Sidor

torsdag 31 januari 2013

Saker man inte kan planera för!

Min käre sambo fyller år snart och jag har under några månader funderat på vad jag ska hitta på för att fira hans födelsedag. Jag tycker det är roligare att hitta på grejer än att köpa någon meningslös grej till en person som redan har allt (och själv kan köpa det han vill ha). Dessutom älskar jag att planera överraskningar och vara sådär hemlighetsfull, hihi.

Så jag hade bokat övernattning och planerat in lite aktiviteter som jag vet att han hade tyckt vore jättekul. En av aktiviteterna är väderberoende, så det har ju varit lite av ett lotteri och något som man inte kan påverka. Men utsikterna för helgen såg perfekta ut.

Då händer det som är omöjligt att planera för. Älsklingen åker på en rejäl förkylning/influensa och ligger hemma med hög feber och mår skit. Så himla typiskt! Jag ringde och försökte boka om övernattningen till vecka 7, men då var det fullbokat och det pris som jag hade bokat gäller bara till och med nästa helg och då ska vi ju ha kalas så då går det inte att åka någonstans.

Som tur är tog jag avbeställningsskydd och så får min stackars Älskling ta sig till vårdcentralen och bevisa att han är sjuk (för det går inte att göra via telefon, nej en febrig människa ska ge sig ut och köra till en vårdcentral och riskera att smitta ner andra människor med sin sjukdom) så att vi kan få ett intyg på det och jag kan få pengarna tillbaka. Så där gick mina fina, roliga planer i stöpet!

Bara till att planera om! Dessutom har jag egentligen ännu en överraskning att planera, då den som jag skulle planerat förra året gick i stöpet pga det pissiga vädret som var i somras. Blir mycket planerande, men jag ska säkert kunna hitta på något kul som vi kan göra tillsammans....

onsdag 30 januari 2013

Ser redan bättre ut!

När jag tog in Bosse igår märkte jag alltså att han hade lyckats sparka sig själv på insidan av vänster bak. Han var rejält svullen, framför allt ner över kotan, och det var en massa intorkat blod som runnit längs med benet. Det var väldigt varmt också.

Jag började med att försöka tvätta rent såret med vatten, men gick ut och spolade av benet för att få bort allt och spola rent. Då stod han blick stilla och var jätteduktig! Jag kunde pilla loss lite intorkat blod och sedan tvättade jag med jodopax-lösning, vilket (såklart) inte var så populärt. Men jag stod på höger sida om honom så att han inte skulle kunna sparka mig och så att jag kunde komma åt och se ordentligt.

Såret var spikrakt, såg nästan ut som om det vore skuret med skalpell, så fina var kanterna och det gick en bit in i huden, dock hade ingen hud fläkts upp så det såg ändå fint ut med tanke på omständigheterna. Jag är väldigt glad över att jag inte broddar mina hästar i hagen! Hade han varit broddad kunde brodden gått rejält djupt in i benet och skadat senor och annat. ALDRIG broddar i hagen! Det kan gå illa nog ändå!

När jag gjort rent med jodopaxlösningen kletade jag på jodopaxsalva som bildade en skyddande hinna över såret. Därefter lade jag på en jodopaxlösningsdränkt bomullstuss och sedan snurrade jag runt självhäftande bandage (inköpt på Gekås - skitbra!) för att hålla fast bomullen. Utanpå det en vanlig oelastisk linda  för att skydda.

Under den här behandlingen for bakbenet upp och ner (hade jag befunnit mig på vänster sida intill benet hade han sparkat mig), men jag fick med lite lirkande på alla grejer utan att bli sparkad eller att det gick fel på annat sätt, så jag tycker att han var jätteduktig!

Jag tempade även honom för att bevaka en eventuell infektion och han hade 38,2 igår, vilket är lite högt för hans del. Dock har jag fått lära mig (vet inte om det stämmer) att allt under 38,5 är ok och ska inte räknas som feber.

I morse tänkte jag att jag skulle plocka loss allting igen och göra om proceduren, men benet såg mindre svullet ut och tempen låg på 38 grader så jag beslutade mig för att låta det vara över dagen. Jag letade upp ett gammalt långt terräng-bakbensskydd och satte på det ovanför benlindan för att inte riskera att snörningen på lindan gick upp. Funkade kanonfint! Allt satt där det skulle när jag kom hem från jobbet.

Jag tog bort benskydd, lindor och allt annat ikväll och det såg redan väldigt mycket bättre ut! Svullnaden var betydligt mindre och benet var inte längre så varmt. Såret har redan gått ihop fint och det ser rosa och infektionsfritt ut. Så himla skönt!

Jag gjorde bara rent såret med vatten, sedan på med salvan igen och på med alla lindor. Tempen ikväll låg på 37,5, så det var fullkomligt normalt det också. Så det ser bra ut!

Det är lite typiskt att det skulle bli mildväder och lerigt i hagen precis nu. Men det ser ut som om det fryser till i helgen igen, så det känns hoppfullt. Ska nog kunna rida ordentligt snart igen!
Såhär såg det ut igår, innan rengöring!
Mycket mindre svullnad idag!



