Sidor

onsdag 31 januari 2018

Halt Pelle

Igår kom Pelle in på tre ben. Ingen kul syn som hästägare och som vanligt befarade jag det värsta, dvs ofixbart benbrott eller liknande. Men jag kände igenom honom och hittade inga svullnader eller värme någonstans och han kunde böja och räta alla leder som han skulle. Däremot ville han inte sätta ner höger bakhov ordentligt och bara stönade när han blev tvungen att belasta hoven för att kunna flytta sig.

När jag kratsade ur hoven reagerade han och drog åt sig den. Men jag kunde klämma och skrapa överallt utan att han egentligen reagerade. Han hade svårt för att gå in i boxen och röra sig där.

Jag misstänkte direkt hovböld, det finns egentligen inte så många andra grejer det skulle kunna vara när han har den typen av symptom. Jag valde att avvakta över natten. Kollade till honom lite extra när jag gav dem nattmat igår. Då kunde han knappt ställa sig i kiss-ställning och kissa ordentligt.

I morse var han fortfarande lika halt, men jag kunde fortfarande inte känna att han var varm någonstans eller att han hade förhöjd puls någonstans heller. Det finns inga misstänkta gropar eller sår i eller utanpå hoven och alla söm, skor och tåkappor sitter som de ska. Men eftersom han hade problem med att röra sig även idag och verkade lite låg så beslöt jag mig för att mocka hans box ordentligt och låta honom stå inne och äta i lugn och ro.

Då det nu är regnigt och lerigt igen måste jag släpa höet upp på kullen och då tyckte jag att det var lite synd om honom att han skulle behöva släpa sig upp där för att få mat. Så jag ställde in honom i boxen och började släppa ut de andra två herrarna. Men då fick Pelle fullständigt spel!

Han kastade sig mot boxdörren och gnäggade högljutt. Jag hade inget annat val än att släppa ut honom... Han sprang ut och innan jag hann blinka var han uppe på kullen och åt mat med de andra hästarna. Jag samlade ihop höet som han hade fått i boxen och gick upp med det och täcket till honom.

När jag kom hem efter jobbet idag såg han mycket bättre ut. Han stapplade inte lika mycket som igår och hade lättare för att sätta ner hoven och han travade in utan problem, även om han fortfarande markerade rätt kraftigt.

Jag kollade återigen hoven och kratsade den samt testade att lyfta den andra bakhoven. Han lyfte faktiskt den en kort stund, vilket han inte alls gick med på igår, så det hela såg mycket bättre ut! Fortfarande ingen värme eller puls, så det var goda tecken. Jag pratade med hovis för att få lite råd och hjälp och hon sa att det kan gå upp och ner med en hovböld. Det behöver inte vara en fullt utvecklad hovböld även om han blir så halt, utan den kan gå tillbaka utan att någon behandling krävs.

Hon hade inte kunnat göra så mycket då det inte finns något tydlig yttre påverkan på hoven. Det kan ha letat sig in någon bakterie under snösulan och ställt till, men då måste skon bort för att kunna avgöra var den eventuelle bölden skulle kunna vara och då riskerar vi ju att det bara kommer in mer bakterier som förvärrar det hela.

Så jag fortsätter att avvakta och hålla koll på honom nu. På måndag ska hovis ändå komma och sko dem så jag hoppas att det är lugnt fram till dess och att han då har blivit såpass bra att det går att sko honom på den hoven han inte har ont i.

Det är lite synd om Pelle nu, han är ju en väldigt känslig häst och jag vet inte om han någonsin har haft en hovböld tidigare. Han har inte haft det hos mig i alla fall och det är ju snart 11 år sedan jag köpte honom. Så han har kanske inte upplevt detta tidigare och kanske blivit lite rädd för smärtan och reagerat så kraftigt som han gjorde. Det är oerhört svårt att bedöma hur hög smärta en häst känner eftersom de är flyktdjur och därför drar sig för att visa smärta.

Jag hoppas att han blir bra nu och att det inte blir någon böld som behöver tömmas och behandlas utan att vi kan fortsätta som vanligt framöver! Jag märker att jag blir lite extra nojjig så fort han inte beter sig som vanligt. Han blir ändå 22 år i år och jag börjar förbereda mig på att han kanske inte har så många år kvar nu, men man kan ju aldrig veta hur saker och ting ska gå. Man kan lika gärna förlora en ung häst på ett oväntat sätt. Men jag vill ju att han ska hålla sig frisk och pigg så länge som möjligt!

Fina Pelle!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar