Sidor

tisdag 28 november 2017

Leran, den f-bannade leran!

Åh, jag konstaterar att den första av de lite tråkigare höst- och vintermånaderna snart är avklarad, november, lerans månad är snart slut!
Leriga hagen!
Just nu är det Västkustvinter när den är som allra sämst, dvs några plusgrader och regn. Mycket regn. Som leder till att det blir djup lera i hästhagen. Vilket leder till leriga hästben och skor som lättare trampas av.

Jag har funderat på ifall det går att göra något vettigt åt saken, men kommit fram till att det dels är svårt att få ordning på, dels att det kostar en hel del pengar att försöka.

Så idag dök det upp en mycket intressant artikel på Hippson, som handlar just om lera och hur man kan ta sig an problemet leriga hagar.

Precis som min käre sambo säger, konstateras det i artikeln att enbart lägga ut grus i hagen är pengar i sjön. Leran kommer snart tillbaka. Det beskrivs även markarbeten med raster, markduk och grus och på slutet kommer det information om kostnaden, som landar någonstans runt 35-40000 kr för 10x10 kvadratmeter. Plus underhåll på några tusen per år. I en platt hage.

Återigen konstaterar jag att jag nog får stå ut med leran och hoppas på att vintern bjuder på lite frusen mark iallafall. Under tiden får jag vara noggrann med att sköta hästarnas ben och hovar så att det inte blir t.ex. mugg (har aldrig haft mugg på någon häst trots leran).

För, så som det ser ut i min vinterhage så rinner vattnet obönhörligen till grindhålet, eftersom det är lägsta punkt i hagen. Där och i hela den nedre delen av hagen blir det ordentligt lerigt, vilket leder till att jag får släpa upp höet till toppen av hagens kulle. Uppe på kullen är det däremot ok underlag, givet förutsättningarna. Visst är det blött, men inte riktigt lika lerigt som i nedre delen av hagen.

Jag har alltså naturen och hagens beskaffenhet att kämpa emot. Även om jag skulle lägga tid och pengar på att göra ett ordentligt markarbete med dräneringar och hele skiten, så kommer ändå alltid vattnet att hamna i nedre delen av hagen hur jag än gör. Leran kommer att krypa upp och arbetet och pengarna kommer att vara förgäves.

Detta är en fråga som ju kommer upp när nya blivande stallgäster är här och kikar på stallet. "Blir det lerigt i hagarna?" Jag vet inte ifall jag någonsin har träffat en hästmänniska som inte har leriga hagar. Det är liksom det man får räkna med i ett blött land, tycker jag.

En annan intressant sak som stod i artikeln ovan var att man som stallägare ska ta sig en funderare på vilken typ av verksamhet man har egentligen - "business, hobby eller välgörenhet". En mycket bra fråga som faktiskt gör mig mer beredd på vissa frågor som kommer när folk kommer till mitt stall för att kolla.

Det jag har kommit fram till är följande:

Jag råkar ha två stallplatser fler än vad jag har hästar, jag tar in hyresgäster i mitt stall för att jag tycker det är kul med sällskap och för att jag tycker att det ger mycket att ta del av andra hästmänniskors erfarenheter och kunskap. Och såklart för att jag någon gång under vinterhalvåret behöver åka hemifrån och då behöver hjälp med att släppa in och ut hästarna. 
Alltså, jag bedriver ingen vinstbringande verksamhet med särskilt höga krav. Jag är därmed inte beredd att lägga stora summor pengar på förbättringar som kanske inte blir förbättringar, då jag inte kan höja hyran i paritet med vad förbättringarna kostar. Jag kommer investera de pengar jag har i de förbättringar som jag själv kommer att få mest nytta av. Det är ju jag som bor där och mina hyresgäster kan ju dra när de vill. 
Så när någon frågar mig ifall jag kan göra en förbättring som jag själv inte har behov av så blir svaret nej. Den som hyr in sig i mitt stall får det som finns här och nu. Något mer kan jag inte garantera. Take it or leave it!

Däremot har jag funderat på några förbättringar som jag har tänkt att göra det närmsta året (förhoppningsvis) och det är:

  • Ta bort kullerstensgolvet i stallet och ersätta med betong
    • Fördel: att kunna använda sopmaskinen i hela den del av stallet som behöver sopas, kommer att spara mycket tid och slit för mig varje dag
  • Göra en tvådelad dörr på baksidan av stallet
    • Fördel: kan få in hösilagebal i stallet så att de kan stå väderskyddade när de är öppnade, sparar även det tid, slit och spill varje dag
  • Få upp belysningen runt ridbanan
    • Fördel: en torr höst och/eller vår går ridbanan att använda även när det är mörkt ute
Så summa summarum: jag kommer inte att investera några pengar i önskemål från kanske blivande hyresgäster ifall det inte gynnar mig själv. Bra utgångspunkt att ha, tycker jag! 😊

Såhär ser det ut på sommaren iaf:)

söndag 26 november 2017

Söndagspyssel

Idag vaknade vi upp till ett ganska regnigt Mute. Så jag bestämde mig snabbt för att ta en tur till Falkenberg och min mor för att hjälpa henne lite med julgardiner och annat.

Det är lustigt, jag har inte alls sett fram emot att adventspyssla eller jul överhuvudtaget. Jag tycker mest att det är en nästan löjeväckande köphysteri som slutar i antiklimax efter en fullständigt hysterisk julafton.

Men så stod jag där och strök julgardiner och då kom faktiskt lusten krypande. Lusten till att plocka fram ljusstakar, hänga upp julgardiner och göra en rejäl städning. Tur det, för nästa helg är det ju första advent!

Jag hade planerat att hinna rida på eftermiddagen. Det hade inte min käre sambo... Istället för att köra raka vägen hem skulle vi visst in på nyöppnade Jula och kolla. Den första som hittade något som vi behövde där var faktiskt jag:). Det blev inhandlat lite bra-att-ha-grejer och ljusstakar till stallet och hundgården.

Så när vi kom hem fixade jag till ljusstakarna i stallet. Jag köpte led-ljusstakar, så de får stå tända dygnet runt.  Såhär fint blev det i stallet:

Julmys i stallet
Det är väl lite typiskt ändå, att hästmänniskan fixar adventsstakarna i stallet först:). Men jag tänkte ta mig an huset i veckan. Ta några fönster i taget och fixa så att jag bara kan dammsuga och svabba golven snabbt på lördag förmiddag. Sedan är jag redo för advent!

Tyvärr blev det ju ingen ridning idag. Men det var faktiskt trevligt och kul att bara umgås med min mor och med min sambo. Eftersom det har varit jakt och ridning varje helg sedan i september så har det inte blivit så mycket tid över för varandra. Och det är självklart värt mycket!

Imorgon kommer äntligen hovis så då ska Bosses sko på. Om den inte sitter kvar måste jag göra något annat. Har funderat på någon typ av barfotaboots. För att låta hovarna få en chans att växa ut samtidigt som jag rider igång honom. Tyvärr kostar de ju ca 2000 kr/par, så jag vill ju helst veta att det funkar innan jag lägger de pengarna. Men jag ska höra mig för och se ifall jag har någon i min närhet som har några erfarenheter på området...

lördag 25 november 2017

Halkiga vägar

Igår kväll kom jag äntligen hem efter att ha varit i Stockholm sedan i onsdags kväll. Jag tog tåget i onsdags eftermiddag och landade i Stockholm strax efter åtta på kvällen. Jag bodde på Radisson som ligger ända intill stationen. Anledningen till att jag var där var att jag skulle gå en kurs som var förlagd bara en kort promenad från hotellet. Så smidigt!

Det var en intensiv och intressant kurs och jag tar med mig mycket bra grejer "hem". Igår var det så dags att åka hem igen. Det var rätt skönt att lämna storstan. Jag kommer aldrig att bli en stadsmänniska. Jag vantrivs något så fruktansvärt, faktiskt.

Det var så skönt att svänga in på grusvägen och inte se en människa eller bil eller något annat. Bara hem ljuva hem!

Hästarna såg nöjda ut när de fick natthö av mig. Min fantastiska hyresgäst har hjälpt mig att ta in dem och fixa med hö och mockning och annat på kvällarna och min kära sambo har släppt ut dem på morgnarna. Så bra att kunna få den hjälpen! Men nu ska jag inte resa mer den här vintern har jag tänkt. Jag trivs bra här hemma!

Idag var det lite fruset ute, men solen var på gång så jag tänkte att det skulle bli fint ridväder idag. Efter att ha fakturerat stack jag ut i stallet och hämtade in grabbarna. Bosse fick börja.

Jag hade en plan på att rida honom i Obbhult-skogen för att få lite fina ridvägar. Men när jag kom upp i Linnarp var det blankis både på asfaltsvägen och grusvägen. Eftersom Bosse fortfarande bara har en sko var det inte läge att brodda, utan vi fick skritta försiktigt i dikeskanterna. Inte alls vad jag hade planerat. Så tråkigt!

Jag tyckte inte att det var någon idé att ge mig upp i skogen, asfaltsvägen dit var ju snorhal, så vi vände hem istället via grushålan. Men Bosse var glad över att få komma ut i alla fall och det är ju faktiskt igångsättning som vi håller på med, så en timmas skrittur är ju bra ändå.

Bosse och isen
Eftersom väglaget var som det var tog jag Pelle på promenad. Vi gick upp i skogen. Han var lite små-stissig, men ville mest äta gammalt dött gräs:). Det blev en kort promenad, men han fick i alla fall röra på sig. Fast där var det inte lika halt, så jag skulle ha valt ett annat ställe att rida Bosse på än vad jag gjorde. Lätt att konstatera i efterhand...

Efter hästarna gav jag mig på att tvätta bilen. Det var sista gången jag gjorde det själv. Så jäkla tråkigt! Jag hatar verkligen att lägga tid på något så tråkigt! Nästa gång blir det biltvätt!

Nu är det sista helgen i november och snart har jag några veckor härlig julledighet att se fram emot. Jag hoppas på bra ridväder och massor av träning då!

onsdag 22 november 2017

Mer snö!

Idag vaknade vi upp till ett vinterlandskap! Så underbart! Det hade kommit ca 5 cm när jag gick ut till hästarna och jag fick faktiskt skotta lite för att kunna ta mig fram.

Utanför stallet
Jag älskar verkligen snö! Tyvärr ska det regna bort och bli nästan 10 plusgrader idag, men ännu snöar det på. Förhoppningsvis är det en liten försmak av vintern som vi får nu!

Mitt fina snöiga hus!
Snöigt landskap!

söndag 19 november 2017

Första snön

Igår var en fin dag med uteritt på Bosse, som skötte sig galant även igår. Han var nog lite mer hovöm än senast på sin barfotahov, men traskade på bra och gick fram överallt.

Pelle fick komma ut på promenad med Lukas och han var en helt annan häst igår än vad han var i fredags. Mycket lugnare och hur cool som helst. Ingenting som kunde skrämma honom då.

Idag ville jag rida på förmiddagen men klockan hann bli strax efter tio innan jag kom ut och då var det ett sådant där "fjunregn" som hade startat. Så lite regn att det nästan bara var luftfuktighet.

Eftersom jag frös om fötterna igår när jag var ute och red laddade jag upp bättre och såg mina underbara fodrade ridstövlar. Det fick bli dem. Även kjolen och de gamla underbara chapsen med fransar fick följa med ut i stallet.

Jag började med Pelle idag och beslöt mig för att rida honom. När vi kom ut från stallet hade det börjat snöa. Säsongens första snö. Så underbart! Jag vet inte riktigt varför, men snö gör något speciellt med mig. Jag blir liksom bara på så gott humör. Även om det blåste, var blött och kallt.

Ut på tur med Pelle
Jag hade en varm och skön miljö under alla mina kläder och det var egentligen bara kallt i ansiktet.

Vi tog rundan runt Linnarp-Obbhult och det gick hur bra som helst. Vi travade lite på banvallen, han kändes typ halt. Jaha, tänkte jag, vad är nu detta. Men det var hans vanliga taktfel som blev bättre ju fler gånger vi travade.

Det snöade bara mer och mer och det började bli rätt blött. Men kjolen höll både kylan och vätan borta.

Bästa kjolen

Mer snö
Sista backen hem travade Pelle på och var lite mer ren än första traven. Han ville komma hem fort och bli av med snön i ansiktet och på halsen.

Han var helt underbar idag! Inte rädd för någonting och bara positiv och framåt. Så kul att få rida honom när han är sådan!

Sedan var det dags för Bosse. Vi tog samma runda men åt andra hållet. Han fick ett sur-utbrott redan vid vår granne då öronen åkte bakåt och höger bakben utåt och det blev ett litet halv-stopp innan vi kom vidare. Men efter lite övertalning kom vi vidare och sedan traskade han på bra. Han gick förbi alla "farliga" ställen som vi knappt har kommit förbi tidigare.

Jag var nästan på väg in i ridhuset, men så tänkte jag att "vad fan, det är väl bara till att bita ihop och traska på". När vi kom förbi ridhuset och ut på gruset så tog snöandet i ordentligt och vi såg knappt någonting framför oss. Det var hur kul som helst att trava i snöstormen! Bosse var pigg och framåt.