Såhär fint var såret idag!

Besviken!

När jag latade mig i helgen tittade jag på det tredje avsnittet av Ponnyakuten säsong 4. Den här gången fick man se vilka deltagare som fick komma till gården och jag måste säga att jag är besviken över de deltagare som tagits ut. Eller rättare sagt besviken över de "problem" som har valts ut.

Jag tycker verkligen inte att det är Tobbe Larssons/Ponnyakutens uppgift att lösa problemet att flera av deltagarna inte kan rida ordentligt. De saknar balans, styrka och rätt teknik för att kunna rida sina ponnyer på ett vettigt sätt. Det är ett problem som man bäst löser genom att träna för duktiga tränare på olika hästar, med början på enkla, snälla hästar för att allteftersom man blir bättre också kan testa på svårare hästar.

Allt detta lär man sig på ridskola innan man skaffar egen häst/ponny! På ridskolan får man också lära sig hantering av hästar, (som väl är det problem som resten av deltagarna har). Det är det som är det fina med att ha ridskolor så som vi har i Sverige!

Framför allt lär man sig inte rida på två veckor hos Tobbe Larsson, oavsett vilka fantastiska tränare/hästar man får tillgång till. Balans, styrka, och teknik är något som tar flera år att bygga upp.

Jag kommer att titta på PA (såklart), men det kommer inte att vara lika kul som föregående säsonger. Det är nog dags att lägga ner nu eller sluta leta efter "bra TV" och istället ta med vettiga problem! För det finns alldeles säkert massor av ryttare som trots att de är duktiga, har bra tränare och allt det där ändå har problem med sina hästar/ponnyer som kanske kan lösas eller iaf komma närmare en lösning med hjälp av Tobbe.

tisdag 29 januari 2013

Konstig vinter!

Efter tre år med långa, kalla och snörika vintrar med massor av härliga ridturer i snön på kvällarna känns den här vintern lite konstig.

Medan stora delar av Sverige fick mängder av snö i december fick vi här på västkusten bara någon cm som regnade bort lagom till jul. Sedan kom det äntligen lite snö (med betoning på lite, ca 5 cm igen) och det blev ordentligt kallt, med bottennoteringen på -18 grader i helgen. I söndags började det så att snöa igen och när jag var ute och "nattade" hästarna på kvällen hade de kommit ca en halv dm. Älsklingen fick ge sig ut och ploga, men igår morse var det 4 plusgrader och det hade regnat så att det var mindre snö än vad det var innan det började snöa i söndags.

Idag har det också regnat och nu är snön helt borta på många ställen igen och det som är kvar består mest av is. Jag tycker det är så himla trist att det inte får komma 1-2 dm snö som stannar så att man kan rida ordentligt i snön! Det är faktiskt januari, snart februari, det är vintermånader och då vill jag ha snö som lyser upp och minusgrader som gör att man slipper all lera på hästarna.

Det är så trist med barmark. Trots att det blivit betydligt ljusare på eftermiddagarna så känns mörkret tungt när det är barmark, regn och grådassigt ute.

Än är inte vintern slut, så nu hoppas jag på lite "riktig" vinter med snö i februari, sen kan det bli vår och varmt igen!

Skit också!

Herr Bus har lyckats sparka sig själv på insidan av vänster bak! Tur att man inte har broddar ute iaf! Blev bara ytligt, men ser lite svullet ut...

Fram med stallapoteket!

Motion i helgen!

Det känns som om jag har haft en ganska lat helg den här gången. Jag red ju förvisso i lördags förmiddag, men efter det orkade jag inte göra så mycket mer. I söndags tog jag mig in till Varberg för att springa ett lite snabbare pass på platten. Det är väldigt svårt att springa i högre tempo hemma då det är så himla kuperat.

Passet gick inte alls som jag hade väntat mig. jag värmde först upp drygt en kilometer och sedan lade jag upp ett 5:45-tempo. Det höll i 3 km, sedan blev jag trött, eller kanske snarare omotiverad till att springa och sänkte tempot. Sedan gick jag efter 4,5 km till 5 km innan jag vände och sprang tillbaka. Jag hittade inte någon motivation på vägen tillbaka heller, utan gick en liten bit efter 8 km innan jag segade de sista 1,5 km till bilen. Det blev ett riktigt skitpass! Dessutom hade det kommit undekylt regn så det var väldigt halt att springa emellanåt, vilket inte gjorde saken lättare direkt.

Det finns dock en fördel med skitpass och det är att nästa pass bara kan bli bättre... När jag kom hem åt jag lite lunch och landade sedan i soffan, tittade på världscuphoppningen på svtplay och sedan kom huvudvärken from hell. Kanske därför det gick mindre bra att springa, det var något på gång i kroppen.

Det blev ryggläge resten av kvällen tills jag gick och lade mig för att sova. Det blev en ovanligt lugn helg för att vara jag, men ibland behöver man den där vilan.

Igår kväll var jag igång igen och körde ett 45 minuter långt svettigt pass på crosstrainern. Det blev ett roligt pass! Jag kör alltid med min tränings-lista i Spotify och just igår kom det bara roliga låtar i en ordning som gjorde att det blev blandat snabba låtar med långsammare, vilket gjorde det hela exktra kul!

Ikväll står motion av herr Arg på schemat. Det får nog bli ridhus idag eftersom det nu har blivit plusgrader och regn. BLÄ!

lördag 26 januari 2013

Test av bett

Idag motionerade jag Garboso igen, bäst att hålla honom på gott humör... Först tänkte jag rida ut en runda, men idag blåser det lite mer och det var faktiskt gräsligt kallt ute, trots att det "bara" är 4 minusgrader, så jag bestämde mig för att gå med honom till ridhuset.

Jag har ju funderat lite på att testa att rida på något annat bett än pelhamet då jag egentligen tycker att det är lite för skarpt och så är han ju egentligen inte särskilt hård i munnen. Så jag testade faktiskt ett smalt tvådelat bridongbett som jag hittade i min bettsamling.

Han var väldigt stissig idag och frustade och fräste åt en massa "farliga" saker. Även när vi kom in i ridhuset var han på tårna. Men när jag satt upp var han koncentrerad och gick jättefint. Det kändes dock som om det var lite bomb på gång, men inget hände.

Han gick jättefint på bridongbettet och det kändes helt ok att rida på det. Jag tror inte att jag har mindre kontroll på honom när jag rider på det då han sällan eller aldrig tar bettet och drar iväg.

Det blev mycket övergångar. Han var lite ivrig och ville trava iväg, men det var ok. Skritt-halt gick jättebra, jag behövde bara sitta till i sadeln för att han skulle stanna. Trav-skritt är lite svårare och kräver mer handpåläggning, men till sist gick även det bättre.

Jag försökte också jobba mer med galoppen och han fick gå lite i förvänd galopp för att stärka den. Han bytte bak vid kortsidan, men bytte tillbaka och klarade det riktigt fint. Trots mycket arbete var han inte det minsta trött när vi skulle hem, utan stissade nästan hela vägen hem.

Men han var iaf glad...

Fina killen med bridongbett!

fredag 25 januari 2013

Fredagsgodis!

Efter det slitsamma jobbet med att skruva ihop bordet fick det bli lite godis... Färska jordgubbar från Spanien och kiwi. Mums!

Äntligen nytt soffbord!

För ett par veckor sedan var vi på Select i Falkenberg och beställde ett nytt soffbord. Det skulle ta ca en vecka och de skulle höra av sig. Eftersom de inte hade ringt, ringde jag dem och undrade vart bordet hade tagit vägen.

Jodå, det hade kommit i tisdags, men de hade visst glömt att ringa mig...

Så jag åkte och hämtade det i eftermiddags så nu har kvällen ägnats åt att skruva ihop det.

Lite pyssel var det allt, men det blev bra till sist! Känns som att det var på tiden nu ca ett halvår efter soffköpet...

Här kommer före- och efterbild!



Fredagsnöje!



Två år sedan!

Idag är det två år sedan min pappa gick bort. Tiden går så jäkla snabbt! Två år sedan den där dagen då jag fick det besked som jag visste skulle komma men jag inte ville ha. Två år av sorg och saknad.

Jag är ateist och tror inte att det händer något mer när man dör än att man just dör. Alla celler i kroppen dör, hjärtat stannar, hjärnan dör och sedan är det slut. Jag tror inte att min pappa sitter i någon himmel och tittar ner på mig eller på något sätt kan se vad jag har åstadkommit på de här två åren utan honom. Jag har också väldigt svårt för att relatera graven till honom och går inte dit så ofta för att sätta blommor t.ex. Jag anser att jag istället hedrar honom genom att han finns i mina tankar.

Det som jag tycker är svårast med hans död är vetskapen om att han aldrig kommer att få se vad jag har gjort med huset eller vad jag kommer att göra med huset eller hur jag sköter skogen, hur det går på jobbet, alla de där grejerna vi brukade prata om. Eftersom han tillbringade hela sitt liv utom de två sista månaderna här på gården är allt som jag gör här så väldigt förknippat med honom och han finns alltid med i mina tankar i allt jag gör.

Många gånger har jag råkat ut för att jag känner en enorm längtan efter att få fråga honom saker om gården, om huset eller annat som rör allt runtomkring. Det dyker ofta upp tillfällen då jag tänker att "det här hade pappa vetat". Men jag kan inte fråga honom. Istället frågar jag de människor som fortfarande är kvar i livet, t.ex. min faster, mina syskon eller min mamma. Och när inte de vet får jag helt enkelt acceptera att leva i ovisshet.

Jag drömmer om honom ibland. Jag drömmer även om andra människor som är döda. De drömmarna brukar handla om att jag pratar med dem och att de inte alls har dött, lite som Pam i Dallas för 100 år sedan. Drömmarna om pappa är annorlunda. Jag pratar med honom, men han svarar inte. Oftast sitter han på en av de gamla köksstolarna i det gamla köket, precis som han alltid gjorde när han levde. Varje gång slutar drömmen med att jag inser att han är borta för gott.

Livet går vidare, sorgen blir lättare att bära allt eftersom tiden går. I mina tankar är han ständigt närvarande. Och det är jag glad för!

Den här låten tillägnar jag min far!

onsdag 23 januari 2013

Selma, månskenet och Icebugs!

Dagens ridtur var en riktig energikick och när jag kom in från den var jag väldigt sugen på att springa en runda, trots att jag visste hur kallt det var. Men jag klädde på mig långkalsonger, vinterfodrade löpartights och fodrade löparbyxor. På överkroppen hade jag linne, långärmad lager 2-tröja och fodrad jacka. Mössa och vantar också förstås. Icebugsen satt perfekt på fötterna i den hala snön.

Det var kallt, men riktigt skönt att komma ut igen. Det kändes lätt att springa och det blev ca 6,5 km på 39 minuter, vilket ger ett medeltempo på 6:03 min/km. Trots kylan kändes det bra hela vägen, men det var skönt att komma in i värmen och ta en varm kopp te efteråt.

Jag är verkligen helt fascinerad av månljuset. Jag älskar att kunna vara ute i mörkret utan att det är mörkt. Det är nog sådant man bara får uppleva här på landet, långt bortom all gatubelysning. Det var också helt tyst ute, förutom kattugglorna som hoade i kullen. Total känsla av frihet och lugn!

Nu är jag trött, så nu blir det duschen och sängen!

Drömhästen, månskenet och jag!

För att hålla min tidigare så arge häst Garboso på gott humör fick det bli en runda även ikväll. Först hade jag tänkt att rida i ridhuset för att kunna rida lite mer ordentligt och galoppera för att få honom att släppa lite energi. Dock hade jag inte någon lust alls att sitta i ett ridhus när det var så ljuvligt ljust och fint i månskenet ikväll.

Månen är ännu inte riktigt full, men gav ändå tillräckligt med ljus för att jag skulle slippa ha pannlampan tänd. Det var kallt, ca 10 minus och jag blev rätt nedkyld till en början, men fick upp värmen när vi travade banvallen västerut. Vi vek av ut på en stubbåker och vidare upp i Linneskogen. Där hittade vi en jättefin äng där jag kunde rida lite volter i skritt och trav och även galoppera.

Vilken galopp han hade idag! Så mjuk, jämn och fin, helt fantastisk! Han skötte sig jättefint hela rundan! Inga bocksprång i galoppen, fin i munnen och lyssnade på mig. Han travade i det tempo jag ville och lyssnade både framåt och bakåt. Han är så otroligt modig. Det var ju ändå lite skumt i månljuset, men det fanns inget som kunde skrämma honom. Framåtbjudningen var på topp och inga tecken på istadighet visades idag. Det gick bara så himla bra!

Ju mer jag rider honom, desto mer känns det som om han är den där hästen jag alltid har letat efter. Han är kul att rida, duktig och lättlärd, samtidigt som han är mer nyfiken än rädd av sig och oftast inte svår att få framåt. Han gillar fart, men sticker inte. Ja, han kanske kan bli en drömhäst på sikt. vem vet?

När jag hade ridit i måndags såg jag att han hade lite märken i mungiporna. Därför släppte jag på ena sidostycket för att se om det hjälpte. Jag tänkte även under hela ridturen på att inte ta honom för mycket i munnen utan istället bromsa honom med sitsen och rösten. När vi var klara var han jättefin i munnen, så det verkade inte vara någon fara med honom. Bäst att ta tag i sådant i tid innan fula sår uppstår!

Jag tror också att jag har löst problemet med att han har varit krånglig när man ska sko, kratsa eller brodda hans bakhovar. Jag upptäckte att han inte själv ställer sig i en sådan position att han kan stå på tre ben när man ska lyfta det tredje, så därför har jag börjat ställa honom så att han står med vikten väl fördelad på tre ben innan jag lyfter det fjärde. Funkar jättebra! Han var jätteduktig med hovis igår och kanonlätt att brodda.

Jag misstänker även att han är håröm eftersom han reagerar väldigt kraftigt på att jag borstar honom, lägger på/tar av täcke, lägger på schabrak och sadel. Kan det kanske vara så att han inte är någon elak häst, utan bara en känslig en som säger ifrån när han inte är nöjd?

Efter ridturen var han iaf supertrevlig, snäll, gosig och trött. Motion is the shit!

måndag 21 januari 2013

Man blir glad av motion!

Det är rätt häftigt ändå, hur motion kan förändra humöret hos individer. Och då menar jag inte bara min arge häst som nu är som förbytt till en helt normal, nyfiken och glad häst. Nej, även människor blir glada av motion. Jag blir väldigt rastlös av att inte få röra på mig. Får jag inte springa eller träna på något annat sätt på några dagar blir jag på fruktansvärt dåligt humör. Och när jag är på dåligt humör brukar jag försöka ge mig ut och göra något och då blir det alltid bättre.

Även hundarna blir på bättre humör. De blir ju framför allt lugnare när de har fått springa av sig och kan efter det ligga och sova resten av dagen/kvällen. Ja - motion gör alla till glada individer!

