Sidor

måndag 30 oktober 2017

Innan mörkret faller

Nu känns det som om hösten och snart vintern är här på riktigt! Klockan har ställts om och solen är på väg nedåt redan när jag kör hem från jobbet.

Jag hade beslutat mig för att komma iväg på en ridtur på Bosse innan det blev mörkt. Så jag körde raka vägen hem från jobbet och stod innanför dörren exakt kl 16.

Sedan satte jag på en gryta med ett par ägg, gick upp och tog av mig arbetskläderna, ner igen, sänkte plattan och satte igång timern på fem minuter. Ner i källaren. Slängde in en omgång tvätt i torktumlaren och startade en ny omgång tvätt i tvättmaskinen. På med ridkläderna och upp igen för att äta äggen.

Sedan for jag ut i stallet och tog in hästarna. Jag borstade Bosse snabbt. Tacksamt nog hade han inte rullat sig! Jag slängde på honom benskydd, sadel, brösta, träns och benreflexer och när klockan var halv fem satt jag upp på honom!

Jag blev faktiskt imponerad av min snabbhet! Det blev en kort skogsrunda. Han har ju inte ridits på länge, så att vara ute en halvtimme är ganska lagom för honom. Han var pigg, glad och framåt.

Vi red över stubbåkern för att komma bort ifrån traktorn som spred gödsel på åkern bredvid grusvägen. Det var väldigt söligt på stubbåkern och Bosse tyckte det var lite läskigt att sjunka ner i jorden, så han gick faktiskt över i passgång i skritten...? Någon märklig gångart var det i alla fall.

Vi kom ut på vägen och travade sedan in i skogen. Det var jättemysigt att komma ut med honom. Han var ju väldigt snäll. Vinden som har pinat oss sedan i morse hade mojnat och det var lugnt i skogen, men lite dunkelt.

Dunkel skog
Vi traskade vidare genom skogen och kom ut på grusvägen och drog en vända på den. Travade på fint. Så härligt att trava på en häst som man kan hitta en skön takt på till skillnad från den supersnabba islänningen i lördags:).

Han var väldigt vaken, men ändå framåt och det gick bra hela vägen till vändplatsen. Sedan skrittade vi tillbaka. Jag satt i godan ro med halvlånga tyglar och spanade efter svamp när Bosse plötsligt gjorde en 90-graderssväng. Jag vände tillbaka honom och han skyggade för en vattenpöl som inte brukar vara på just den platsen. Det är rätt blött i skogen efter förra veckans regnande!

Resten av rundan gick jättebra och vi kom hem precis när det började mörkna på riktigt. Då var klockan 17:00. Så det blev en perfekt längd på den rundan. Bosse verkade nöjd och glad.

Nu är han tack och lov inte halt längre. Sedan han fick på skon och Annie grävde lite i hoven gick hältan över, även om det tog nästan en vecka. Men nu var han helt ren och fin!

Det var kul att få komma ut med honom och jag hoppas att det blir mer ridning framöver!

söndag 29 oktober 2017

Tvättmaskin och promenad

Vår tvättmaskin har havererat sedan en tid tillbaka. Den började låta extremt mycket och sista gången jag körde den luktade det bränt gummi. "Lagret", sa Magnus, men eftersom han aldrig är hemma och kunde kolla det hela, valde jag att ringa hit en reparatör.

Han kom i fredags, konstaterade att det mycket riktigt var fel på lagret och talade om att det satt integrerat med trumman, så för att byta det måste man byta hela trumman. Kostnad 5000 kr. Alltså vad en ny maskin kostar. Så jäkla irriterande! Det fick mig att tänka på den gamla slogan "Nothing sucks like an Electrolux"! Stämde så bra!

Så det var bara till att dra till Elgiganten och köpa en ny maskin. Igår jagade Magnus halva dagen och sedan var vi ju iväg så det fick bli första uppdraget för dagen idag. Det är verkligen inte lätt och välja vad man ska ha för tvättmaskin. Det finns så många att välja på. Men till sist blev det en Siemens med mycket "high-tech".