Från grushålan och hemåt gick det i frisk skritt och han var hur lugn som helst.

Lugna killen

90-talschapsen
Denna gång tog jag chapsen på mig eftersom kjolen var så blöt som den var. De höll vätan borta, men var inte så varma, så det var lite kallt om benen. Så kjolen får bättre betyg. Men jag älskar mina chaps. De håller än, trots att de har närmare 25 år på nacken!


Jackan var jag lite besviken på. Den höll inte torrt och jag var blöt i armvecken och på magen. Fast den är ju varm och go!

Det är verkligen kul att ha igång hästarna igen och nu har jag ju dessutom testat på att rida i lite värre väder än vanligt, vilket ju går hur bra som helst när man har rätt kläder på sig. Så framöver kommer jag nog att fortsätta trotsa vädret, det är ju så himla kul att få komma ut med dessa grabbar!


fredag 17 november 2017

Effektiv eftermiddag

Idag är det fredag och jag passade på att sticka lite tidigare från jobbet idag eftersom det var strålande solsken ute. Perfekt för en ridtur, tänkte jag.

När jag kom hem tog jag in hästarna och sadlade Pelle. Han har ju varit så trevlig, lugn och snäll det senaste, så jag tänkte att det skulle bli fint att rida honom.

Till en början gick det mycket bra. Han hittade en energisk och jämn skritt. Lite ovanligt för att vara honom. Men så vände vi in på banvallen. Han hade nog tänkt en annan runda för plötsligt försvann all framåtbjudning och han gick och tvekade. Han var inte rädd för något eller så, bara väldigt tveksam.

Ut på Linnarpsvägen fortsatte tvekandet. Sedan gick han på bra och så plötsligt försvann framåtbjudningen och höger bakdel svängde in. Precis innan vi kom fram till en grusväg tryckte jag upp honom i trav för att komma undan en bil. Då ville han knappt trava.

När jag sedan lät honom trava på grusvägen kändes det som om han höll på att ge sig iväg och det blev väldigt spänt. Jag saktade av och han var spänd i skritten. Kändes allmänt knepig.

Det blev stopp vid ett ställe och jag valde att hoppa av när en gubbe kom släpandes på en stor vit säck. Det var väldigt farligt enligt Pelle!

Vi kom förbi och jag hoppade upp på honom igen en bit bort men då var han återigen väldigt spänd. Det hoppades och studsades och så var han sådär som han kan bli när han vill framåt men jag måste hålla i honom för att han inte ska ge sig iväg.

Men allt gick bra och vi kom hem helskinnade och jag var ändå rätt nöjd med honom. Det blåste rätt mycket ute så det var kanske inte så konstigt att han var lite på tårna. Men jag trodde ju att han hade blivit gammal och klok. Inte denna gången heller...

Fina Pelle!
Efter ridturen for jag in och städade igenom hela huset. Sanerade badrummet och toaletten, dammsög och svabbade golven. Så skönt att få ha städat på fredagen så att resten av helgen kan ägnas åt annat!

Efter städningen fick hästarna komma in och sedan körde jag ett styrkepass med mina nyinköpta "TRX-band". Jag använde appen "Suspension workout" och körde en full body träning. Väldigt trevligt sätt att träna styrketräning på, tycker jag ändå. Det känns som något som jag kan tänka mig att fortsätta med. Jag misstänker att jag kommer att få grym träningsvärk efter detta. Jag körde ju ett annat träningspass med enbart kroppsviktsövningar i måndas och har haft träningsvärk sedan dess...

Nya träningsredskapen
Efter träningen blev det dusch och sedan matlagning. Köttfärslimpa med fyllning av champinjoner och ädelost fick det bli med goda tillbehör. Så gott!

Nu är jag snart klar för sängen. Fredagkvällar är jag inte stark och pigg precis!

söndag 12 november 2017

Höstsol

Idag inleddes dagen (efter stallet) hos en kompis tillsammans med delar av tjejfrukost-gänget. Så härligt och kul att träffas och snacka och käka god frukost!

Dock hade jag lite bråttom hem. Det var nämligen solsken och så gott som vindstilla ute idag! Helt fantastiskt efter gårdagens blåsande. Så jag ville hem och motionera mina grabbar. Jag hade bestämt med min hyresgäst att vi skulle ses vid två-tiden och jag ville hinna rida Bosse före för att inte riskera att behöva rida i mörkret.