I alla fulla fall så kom jag ju ut med Garboso ikväll. Det hade hunnit mörkna, men jag klädde på oss reflexer, Bosse fick broddar och jag klädde på mig alla vinterkläder jag kunde hitta. När vi väl kom ut så var det ändå inte så fasligt mörkt, men jag hade ändå på pannlampan för att se lite bättre. Det var inte heller så grisigt kallt som det har varit i helgen, utan bara ett par minusgrader. Dock lite vind, men jag frös faktiskt inte alls.

Vi kom bara upp på landsvägen innan det blev tvärstopp. Samma stopp som förra gången vi var ute på tur, dvs han stod som fastväxt i backen.. Den här gången tänkte jag inte ge mig, han skulle bara fram. Det blev massor av ponnybarn-sparkar med skänklarna (vem behöver träna ben när man har en sådan häst) och så försökte jag irritera honom genom att slå snabba, lätta slag på bogen med spöet. Det hände ingenting, han stod fast i marken. För att bryta trenden vände jag om och tillbaka, försökte få fart och genom det komma framåt, men icke. Dock var han lite spänd den här gången och jag gissade att han tyckte att reflexerna på vägräcket var lite läskiga (de såg väl ut som rovdjursögon) så jag släckte pannlampan och då gick han till sist framåt.

Efter det var det inga som helst problem med framåtbjudningen. Jag lät pannlampan vara släckt tills vi kom in i skogen där träden skymde ljuset. Han var väldigt pigg (såklart efter mer än en veckas vila), öronen var spetsade och han frustade förnöjt i snön. Försökte också göra ett och annat bocksprång. Eftersom han är så snabb var vi nog inte ute mer än en halvtimme, men han fick ju trava litegrann (tyvärr har vi för lite snö för att kunna galoppera) och blev som sagt på betydligt bättre humör!

Han var även jättesnäll att brodda, så imorgon, när hovis kommer hoppas jag verkligen att han sköter sig och inte lägger hela sin vikt på henne när hon ska verka och sko honom!

GLAD!

Lite gladare?

Kanske det... Han var glad ute i skogen iaf...





Motion av herr ARG!

Denna helg har verkligen Garbosos sura temperament eskalerat till ett ARGT temperament. Han slet ju ner två sladdar och pajade ett gammalt lysrör i stallet natten mellan fredag och lördag. Och när jag kom ut i stallet igår hade han slitit av sladden som gick till det gamla lysröret så jag fick ta bort den helt. Tur att det inte är någon ström på den sladden, då hade jag nog inte haft någon häst.



Han har även varit mycket irriterad i boxen och attackerat mig om jag har försökt klappa honom, samt attackerat mig när jag går förbi utanför boxen. Vad beror då detta på? Ja, troligtvis är det bristen på motion.

Jag ser ett klart samband mellan hans humör och mängden motion. Den senaste veckan har jag verkligen inte haft någon motivation till att rida eller befinna mig utomhus överhuvudtaget då det varit så himla kallt. När det är -10 grader ut tar det inte många minuter innan händer, fötter och allt annat fryser och det gör att det blir så himla tråkigt att hålla på, tycker jag.

Men efter gårdagens löptur kände jag att den där ridlusten börjar komma krypande igen och för allas trevnad tänkte jag därför ge mig ut med honom ikväll. Jag såg ju igår hur ljust det faktiskt är ute trots solens nedgång och då är det ju helt ok att rida ut. Dessutom har jag inhandlat en väldigt bra pannlampa som verkligen lyser upp ordentligt, så det underlättar ju!

Så nu åker ridkläderna på igen. Vinterstövlar, tjocka handskar, termoridbyxor och mössa under hjälmen. Hoppas att han är på såpass gott humör att jag iaf får sitta kvar på ryggen... Vi får se hur det går!


söndag 20 januari 2013

Avslutat helgen med en kvällsrunda!

Detta har varit en ruskigt kall helg. Igår var det runt -10 större delen av dagen och när jag slog upp persiennen i morse var det nere på -17. I förmiddags körde Älsklingen och jag in ordentligt med ved så att vi  klarar oss ett tag, det går ju åt rätt mycket nu...

Efter vedkörningen gav vi oss ut på jakt. Älsklingen med bössan och jag var drev-kvinna och hade hundarna med mig. Donna (taxen) for iväg och drev några rådjur. Selma sprang runt med näsan i backen och snarkade efter gris- och harspår.

Selma fick inte upp några harar så att hon drev trots att vi gick igenom hela skogen. När vi kom hem igen var  jag rejält nedkyld i ansiktet.

Efter skogsturen for vi till Ullared för att fixa lite grejer, innan vi åkte hem och fixade käk.

Framåt kvällen blev jag lite rastlös och tog med mig Selma på en kort löprunda. Nu hade det blivit "varmare", bara 5 minusgrader, men det blåste ordentligt, så det var kallt ändå. Men det blev 6 km i mörkret, eller ja, det är ganska ljust ute nu när det är snö och halvmåne. Selma fick span på några harar och började driva, så jag fick släppa henne sista vägen hem. Hon drog några rundor på åkern. Duktig vovve!


lördag 19 januari 2013

Hästj*vel!