Det blev raka vägen hem och sätta igång maskinen på en gång. Det börjar bli lite tomt i framför allt underklädeslådan, så det var verkligen skönt att få ordning på detta!

När vi hade ätit lite söndagsmiddag var det endast ett fåtal ljusa timmar kvar av denna soliga söndag och jag beslutade mig för att ta med mig Pelle ut på en promenad. Det blåser nordliga vindar, så vinterjackan åkte på och jag hade nog behövt långkallingar också för det blev rätt kallt om benen.

Pelle var vaken idag och hade lite spooks för sig till en början. Men när vi hade passerat ridhuset blev han lugn. Det är lite konstigt, han lugnar alltid ner sig efter att vi har passerat där. Jag hade dock bara tränset på honom så det blev ingen ridtur. Men å andra sidan var det rätt skönt att få, för efter gårdagens ridtur på islandshästen är det lite jobbigt att sitta överhuvudtaget:).

Det blev en väldigt mysig promenad och Pelle var ganska lugn, trots att han sovit inne i två nätter. Bosse har däremot intagit sitt vanliga sura jag i boxen... Fast han är faktiskt lite glad emellanåt:).

Jag hade en idé om att ta en kort ridtur på Bosse, men jag behövde fylla på vatten, gå ut med hö i hagen för att slippa göra det tidigt imorgon och så behövdes det köras in ved. När jag var klar med det var klockan redan halv fem och solen hade gått ner. Men jag får se om jag kanske hinner imorgon efter jobbet om jag är snabb...

Nu är det alltså vintertid. Mörka kvällar, mörka morgnar och förhoppningsvis kanske snart vinter på riktigt. Imorgon ringer klockan fem. Slut på sovmorgnarna, alltså!

Julklapp!

Igår var det äntligen dags att uppleva julklappen som Magnus barn med respektive fick från oss förra julen. Planen var att vi skulle göra detta i våras, men saker och ting hände inom familjen som gjorde att det inte var läge att göra detta då. Så det fick bli nu helt enkelt.

Grabbarnas aktivitet var romprovning på Havanna. Det är väldigt fullbokat, så det var egentligen det som styrde att det blev så sent på året. Detta var första helgen som gick att boka när jag ringde i somras!

Elinore, Hanna och jag åkte till Folkared för att rida islandshäst. Det är många år sedan jag satt på en islandshäst. Jag var faktiskt turledare och ridlärare nere i Falkenberg när jag pluggade. Det är mer än tio år sedan. Men då red jag mycket islandshäst. Jag gillar dem, de är fantastiska turridningshästar och härliga uterittshästar! Det enda jag har svårt för  är att de är så små...

Vi fick välja hästar själva. Tre jättefina, trevliga djur, två valacker och ett sto. Jag valde Vargur som inte var så gammal, men rätt stor för att vara islandshäst. Vargur var jättetrevlig, väldigt tillgiven och nyfiken på mig. Så mysigt, jag är ju van vid hästar som vill äta upp mig:).


Min häst

Min häst:)
Det blåste rätt mycket igår förmiddag, men lagom till eftermiddagen hade vinden lugnat sig och solen sken. Det var faktiskt 14 plusgrader när vi körde dit!

Elinore och jag har ju ridit länge, men Hanna har inte ridit jättemycket. Men det gick fantastiskt bra och Hanna hängde mycket bra.

Vargur töltade direkt när jag kortade tyglarna. Jag satt och funderade på ifall jag kom ihåg det där med tölt och det gjorde jag tydligen:). Dock var han inte så snabb i tölten, så när täten drog iväg blev det trav istället.

Det var fantastiskt fina skogsvägar vi red på och plötsligt kände jag igen mig. Vi var på väg mot Ljungsjön och jag insåg att jag hade varit där och sprungit en runda med Selma för några år sedan. Mycket riktigt red vi in och vände vid Ljungsjön. Jag har inte förstått tidigare att Folkared ligger så nära Ljungby när man tar skogsvägen!