Eftersom jag frös igår när jag red tog jag på mig fodrade vantar, hade kondommössa under hjälmen och rätt varma tröjor + varm väst. Det tog inte lång tid innan jag insåg att jag hade lite för mycket kläder på mig... Jag var alldeles för varm om händerna och svetten rann under säkerhetsvästen.

Idag skrittade Bosse och jag bort på banvallen och sedan upp i Linneskogen. Han vände vid ett liggande jakttorn, annars var han rätt lugn idag också. Han blev lite mer på tårna uppe i skogen men efter att vi tagit oss ur Linnarp och var på väg hem slappnade han av ordentligt. Det blev skritt och trav och det gick bra trots att han saknar en sko. Så det blev ännu en trevlig och rolig ridtur och jag var supernöjd med honom!

På väg hem på avslappnad häst
Hyresgästen och jag gick med Pelle och Lukas runt Linnarp. Pelle är löjligt lugn nu. Han lyfte inte ens ögonbrynen i Linnarp. Annars brukar det snarkas och taktas och svansen brukar ligga på ryggen när vi går där förbi. Men idag var det inte ett dugg farligt. Så skönt! Jag hoppas verkligen att detta humör håller i sig på Pelle! Det hade varit så kul att kunna rida ut honom också lite mer ordentligt och kanske våga sig ut i skogarna!

Även det blev en härlig tur i härligt väder. En fantastiskt fin söndag!

lördag 11 november 2017

Hästlördag

Idag är det lördag, den startade som alla mina dagar gör, ute i stallet. Någon timme senare än vanligt, bara. Jag hade Jonas Colting i lurarna medan jag mockade och fixade allting i stallet.

Efter stallet slängde jag på mig träningskläder och sprang en runda med Selma. Så klockan hann bli halv tio innan jag åt frukost.

Efter frukost körde jag in några kärror med ved till källaren. Förhoppningsvis räcker det någon vecka nu. Jag har bara kört in en kärra här och en kärra där tidigare, så det var gött att få köra in lite mer.

Därefter tog jag på mig ridkläderna och stack ut för att hämta in hästarna. Jag började med Pelle. Han var knappt smutsig och det tog endast tio minuter att få i ordning honom och komma ut. Jag valde att gå med honom då det var väldigt blåsigt ute idag och då brukar han vara lite extra på tårna.

Vi traskade iväg och när vi kom upp på Obbhultvägen for han iväg av någon anledning. Blåsandet tog i och det prasslade jättemycket i träden runtomkring.Efter det utbrottet var han hur lugn som helst och ville mest gå och beta. Lite ponny-varning på honom där:)

Solen sken och när vi kom i lä var det faktiskt riktigt behagligt ute. Dock var det endast en kort stund innan vi kom ut på de öppna blåsiga fälten igen. 45 minuter var vi ute och gick och det var en mycket trevlig promenad, jag var supernöjd med honom!

Pelle på promenad
Efter Pelle var det Bosses tur. Jag började med att konstatera att han återigen hade lyckats med sin ena sko. den var helt förskjuten och den ena sidokappan syntes inte.

Sko-Bo
Jag fick ta loss skon. Fördelen var ju att han inte hade slitit loss den själv så att halva hoven var borta, men det är ju såklart tråkigt att han inte kan behålla sina skor på några längre stunder.

När jag hade fått av skon och konstaterat att kappan hade tryckts in rätt långt ut på hoven och inte i sulan tog jag mig an Bosses jättelånga man. Jag trimmade och klippte så nu är han så välvårdad och fin igen.

På med sadel och träns och sedan bar det iväg ut på tur. Tacksamt nog reagerade han inte särskilt negativt på barfotahoven. Han gick hur fint som helst. Visst, när det kom någon sten eller annat vasst reagerade han, men det var bra energi i skritten ändå.

Jag rider fortfarande med sporrar för att få honom att gå framåt när han vill stanna och det funkar kanonbra. Jag beslutade mig för att rida förbi en gård där vi har haft många meningsskiljaktigheter tidigare. Han brukar alltid stanna där och sedan har han stått där upp till en kvart eller så innan han har gått framåt.

Idag var jag på honom lite mer och drev honom framåt vid minsta tvekan och minsann, han gick rakt förbi utan några problem! Så glad jag blev! Han tittade förvisso och det kom några travsteg, men så länge han går och vill framåt är jag jätteglad!

Vi fortsatte vidare och förbi ett ställe som han var lite rädd för förra veckan. Idag var det inte tal om att stanna, utan bara titta lite, halvtrava och snarka lite så var allt lugnt.