Kul att komma ut i stallet där herr Sur har dragit loss alla elsladdar ( som egentligen är utom räckhåll) och pajat ett av de gamla lysrören! Det är nog dags att elektrikern kommer hit och fixar grejerna permanent innan någon blir skadad...

DAMP-HÄST!!!!



fredag 18 januari 2013

Lite små-jäkligt den här veckan...

Denna vecka har inte flutit på särskilt bra. Jag har haft stora sömnproblem pga min Älsklings snarkande, vilket resulterade i att jag gick upp kl 4:15 igår efter att ha legat vaken sedan 3. Jag kom ju tidigt till jobbet iaf. Hade nästan hela parkeringen för mig själv. Och ungefär där slutar väl fördelarna med att gå upp så tidigt...

Jag har fått en sådan hemsk träningsvärk i mina höftböjare efter onsdagens längdskidåkning att jag knappt kan klä på mig byxor och sockor eftersom jag inte kan lyfta benen. Har fortfarande träningsvärk idag. Så trist! Konstigt nog kände jag ingenting när jag åkte.

Dessutom så laddade jag ner en uppdatering till min Garminklocka som hängde sig fullständigt. Det stod bara "LOADING LOADER"  på displayen och den reagerade inte ens på laddning. Så den fick ladda ur. Nu har jag lagt den på laddning men inte vågat starta den så vi får verkligen hoppas att den blir riktig igen. Jag kan ju inte leva utan min bästa träningspartner!

Men nu är det iaf fredag kväll och helg. En helg som ser ut att bli sådär grisigt kall. Här är redan nu -9 grader och imorgon skulle det bli som varmast -10 plus vind. BRRR! Men jag har iaf vatten i stallet. Lådan funkar perfekt! Så nöjd med den!



Troligtvis blir det lite pappersarbete i helgen. Fixa bokslut, skriva lite fakturor, lägga upp lite fakturor för betalning och lite annat krafs. Måste köpa nya pärmar för 2013 också. Så jag ska nog få denna helgen att gå. Får se om det blir någon löpning. Kanske skidlöpning istället. Kanske söndag morgon innan alla som inte kan åka skidor och inte förstår att man håller till höger om man är långsam har vaknat... Först får ju höftböjarna rätta till sig innan jag kan göra någonting!

Nu blir det mat! Fläskfilé och potatisgratäng. MUMS!

onsdag 16 januari 2013

Skidpremiär!

Nu har vi fått lite snö igen och motivationen till att slänga på sig längdskidorna har kommit som ett brev på posten. Därför tog jag med mig mina nya skidor och körde till Åkulla för att åka några varv.

Där var jättefina spår och så hade de gjort en ny bansträckning som dels ökade banan lite så den nu är 3,1 km istället för 2,5 km. Det var en lite roligare bana och det blev ett mycket bättre flyt än tidigare. Som vanligt fanns det åkare i spåren som trodde att dubbelspåret var till för "kompis-åkning" i bredd så att man kan snacka med varandra istället för omkörningsspår för de bättre åkarna, men det är väl sådant man får leva med...

Tyvärr tog orken slut på andra varvet och dessutom var det ruskigt kallt och kölden gick snabbt igenom alla kläder, vilket gjorde det omöjligt att bli varm så det fick räcka med två varv.

Vi diskuterade på jobbet idag huruvida det går snabbare att åka skidor jämfört med att springa och jag var tämligen övertygad om att det går betydligt snabbare att åka skidor. Jag insåg dock att jag precis som min kollega inte åker skidor särskilt snabbare än jag springer... Men det var i alla fall betydligt lättare att åka på nya, fina skidor som hade fäste och tog mig framåt till skillnad från när jag åkte sista gången förra säsongen och det gick mer bakåt än framåt.

Allt som allt blev det 6 km på ca 35 minuter, ett medeltempo på 5:38 min/km.


måndag 14 januari 2013

Ponnyakuten 4!

Igår sändes första avsnittet av Ponnyakutens fjärde säsong. Jag har ju följt detta program med stort intresse, då jag tycker att det är väldigt intressant att se hur Tobbe Larsson och andra i programmet arbetar med de problem som ekipagen har.

Något som jag reagerade på i detta avsnitt, som även var väldigt tydligt i uttagningsavsnitten i föregående säsonger, är hur otroligt lite kunskap det finns ute bland Sveriges ponnyägare. Kunskap om hästhantering. Kunskap om hästars beteende. Kunskap om hästars välbefinnande. Kunskap om ridning. Helt enkelt grundläggande kunskap om allt kring hästar och ridning.

Det som skrämmer mig mest är att helt okunniga föräldrar väljer att köpa ponny till sina barn innan barnen ens har lärt sig att rida på ett vettigt sätt. Fast det är klart, om man inte vet någonting om hästar och ridning är det ju svårt att avgöra huruvida barnet har tillräckligt med kunskaper för att kuna ta hand om en ponny.