Trots att Hanna inte ridit lika mycket som vi andra gick det kanonbra och det var mycket tölt, trav och galopp. Ett ganska högt tempo tycker jag ändå givet förutsättningarna. Och alla hästarna var verkligen jättefina! Våran ledare hade bra koll på oss och kom med många tips när det gällde tölt och annat, han höll ett bra tempo som passade oss alla trots olika ridvanan! Det var rätt skönt att det bara var vi tre också.

En annan sak som jag gillade var att vi inte behövde rida på led, utan enda regeln var att vi inte fick rida om vår turledare, så vi kunde rida i bredd, rida om varandra och rida lite hur vi ville. Det gjorde att det kändes mycket friare än en vanlig tur där man ska rida på led och den häst man sitter på bara gör det som hästen framför gör. Så mycket bättre!

Genom skogen
Två timmar var vi ute och jag var lite mör i kroppen när vi var klara, men det var ändå den i särklass bästa sadel jag har ridit i på turridning! Jag kände inte ens av sittbenen när vi hade ridit klart.

Vi var så nöjda och det var så kul! Hanna fick en väldigt hungrig häst som tog varje chans att köra ner huvudet och äta gräs:) Så kul! Elinore fick den snabbaste hästen och for förbi i galopp titt som tätt. Vargur var inte så snabb, men han var jättefin och hängde med bra ändå. Han var ju inte så gammal.

Det var så härligt att kunna fräsa på i skogen utan att behöva tänka på att hästarna kan bli rädda för saker och hoppa åt sidan. Det var verkligen skogsridning på riktigt. Som jag kan sakna det! Kanske blir det en islänning efter Pelle...?

Stället vi var på heter Vindhästar och det var verkligen ordning och reda, rent och fräsht och kanonfina hästar. Rekommenderas varmt!

Efteråt gjorde vi oss i ordning här hemma och sedan körde vi till Rolfstorp och tog bussen in till Varberg. Vi hade bokat bord på nyöppnade Pinchos och vi mötte upp grabbarna där. Vi åt massor av god mat och hade det väldigt trevligt!

Kantarellsoppa och oliver
De två timmarna vi hade på oss där gick väldigt snabbt och vi hann inte äta någon efterrätt eftersom vi var så mätta efter huvudrätter och förrätter. Så vi gick vidare till Sibon där Elinore och Hanna tog varsin Creme Brullé. Jag fick inte i mig mer mat.

Det var väldigt lugnt, eller snarare dött ute i Varberg igår, trots lönehelg och allt. Vi hamnade till sist på en rockbar där efter många om och men ett liveband spelade. Det var något av det sämsta jag någonsin hört. Fy, vad kassa de var. Efter två låtar fick vi utrymma pga hörselskador och panik för att det var så dåligt och så tog vi istället en taxi hem.

Det var en riktigt kul dag och detta måste göras om! Får se vad nästa julklapp blir!

måndag 23 oktober 2017

Måndagsrunda

Idag blev det en oväntad fri kväll då valpkursen blev inställd. Plötsligt hade jag en hel kväll framför mig att spendera. Så när jag kom hem slängde jag i mig ett par ägg och sedan tog jag med mig Selma ut på en löprunda.

Idag var det sådär krispigt svalt ute. Det var bara sex plusgrader, så lite kallare än vad vi är vana vid såhär långt.

Det började väldigt bra. Kroppen kändes lätt och stark. Det var ett tag sedan det kändes så, jag har mest känt mig som en tung och klumpig elefant.

Vi sprang banvallen ut mot Tvååkersvägen, sedan in på Källängsvägen och så sneddade vi ner förbi Svantes ridbana och ut vid Torstorp. Sedan svängde jag hemåt igen och avslutade mitt på banvallen efter sju kilometer.