När vi hade kommit förbi det stället slappnade han av helt och hållet och resten av rundan gick kanon. Han travade på fint i skogen och tyckte det var jättemysigt att få komma ut. På vägen hem kunde han skritta på långa tyglar i en härlig energisk skritt.

Han är verkligen helt underbar att rida nu! Och jag är så glad att jag kan rida ut honom så mycket som jag gör. Han bryr sig inte om det är nya platser vi upptäcker och han hetsar inte upp sig för saker i onödan. Det betyder att jag kommer att lägga mest tid på att sätta igång och stärka honom med uteritter. Då kommer han att vara stark och fin lagom till våren och då kan jag också börja jobba honom i paddocken och ställa lite mer krav där.

Coolaste killen på tur
Han blir också på så mycket bättre humör i stallet när jag rider honom. Jag kunde stå och gosa med honom utanför boxen idag och han blev inte ens sur när jag tog av och på täcket. Inte heller sadeln reagerade han negativ på. Mycket goda tecken! I stallgången stod han nästan och sov när jag gjorde i ordning honom och jag behövde knappt stå på pallen för att kunna klippa hans man. Vet inte när det hände senast, om det någonsin har hänt!

Efter ridturen fick hästarna komma ut en stund i hagen innan jag tog in dem för natten. Magnus hjälpte mig att skruva fast Bosses nya saltstenshållare, så nu har han äntligen salt att slicka på igen. En sådan där enkel grej som bara inte har blivit gjort, men nu så!

Nu är jag rätt mör efter att ha varit ute i princip detta dygns alla ljusa timmar. Jag har börjat få ont i korsryggen också, den mår inte alls bra just nu. Jag får nog krypa till korset och börja träna den där tråkiga styrkan nu när jag varken kör skidor eller simmar längre. Det känns verkligen i kroppen!

söndag 5 november 2017

Ridtur och promenad

Ännu en fin höstdag! Eller till en början var det väl mindre fint med lite regn, men när jag tog in hästarna för ridtur kom solen fram. När jag satt upp på Bosse kom det lite regn, men det sprack upp igen och vi fick se lite sol i alla fall.

Bosse och jag gav oss iväg mot Obbhults skog. Ett fantastiskt fint område med jättefina grusvägar i härlig skog. Jag hade räknat med att rundan skulle ta ca 45 minuter, vilket skulle vara lagom nu när vi inte riktigt har kommit igång än.

Det var första gången denna vecka som jag fick rida honom i riktigt dagsljus, så det kändes bra och tryggt.

Bosse var jätteduktig, han traskade på överallt, blev lite smårädd på några ställen, men jag hade inga problem med att få fram honom. Framåtbjudningen var där och han var pigg och nöjd utan att vara alltför framåt.

Grusvägarna är svängiga och kuperade och han travade på jättefint. Jag låter honom trava när han vill det och det passar bra och ibland ber jag honom om trav. Tyvärr kom vi fram till en grind som var stängd och jag såg att det gick kor där inne i hagen. Efter mina upplevelser med folk- och hundilskna kor i somras ville jag inte chansa på att gå igenom hagen med Bosse, så det var bara till att vända.

Då blev såklart rundan mycket längre än beräknat, eftersom kohagen dök upp i slutet av rundan. Så istället för 45 minuter var vi ute nästan 1½ timme... Känns lite taskigt mot Bosse som inte är igång. Men han hade fin framåtbjudning hela vägen och han verkade tycka att det var lika kul som jag tyckte att få komma ut i skogen. Så det var nog ok ändå. Svettig som en gris blev han!

Bosse och skogen

Jag är så nöjd med att Bosse har kommit på att han kan gå i en jättefin energisk skritt på lång tygel istället för att takta hela vägen hem när man vänder hemåt. Så mycket bättre än tidigare! Och han var grymt cool idag också. Han går fram överallt och han gör ingen grej av att det kan finnas "farliga" grejer längs vägen. Så nu är det jättekul att rida honom!

Jag hade bestämt tid med min nya hyresgäst också att vi skulle gå ut med Pelle och Lukas och jag blev nästan lite sen till det.

Men det var bara till att slänga av Bosse grejerna och in med honom i boxen och sedan borsta Pelle och slänga på honom benskydd och träns. Vi gick en kortare runda genom skogen för att de skulle få se vilka ridvägar som finns och så. Jag höll mig på marken eftersom Pelle brukar hata att vara i skogen och vara fullständigt skräckslagen. Där vi gick idag har han t.ex. slängt av mig rakt in i ett träd när han blev rädd för något.