Men det måste ju finnas kunniga människor runt omkring? För de flesta börjar väl att rida på ridskola? Om man gör det, pratar man som förälder inte då med t.ex. barnets tränare innan man sticker iväg och köper ponny? Tar man inte hjälp från sådana personer som har kunskap? Åker man bara iväg och köper första bästa söta ponny man hittar?

Några ganska skrämmande exempel från första avsnittet var
  • ponnyn som bara drog iväg utan att ägaren hade en chans att stoppa den när den höll på att springa ut mot tåget (kedjegrimskaft är en bra uppfinning)
  • ponnyn som var allmänt ovillig vid ridning och visade sig ha fula märken utmed sidorna efter användning av sporrar (ser man inte detta och tar av sporrarna innan det går så långt??? Och framför allt, förstår man inte att ponnyn har ont???)
  • små barn på för stora ponnyer som inte har en chans att sätta sig emot ponnyns vilja.
  • för stora barn på för små ponnyer (kanske dags att köpa ny??? )
  • många exempel på dålig ridning där barnen med egna ponnyer inte ens vet hur man sitter upp på en häst på ett korrekt sätt, än mindre kan rida på ett någorlunda korrekt sätt
  • barnet som öppet erkänner att hon rycker ponnyn i munnen när hon är på dåligt humör (och mamman som tillåter detta)
Jag tycker att det är så sorgligt att se alla dessa "problem" som enbart beror på okunnighet. Det hade ju varit så enkelt att förhindra genom att folk skaffar sig kunskap. Det är fruktansvärt att se hur många djur som lider pga okunniga människors handlande. Det är också väldigt obehagligt att se barn utsättas för situationer de inte kan hantera och som faktiskt kan leda till otrevliga olyckor. En kille konstaterade att han inte hade brutit någon arm än och var van vid att trilla av flera gånger vid varje ridtillfälle. Är det verkligen kul att rida då? Hur kan man som förälder utsätta sina barn för sådan fara? Förstår de inte hur farligt det är med ohanterbara ponnyer?

Men det tristaste av allt med Ponnyaktuen är nog att det är väldigt många av deltagarna som egentligen inte har några stora problem med sina ponnyer, tävlar på hög nivå, driver en blogg och bara är med för uppmärksamhetens skull och för att få fler besökare till sin blogg. Dessa personer tar platser från de som verkligen hade behövt en plats i PA, som verkligen har problem med sin ponny och det är väldigt tråkigt att SVT väljer att ta med "kända" namn för att försöka få fler tittare. Jag tror verkligen inte att PA:s tittare bryr sig så mycket om vilka som deltar, utan mer om vilka problem deltagarna har med sina ponnyer.

Det ska iaf bli spännande att följa kommande program och jag hoppas verkligen att tjejen som hade en häst som bet (väldigt lik min Herr Bus i sitt beteende) kommer med för jag vill verkligen se om det finns någon bra lösning på ett sådant problem!

söndag 13 januari 2013

Långpass i solskenet!

Idag stod det långpass på planeringen och jag tänkte springa en runda som är strax över 16 km, vilket är längre än jag någonsin sprungit.

Solen sken och Selma viftade på svansen när jag började klä på mig löparkläderna. Jag har inte haft med henne på någon längre runda än den vi sprang förra helgen då vi avverkade 11,5 km, men jag tänkte att hon kunde få följa med. Så vi gav oss ut i solen.

Planen var att hålla ett långsamt tempo runt 6:30 för att orka springa så långt. Jag hade även en plan på att gå   en kort sträcka var femte kilometer. Men det kändes väldigt bra att springa idag. De första 8 kilometerna var det skönt och behagligt ute, men när jag kom till Grimeton började jag få motvind. Och jäklar vad kall den var!

Sedan hade jag motvind i princip hela vägen hem, vilket ledde till att låren kändes som pinnar då de blev helt iskalla. Men det gick ändå väldigt bra att springa och jag tyckte inte det fyllde någon funktion att börja gå då jag har lite svårt för att komma igång och springa efter en gångpaus. Så jag körde på alla 16,28 kilometrarna.  Det tog 1:47:05 att springa så medeltempot blev 6:35. Sista backen hem var dock riktigt jobbig, men jag sprang hela vägen och är så himla nöjd med mig själv!

lördag 12 januari 2013

Istadigt i kylan!

Idag fick Herr Bus komma ut på en liten tur. Det gick bra till en början, men när vi skulle gå förbi en gård uppe i Linnarp blev det tvärstopp. Han skulle bara inte gå framåt. Han var inte rädd för någonting, utan bara allmänt tjurig. Jag försökte få honom att backa förbi, men det gick inte. Vi har ju inte tränat så mycket på ryggning och han ville bara åt andra hållet.

Det hela slutade med att jag fick hoppa av och leda honom fram och tillbaka några gånger innan jag satt upp igen på ungefär samma ställe där det blev stopp. Han skulle ändå inte gå framåt, men plötsligt bara ändrade han sig och gick framåt. Mycket märkligt! Det är första gången han har vägrat gå framåt när vi är ute och rider. När han blir rädd kan han stanna och vända, men då brukar det inte vara svårt att övertala honom om att gå framåt. Dessutom har vi ju gått förbi just det stället varje gång vi ska till och från ridhuset.