Det kändes faktiskt lätt och fint hela rundan. Och jag sprang  på bra visade det sig. Jag kollade aldrig på klockan under turen, utan efteråt när jag hade kommit hem. Det gick riktigt bra och tempot var överraskande högt för att vara jag i den miserabla löpform jag är i nu. Det finns alltså hopp om att komma igång med löpningen på riktigt igen!

Fast jag ska nog försöka lägga in lite crosstrainer-pass nu när det blir mörkt på kvällarna. På söndag ska klockan ställas om och då kommer det att vara mörkt strax efter fem på kvällarna. Idag hann jag precis hem innan det blev riktigt mörkt och då var klockan strax efter sex.
Lägg till bildtext

Rabattkant

Nu var det ett tag sedan jag fick hem ett gäng plåtar som jag ska ha till rabattkant bakom växthuset. Det har inte blivit av att få dit den helt enkelt. Och så påstod Magnus att det var omöjligt att göra jobbet själv. Och honom har jag inte fått någon hjälp av. Och det blir ingen hjälp heller nu när jaktsäsongen pågår som bäst.

Så jag kollade lite klipp på Youtube och tänkte att jag i alla fall kunde ge det ett försök. Plåtarna kom med lösa "pilar" som skulle skruvas fast. Det var den lätta delen. Plåtarna var 2,25 m långa, så de var inte helt lätthanterliga.

Plåtar och "pilar"
Jag började med att gräva ett spår där kanten skulle ner och det gick ju bra. Jag fick ösa bort gruset lite grann för att få kanten så långt ut som jag ville ha den.

Spåret klart
Sedan puttade jag ner plåtarna, skruvade ihop dem och den näst sista plåten fick jag bocka till för att få en lite skarpare sväng. Sedan stötte jag på lite problem, sista plåten behövde nämligen kapas. Jag har aldrig kört med vinkelslip någon gång, men jag tänkte att det kan ju inte vara värre än att köra cirkelsåg, sticksåg eller motorsåg.

Så jag testade. Lite halvläskigt var det, men det gick faktiskt bra och jag fick kapat plåten precis som jag ville ha den. Så jag fick dit hela kanten utan hjälp! Så nöjd med mig själv!

Kanten på plats!
Nu är det bara jorden som fattas och så ska jag också vänta på att hela kanten blir så snygg som den är i början av bilden!

söndag 15 oktober 2017

Lyckat ihop-släpp

I torsdags kom det in en ny hyresgäst i stallet! En jättemysig valack! Han har sedan dess gått själv i vinterhagen men idag tyckte jag att det var dags för mina grabbar att lära känna nykomlingen.

Jag tog in honom först innan jag hämtade Bosse och Pelle. Jag har gjort i ordning boxen bredvid Bosse så han fick börja sniffa. Han sniffade, tuggade och kelade med nykomlingen som var sådär imponerad.

Pelle fick komma ut på gången och hälsa han också. Men han skulle stampa framben och höll på att drämma sitt eget knä i boxdörren, så han fick gå tillbaka till sin box igen.

Ägaren till nykomlingen kom förbi och då slöppte jag ut mina hästar och så kom hon efter med sin. Jag var nervös över att det skulle bli slagsmål, men det var hur lugnt som helst. Bosse och Pelle sniffade lite, pep lite och hade sig, men det blev varken jakt eller slagsmål. Skönt!

Nu vill jag bara ha tag i en hyresgäst till så är allt perfekt!



lördag 14 oktober 2017

Höstpyssel

Vaknade till en ganska grå lördagsmorgon idag. Jag passade på att städa huset på förmiddagen när det var som mest mulet och lagom till jag var klar blev det ljusare utomhus.

Jag har ägnat mig åt mycket trädgårdsarbetet idag. Höstpyssel skulle man kunna kalla det. Magnus fick äntligen fixat bort den gamla ensilagebalen som blev dålig i våras och så hämtade han en ny. Så nu kan hästarna få komma in på nätterna. Jag vill dock dra på det ett tag till. Helgen när det är omställning till vintertid brukar vara bra tid att ta in dem, tycker jag.