Men något har hänt med Pelle. Han var hur lugn som helst. Han stressade inte upp sig över någonting på hela rundan och då var vi ändå på ställen där han brukar få sina utbrott och blir hysterisk. Så det kändes också väldigt bra. Kanske var det sällskapet som gjorde susen, Lukas är ju en lugn häst. Eller så har Pelle blivit gammal och klok. Jag hoppas på det senare.

Det var i alla fall roligt att komma ut och snacka lite och umgås med någon som delar hästintresset. Även om jag är van vid att rida själv och tycker det är kul, så är det kul med sällskap emellanåt.

Det är också väldigt kul att ha kommit igång med hästarna nu. Det har varit väldigt fördelaktigt väder denna vecka, vilket har underlättat att komma ut. Hoppas på en fortsatt fin höst och vinter med många härliga ridturer. 

Snälla hästar

Gårdagen bjöd på härligt grått höstväder, lite lätt vind och runt tio plusgrader. Perfekt för att motionera hästarna!

Jag började med Pelle. Slängde på honom sadel och träns och stack iväg på en tänkt runda runt Linnarp. När jag passerade grushålan hörde jag att det var någon typ av maskin som höll på vid banvallen, så jag planerade om rundan och det blev en tur runt Stenaljung istället.

Pelle gillade inte riktigt förändringen och jag fick driva på honom en hel del genom grushålan. Sedan fick vi en kille som gick framför oss och då traskade han på riktigt bra. När vi sedan passerade killen blev han spänd och gjorde en nittiograderssväng för något osynligt, men jag drev på honom framåt och det gick bra.

Vi travade på härliga grusvägar och sedan slappnade han av när han insåg att vi var på väg hemåt på välkända vägar. Det var så kul att det gick så bra som det gjorde. Han är väldigt lugn och reagerar inte så kraftfullt på saker och ting som han har gjort tidigare och det känns verkligen jättebra.

Kanske har åldern tagit ut sin rätt i kombination med att han inte har någon kondition just nu, men man vet ju aldrig, han kan ju ha sina dåliga dagar också framöver. Men nu ska jag njuta av att det går så bra som det gör och att det är superkul att rida honom!

Coola Pelle!
När jag var klar med Pelle skyndade jag mig ut med Bosse. Det var lite skumt ljus redan vid fyratiden igår och jag kände att det var bråttom att komma igång och hem igen innan det blev mörkt. Vi traskade iväg längs Obbhultvägen och svängde in mot Skattagården. När vi skulle passera ett annat hus så började han trixa och ville inte gå framåt. Men sporrarna bet och det blev bara en kort meningsskiljaktighet innan vi kom vidare. Så skönt!

Resten av rundan gick jättebra och han hade härlig framåtbjudning utan att vara för pigg. Helt perfekt var han! Så kul att rida honom också!

Förra helgen drömde jag om islandshästar, nu känner jag att jag redan har två väldigt roliga hästar som ger mig det jag vill ha på alla plan!

Bosse skogshäst
Idag ska Bosse ridas och Pelle ska ut på promenad med hyresgästen. Ska bli kul att visa lite fina ridvägar som vi har här omkring!

In i väggen!

Facebook påminner ju om "minnen" som man har lagt ut där samma dag för några år sedan. Idag fick jag en påminnelse från 2010.

2010 var jag igång med båda hästarna, tävlade och tränade. Vi bodde i Himle och jag brukade träna i ett privat ridhus där som låg rätt nära.

Jag minns att jag var där med Pelle och skulle hoppa lite. Det stod en tvåkombination på diagonalen och vi hoppade några gånger. Sedan fick jag ett hjärnsläpp som gjorde att vi kom lite dåligt på andra hindret i kombinationen så det blev ett kråkhopp. Jag hamnade på sniskan och åkte sedan av med huvud och axeln före in i rihus-sargen. Jag förevigade märket som uppstod i dammet på sargen...

Mitt huvud och axel...
Jag vet att jag blev lite yr i huvudet, men hästtjej som jag är vet jag att det absolut viktigaste efter att ha kollat att hästen är OK är att komma upp i sadeln igen och hoppa samma hinder så att man inte för alltid blir förbannad med RÄDSLA! För rädsla är det värsta som kan hända en ryttare! Det är det första man får lära sig på ridskolan (i alla fall på 80-talet).

