att han är lite ojämn, eftersom det är svårt att hitta takten i ena varvet.

Han gjorde något hoppande vid ett tillfälle fram i galopp och senare när jag bad om galopp gjorde han det fint. Ett litet varv på vänstervolten blev det.

Sedan skulle jag trava över de fyra upphöjda och det gick bra, men efter dem fick han ett jäkla ryck och började bocka och hoppa. Det var riktigt nära att jag kom ur balans och for i backen. Efter det blev jag lite passiv och feg och vågade inte riktigt rida igång honom ordentligt igen. Jag travade, men han släppte bettet och krullade ihop sig och blev lite svår att kontrollera. Så jag avslutade passet.

Idag testade jag också min nya GoPro-kamera. Jag har spanat på en sådan rätt länge och nu kände jag att det var dags. Jag monterade den på hjälmen, men blev inte riktigt nöjd med placeringen. Den behöver troligtvis sitta längre fram för att det ska bli riktigt bra. Dessutom flyttades den lite när Pelle bockade så efter det blev det inga bra filmer.

Här kommer en film på Pelle idag:

tisdag 2 januari 2018

Uteritt Bosse

Även Bosse fick komma ut på uteritt idag. Vi begav oss till den andra grushålan och sedan in i skogen. Bosse fick trava genom vattenpölar och galoppera lite i skogen. Han hoppade och studsade och körde ner huvudet, men tyckte att det var jättekul att få galoppera.

Han blev väldigt pigg av att galoppera och när vi fortsatte upp i skogen istället för hemåt så blev han inte ens sur som han brukar just där, utan han ville bara framåt och galoppera ännu mer.

Han fick såklart det och fick till en bra, men stark galopp. Han är otroligt storgalopperad och det blir väldigt mycket häst när man ska galoppera honom. Han blir rätt stark. Men det beror ju på att han inte är så stark i galoppen än. Han behöver träna mer galopp ute för att stärka sig så att det så småningom går att börja jobba med att kontrollera galoppen.

Jag fick en film även på Bosse i skogen:



Det är otroligt mycket vatten överallt nu, även i skogen såklart. Jag hoppas verkligen att det där jäkla regnandet ger sig snart! Idag fick vi i alla fall en hel dag med uppehåll och en del sol. Det är otroligt energigivande!

Bo i sol!
Efter ridturen kände jag att ryggen var helt paj. Eller det kände jag redan i morse, men jag insåg att jag var tvungen att göra något åt det, så jag körde 25 minuter styrketräning med mina suspensions. Och det gjorde gott, det märkte jag direkt!

Så detta blev en riktigt bra dag med mycket aktivitet, sol och energi!

Pelle uteritt

Pelle och jag gav oss ut i solen idag. Eftersom han blev lite utmanad med ny, lite småläskig runda i lördags fick han gå en runda som han gillar och är lugn över. Vi red runt Obbhult helt enkelt. Här kommer en liten film på det:



Till en början var han jättetrög, men när vi hade passerat grannen så blev han lite mer vaken och skrittade på riktigt bra. Vi svängde ner mot Obbhult och jag försökte korta tyglarna utan att tappa den fina skritten. Det gick väl sådär. Men efter ett tag gick det faktiskt bättre.

Jag hade planerat att galoppera på grusvägen lite längre fram, men då stod där en traktor och grejade, så det fick bli en kortare galopp efter att vi hade passerat traktorn. Han galopperade jättefint idag också och det kändes mycket bra. Pelle verkade gilla det också.

När vi nästan var hemma kom solen fram och lyste på oss. Såhär fint var det då:

Sol
Pelle skötte sig mycket bra hela rundan och jag var jättenöjd med honom. Han känns mycket fräschare i kroppen nu och travar rent, så nu börjar det faktiskt märkas att han är igång lite mer än han var för någon månad sedan. Kul att redan märka skillnad!

Kan vi hitta lite längre galoppsträckor och träna mer galopp så kommer han säkert att bli ännu bättre eftersom galoppen ger mer bra muskler som han behöver för att vara fräsch i kroppen. Kul i alla fall att han svarar bra på träning trots sin ålder, han blir ju 22 i år!

Aktivare dag

Klockan är knappt 11 på förmiddagen och redan har denna dag varit betydligt mer aktiv än gårdagen. Det är i och för sig inte så svårt att slå gårdagen eftersom den tillbringades i soffan, men det är ändå rätt gött att redan ha fixat stallet, sprungit en runda och landat in 10720 steg.

Selma fick följa med på en löprunda innan jag åt frukost och vi fick faktiskt se lite sol idag. Det är helt otroligt vad allting blir lättare så fort det slutar regna och solen kommer fram. En positiv känsla helt enkelt!

Även löpningen kändes positiv. Kroppen var lätt och det var bara helt underbart att springa. Vi sprang till grushålan, mot 153:an, in mot Stenaljung, tillbaka till grushålan och sedan Obbhult och Linnarp.

Första kilometern (med 90% uppförsbacke) gick på rekordsnabba 6:15, andra på 6:01 och resterande av de totalt sju kilometerna gick under 6-minuterstempo och medeltempot blev 5:52. Helt otroligt bra för att vara jag!

Sista biten hem gick jag och då släppte jag Selma så att hon fick springa lite lös. Det är ju inte så länge till som vovvarna får vara lösa, så det gäller att passa på!

Selma spanar


Nu har jag ätit frukost bestående av bacon, äggröra och en kopp te. Nu känner jag mig superladdad för att rida båda hästarna i det fina vädret!

måndag 1 januari 2018

2018 års första dag

Om gårdagen var aktiv så kommer denna, första dag på det nya året, att gå till historien som en mycket slö dag.

Vi hade en trevlig nyårsafton här hemma igår med massor av god mat. Gratinerade kräftor, räkmacka gjord på ostrutor, helstekt älg, svampsås och blomkålsmos. Och en dessert på det. Allt sockerfritt och gott!

Vi kom i säng sent (såklart) och jag är verkligen inte gjord för att vara uppe länge på nätterna. Jag har sovit dåligt. Jag bestämde mig för att inte ställa klockan idag (den ringer annars 06:45 varje dag ifall jag inte skulle vakna i tid, men jag vaknar alltid innan den) för att få sova så länge som jag behövde.

Vid tretiden vaknade jag av att Magnus snarkade väldigt mycket och jag gick och lade mig i gästsängen. Sov sedan oroligt och vaknade halv åtta. Jag hörde hur det regnade ute och gick ut och släppte ut hästarna, samt fixade stallet och gick sedan in och åt frukost.

Jag hade egentligen en plan på att ta en runda med Pelle, men det bara fortsatte att regna och det ökade också i mängd. Så helt plötsligt var klockan halv tre och jag hade spenderat hela dagen i soffan. Jag avskyr verkligen sådana dagar. Jag gillar inte att inte vara igång. Men ibland kan det ju vara bra att bara göra ingenting. Jag är ju ändå rätt aktiv alla andra dagar på året. Och så var jag ju som sagt väldigt aktiv igår.

Så jag får väl helt enkelt acceptera att jag började detta år lugnt och slött och att det bara är till att öka imorgon. SMHI har lovat uppehåll imorgon (vi får se hur bra det går med det med tanke på hur dåligt de senaste dagarnas prognoser har fallit ut) och sämre väder på onsdag, så jag kanske rider båda hästarna imorgon. Vi får se vad som händer!

Ridning på denna häst imorgon!