När Magnus ändå hade framme traktorn passade vi på att köra in utemöblerna som fortfarande stod kvar på altanen. Jag fick planterat lite höstplantering i mina krukor vid grinden, lite ljung och annat krafs.

Jag tog bort lite krukor och tog in jordgubbskrukorna som stod på altanen. De hade mängder med sticklingar så jag klippte loss dem och planterade sedan dem i fyra krukor. Jordgubbsplantorna fräshades också till. Hoppas att sticklingarna tar sig så att det blir massor av jordgubbar nästa år!
Jordgubbssticklingar
Jag bar in bägarrankan och potatisblomman. Tror att de kan övervintras i källaren. Jag tömde odlingslådorna på sallad, sockerärter, vaxbönor, luktärter och rabarber. Så nu är där bara kvar morötter, palsternackor och rödbetor samt purjolök.


Jag tog bort cylindrarna till fönsteröppnarna på växthuset och satte fast fönstren så att de inte kan blåsa upp. Skruvade också till lite skruvar som satt löst.

Fönsteröppnarcylindrar

Många krukor blir det
Det blev riktigt behagligt i växthuset, faktiskt 20 grader så jag tog med mig en kopp te, en ostruta och lite äppelpaj ut och avnjöt sittandes i soffan. Vi har nog använt soffan mer i växthuset än när den stod på altanen i år.

Eftermiddagsfika
Tre meloner av sorten Sugar Baby fick jag i år. De skördade jag och så tömde jag krukorna. De såg rätt vissna ut. De gillade väl inte frosten tidigare i veckan. Vi hade nog fem frostnätter på rad. Men nu är det varmare igen.

Melonodling
Jag tog en runda till hagen och kollade till mina grabbar. Jag såg att Bosse var halt, så jag kollade vad det var för fel på honom. På håll såg det ut som om han hade brutit benet, så halt var han, men när jag kollade honom kunde jag inte hitta några svullnader eller värme någonstans. Han är halt på det ben han saknar en sko på igen, så kanske har han fått en hovböld? Han har varit sådan här förut och då har han varit sådan i någon dag och sedan är han plötsligt frisk igen. Knepigt!

Jag avslutade den ljusa delen av dagen med en promenad runt Linnarp med Selma. Härligt att komma ut och se på den färgglada hösten!

Färgglad höst bakom vovven

onsdag 11 oktober 2017

Matinspiration

Nu har jag ätit mer eller mindre LCHF-inspirerad kost i ett år. Ibland får jag återfall till framför allt godis och skräp, men jag har inte ätit bröd (förutom några korvbröd i maj som ledde till yrsel och illamående), ris och pasta på ett helt år.

Jag mår grymt bra av att äta mer fett och mindre kolhydrater. Jag har fått smak för mat som jag aldrig gillat förut, framför allt när det kommer till fisk och skaldjur! Magen mår också prima. Det är mycket sällan den känns uppsvälld och de gånger den gör det har det alltid med socker och annat skräp att göra.

Idag har jag fastat 24 timmar och när jag gör det kan jag bli vansinnigt intresserad av mat framåt lunchtid och på eftermiddagen. Så också idag. Efter ett tips av en kollega hittade jag till ketokokboken, som jag helt har missat! Oj, vad många bra och roliga recept jag hittade där!

Först och främst hade jag bestämt att det skulle bli fisk till kvällen, jag försöker laga fisk åtminstone en gång i veckan. Jag letade upp ett recept på det som såg gott ut. Jag köpte räkor och kolja och lite andra ingredienser till detta.

Men så hittade jag ostrutor hos ketokokboken som jag var tvungen att testa. Jag saknar inte bröd överhuvudtaget, men jag oroar mig för min käre sambo som har svårt för att "klara sig" utan bröd. Jag har testat att baka något LCHF-bröd, men han har inte varit så imponerad av det.