Jag hade tur och klarade mig bra. Jag hade dessutom hjälm och skyddsväst som dämpade krocken mot sargen. Annars hade jag troligtvis inte överlevt.

När man håller på med hästar får man också räkna med att det händer grejer. Jag har varit med om otaliga avramlingar och annat men alltid klarat mig bra. Jag hoppas att det fortsätter och att jag håller mig på ryggen på mina knasiga hästar framöver!

lördag 4 november 2017

Stallplats uthyres

Jag har fortfarande en stallplats kvar i stallet att hyra ut och det hade varit kul att få in en häst och ryttare till här på gården, tycker jag!

Det som erbjuds här är stor sommarhage med bete, stora, fina boxar med rejält fönster, kuperad vinterhage utanför stallet. Vi har en ridbana med måtten 25 x 63 m och i den finns massor av bommar, hinderstöd och sockerbitar. Allt man kan behöva för ett bra träningspass!

Ridbanan
Inne i stallet har vi fyra boxar och en bred stallgång där man slipper trängas.

Rejäl stallgång
Boxen nedan är den som är kvar att hyra ut. Där har aldrig stått någon häst då jag inte har ansträngt mig för att hitta någon mer hyresgäst. Men jag tycker det är synd att en sådan fin box bara står tom!

Lediga boxen
Sadelkammaren är uppvärmd till komfortvärme, du har tillgång till två sadelhängare, så många tränshängare som behövs, täckesförvaring på hängare och garderob till att förvara annat som behövs.

Garderob

Tränshängare och annat
Sadelkammaren är delad så att allt läder hänger för sig själv, där finns också elementet, se bild ovan. I andra delen finns möjlighet att hänga täcken på tork i taket och förvara alla andra grejer.

Vi har kallvatten i stallet, men det finns vattenkokare om man vill ha lite varmvatten. Kranen är isolerad så vi har alltid vatten oavsett temperatur utomhus.

På tio minuters skrittavstånd finns ett privat ridhus som ägs av en hopp- och dressyrtränare. Det går att köpa ridhuskort eller betala per gång.

Runt omkring gården har vi massor av fina ridvägar och endast fem kilometer till Åkulla bokskogar. det går även att ta sig till Bexells stenar om man vill göra en fin långritt. 

Skogsvägar
Grusvägar

Trafikbefriade vägar
Hästarna går ute dygnet runt på sommaren och då betalar man 1250 kr. På vintern släpper jag ut dem 05:30 de flesta morgnar och tar in dem vid 16-17 på kvällen. På vintern ingår in- och utsläpp, fodring och en bal spån/vecka. Då betalar man 1875 kr. Hösilage finns att köpa. Samtliga priser är inklusive moms.

Sommarhage
Vinterhage
Vid intresse, kontakta mig på hinnagarden@gmail.com 

torsdag 2 november 2017

Häst-mys

Vilken jättefin höstdag det har varit idag! Solen har skinit och temperaturen har varit 12 grader i skuggan. Jättehärligt! Tyvärr spenderades större delen av dagen inomhus jobbandes, men jag hann med en löprunda på lunchen. Och sedan hann jag upp på hästryggen en vända innan det blev mörkt. En av fördelarna med att jobba hemifrån är ju att man är hemma när man jobbat klart så att man slipper lägga en halvtimme på vägen.

Jag har kommit in i ett häst-mood nu och jag tycker det är superhärligt att spendera tid med hästarna. Lagom till mörkret och kylan, men samtidigt är det faktiskt bästa tiden att sätta igång hästarna nu.

För eftersom de inte har ridits regelbundet på flera år, behövs det inte så långa ridpass. Max 30 minuter. Det betyder att det inte tar så fasligt lång tid att motionera dem. Så därför hinner jag ofta med det om jag sticker ut direkt till stallet när jag kommer hem från jobbet.

Så om jag lyckas få igång dem nu kommer de att vara vältränade lagom till våren då det blir ljust igen och man kan rida längre pass.

Både Pelle och Bosse är på bra humör just nu. Bosse går framåt när jag ber honom och Pelle är fortfarande ganska lugn. Precis som jag vill ha dem!

Ikväll kom hovis och fixade nya dojjor, så då passade jag på att putsa bådas utrustningar samt mina skor och shortchaps. Välbehövligt! Både hovslagarbesöket och putsandet gick ovanligt snabbt och lätt! Kul att putsa när man har någon att snacka med!

Såhär trött var han idag också!h