Det tog ingen tid alls att göra i ordning smeten, det var dock lite kladdigt att få ut den på plåten, men när jag hade fått det tog det endast 15 minuter att baka det i ugnen. Perfekt!

Så medan brödet bakades gjorde jag i ordning fisken som åkte in i ugnen när brödet var klart. Sedan ställde jag mig och skalade ett halv kilo räkor. Tänk att jag som i så gott som hela mitt liv har skytt skaldjur och fisk som pesten nu börjar "lära mig" att äta det där. Jag har till och med lärt mig att skala räkor!

Det går inte fort, men det tog ungefär lika lång tid som fiskgratängen var inne i ugnen.

½ kilo handskalade räkor

½ kilo räkskal... 
När gratängen var klar lade jag ut räkorna på den och klickade på lite stenbitsrom. Såhär blev gratängen:

Fiskgratäng med kolja
Till det stekte jag champinjoner och zucchini. Ett ägg, en halv avokado och lite spenat, sedan var tallriken klar! Jag blev mätt rätt snabbt och orkade precis äta upp det som fanns på tallriken. Smaken var helt ok, kanske lite för mycket fisksmak för mitt tycke. Jag använde Cantadou pepparrot enligt receptet, men jag tror att det blir bättre att ha naturell färskost och riktig pepparrot istället för att få lite mer smak. Kanske bättre att göra den på torskfilé också, då den inte är så fiskaktig i smaken.

Eftersom det blev lite räkor över passade jag på att göra en räkröra som jag även den hittade hos ketokokboken.

Den passade fint på mina ostrutor!

Ostrutor, kanske inte så snygga, men grymt goda!
Det var härligt att få lite ny matinspiration, jag har mest hängt hos Kostdoktorn det senaste och jag börjar få lite slut på idéer. Jag ska försöka börja veckoplanera igen så att det blir lättare att hålla igång matlagandet och det bra ätandet!

Det bästa med LCHF är att all mat smakar så jäkla gott! Och att man blir mätt och dessutom håller sig mätt läääänge!

Löprunda

Igår kväll fick det bli en löprunda med Selma innan kvällsmaten. Jag har kommit ur träningsrutinerna nu och det var verkligen en tung löprunda. En del av förklaringen förutom att jag känner mig otränad är väl att kroppen inte riktigt hade återhämtat sig efter helgens festande.

I söndags och måndags hade jag träningsvärk i höfter, mage, rygg, axlar, nacke, ja nästan överallt. Lite av höftkänningarna kom tillbaka när jag sprang igår. Kände mig som en klumpig elefant.

Men vi kämpade på och jag sprang drygt fem km. Selma var i alla fall lycklig över att få komma ut!

Spanarselma
När vi kommit halvvägs började det att regna sådär mysigt som det kan göra ibland, nästan som ett sommarregn fast lite kallare. Jag insåg att jag faktiskt saknar löpturerna i regn och rusk, hur konstigt det än verkar... Det får bli mer sådant framöver. Idag står jag dock över pga tränignsvärk!

Duktig vovve

I måndags var det dags för fjärde tillfället på valpkursen som vi går med Nelly. Hon har varit lite svår i vissa övningar, framför allt följsamhetsövningarna. Hon har så mycket annat att koncentrera sig på. Hemma tränar jag inomhus där hon inte heller lyckas hålla koncentrationen uppe några längre stunder. Utomhus är det omöjligt.

Vi skulle träna möten och jag tänkte att det här blir svårt. Vi började med några följsamhetsövningar och plötsligt så var det som att poletten trillade ner för henne. Hon följde mig precis som hon skulle och hade kontakt med mig i princip hela tiden. Så skoj!

Vi gjorde en övning där vi skulle gå med hunden vid sidan, se till att vi hade kontakt och sedan skulle vi stanna och då skulle hunden sätta sig ner. Efter några gånger funkade det kanon!

Sedan ökade vi svårigheten och stannade och sa hej varpå vovven skulle sätta sig ner. Detta är ju oerhört smart, för då har vi lärt hunden att när vi säger hej och stannar så sätter hon sig ner!

Nästa steg var att gå emot en annan person, stanna och säga hej varpå hunden skulle sätta sig ner och titta på mig. Även detta funkade mycket bra!

Sista övningen var en passitivitetsövning där en hund fick sitta still och en annan skulle gå i båge runt. Den sittande hunden fick titta på den gående hunden, men inte gå fram mot den. Även detta klarade Nelly galant! Både som sittande och som gående! Så himla kul! Det behövde vi verkligen för vårt tränar-självförtroende!

Hon var rätt mör när vi var klara och ville inte åka hem utan hellre ligga kvar vid sin filt (för man kan ju inte ligga på filten...)
Trött vovve

Fest

I lördags var det dags för fest som jobbet bjöd på! Närmare bestämt på Socitén. Vi träffades några kollegor och respektive hos en kollega och sedan traskade vi ner till Socitén. Kom lagom till serveringen av cavan.

Till förrätt fick vi gravad torsk, som jag faktiskt tyckte om. De som gillar fisk tyckte inte att den var något att ha:). Till huvudrätt fick vi kyckling som också var väldigt god och senare fick vi något panacottaliknande med bär, också gott!

Det var en fantastiskt rolig kväll med många trevliga möten, mycket dans och lite för mycket alkohol för min del, jag som sällan dricker några mängder. Jag förstod att det skulle bli en jobbig söndag. Men jag hade så jäkla kul, så det var det faktiskt värt!

Underhållning i form av stylt-tjej
Söndagen blev mycket riktigt jobbig. Fast jag mådde aldrig dåligt, jag var bara så grymt trött så dagen spenderades till större delen sovandes i sängen. Ändå lyckades jag sova hela efterföljande natt!

söndag 1 oktober 2017

Söndag

Denna fina söndag började med att Nelly och jag åkte och hälsade på min mor. 

Först hade jag tänkt rida innan eftersom det var utlovat regn i eftermiddag. Men istället lovades det mojnande vind och uppehåll på eftermiddagen när jag kollade prognosen i morse. Så jag ändrade planen och tog hästarna på eftermiddagen.

Nelly kräktes i bilen, men hon skötte sig fint i lägenheten och vägen hem gick utan missöden.

När jag kom hem gick jag och hämtade hästarna. De stod längst bort i hästabacken, men de kom faktiskt när jag ropade, så jag behövde inte gå så långt.

Bosse var först ut och fick testa den nysladdade paddocken. Jag slängde ut lite bommar för att försöka höja motivationen.

Det gick på det stora hela rätt bra, han surade ihop två gånger, men det blev aldrig något stopp utan jag fick fram honom. Mycket bra!

Jag tyckte att jag fick ut det jag ville och var nöjd med honom.







Det var jättefint i paddocken iaf!

Jag gick in och fixade lite mat, slängde in en fläskstek i ugnen.

När jag kom ut igen hade det börjatblåsa lite igen och så kom det några droppar regn. Men jag tänkte att det får vi tåla, så jag gjorde i ordning Pelle för en utetur.

Han var rätt slö idag också, så jag utmanade honom med en skogstur "light". Det var en runda som vi gick till fots i måndags då han också var hur lugn som helst.

Han blev lite skrämd när vi mötte en cyklist på en smal väg. Som tur var så var det en smart person vi mötte som stannade och släppte förbi oss. Jag tackade. Fick driva på ordentligt för att får fram Pelle, men det gick bra.

Vi fortsatte ut på slätten innan vi vände upp mot den farliga skogen som faktiskt inte var så farlig idag. Han var lite tveksam i början men det gick bättre och bättre och han var faktiskt rätt lugn där inne bland träden.

Det var riktigt kul att få ha honom så avslappnad! Hela rundan gick kanon och jag var supernöjd med honom! 



Så det blev en fin söndag och detta lär nog kännas i kroppen imorgon. Jag är ju inte van vid så mycket ridning:).