Det är ju så svårt att göra något från ryggen också när han bara bestämmer sig för att stå still eller backa, man blir ju helt maktlös. Slå och sparka hjälper inte heller. Ridturen gick vidare i det vanliga raska tempot och det flöt på jättebra ända tills vi var knappt en km hemifrån. Då blev han rädd för en grej och vände igen, men den här gången gick han framåt efter lite övertalning. Självklart fick han massor av beröm så fort han gick framåt.

Det var kallt och snålblåst och jag blev inte alls på det där goda humöret som jag brukar bli när jag kommer ut med hästarna. Är istället på lite dåligt humör. Kanske skulle gå en runda?

Årets första anmälan!

Efter föregående års många skador och inställda lopp har jag i år ändrat taktik när det gäller anmälningar till lopp. Jag gör inte som jag brukar, anmäler mig så fort anmälan öppnar, nej nu tänker jag vänta ända in i det sista för att slippa betala onödiga anmälningsavgifter till lopp jag inte kan springa.

Det var taktiken alltså. Men så blir man ju så himla sugen. Vill ju stå med på startlistan. Så jag resonerade med mig själv fram och tillbaka och nu är jag anmäld! Till Göteborgsvarvets seedningslopp i Helsingborg den 17:e mars.



Jag vill springa ett seedningslopp för att slippa starta så sent på Göteborgsvarvet. Förmodligen hamnar jag i startgrupp 18 (eller senare) som det är nu och den startar preliminärt kl 15:33. Om jag springer ett seedningslopp som är 1 mil, vilket jag vet att jag som sämst springer på runt timmen hoppar jag upp till startgrupp 16 och skulle jag klara 55 minuter så tar jag mig upp till startgrupp 14, vilket betyder att starten istället kan gå kl 15:05. Och det är ju bättre.

Seedningsloppen ligger även bra till i tiden, då de ligger i mars, det blir ett bra mått på hur vinterträningen har gått. Jag hade först tänkt att springa i Göteborg, men insåg att det är ju så oändligt mycket enklare att ta sig till Helsingborg och det kan ju vara kul att åka någon annanstans emellanåt.

Så nu gäller det "bara" att hålla sig skadefri så att jag kan delta och springa på ett bra sätt!

torsdag 10 januari 2013

Snabb vecka!

Nu är det snart fredag igen! Hur går det till? Det går så himla fort!

Morgondagen blir en härlig fredag med fredagsfrukost som jag står för den här gången. Det innebär lite släpande av mat bort till vår kontorsbyggnad.

Sedan ska jag släpa mig ut med nästa väska, träningsväskan, och springa en runda på friskvårdstimmen innan lunch.

Därefter blir det sen lunch och sedan dags att ta helg. Alltså kommer även morgondagen att gå snabbt!

I helgen planerar jag lite skogsarbete och ridning. På söndag blir det långpass. Kommer förhoppningsvis att bli det längsta jag har sprungit någonsin, så det är jag riktigt taggad för. Det kan nog bli en riktigt bra helg, det här!

onsdag 9 januari 2013

Senaste numret av Runners World!

Idag damp det ner i brevlådan, lika efterlängtad som alltid, senaste numret av Runners World (den svenska versionen). Jag bläddrade igenom den lite snabbt för att se vad som väntade och kunde konstatera att det i detta nummer var väldigt mycket mer inriktat på kvinnor än vad den tidningen brukar vara. Jag vet inte om jag tycker det är så bra, jag har alltid tyckt att RW är bra för att man slipper läsa om en massa kvinnokamper, kvinnoproblem, graviditeter osv. Hoppas det inte blir alltför mycket av den varan framöver!

Det som verkligen drog mina ögon till sig var Martina Haags krönika. Jag gillar verkligen sättet hon skriver på och att hon är nöjd med att hon inte är någon jättesnabb löpare (dock snabbare än mig, vilket inte är så svårt).

I den här krönikan berättar hon om en kvinna som kommer fram efter målgång i ett lopp och frågar om hon är Martina Haag. När hon bekräftar det säger kvinnan inte, som jag skulle ha gjort, något om att hon gillar det hon skriver eller gör, nej hon säger att hon "slog" Martinas tid. Och inte bara i det aktuella loppet utan även två andra lopp. Hon går dessutom till sina väninnor och säger till dem att de var snabbare än Martina allihop.

Men HALLÅ! Hur kan folk bete sig så? Vad vinner man på att tala om för Martina Haag hur "långsam" hon är? Vad är det man vill ha sagt? Det är ju inte direkt så att Martina utger sig för att vara Sveriges snabbaste löpare på något sätt, utan hon fokuserar mer på att ha kul än att vara snabbast, vilket jag verkligen gillar. Och om man nu lyckades slå Martina och säkerligen en massa andra människor varför står man inte vid målet och talar om för alla som kommer efter att man har slagit dem? Varför peka ut en offentlig person, som man inte känner, på det sättet?

Helt idiotiskt! Om jag någonsin lyckas springa samma lopp som Martina så ska jag minsann tala om för henne att jag tycker att hon är bra (om hon är kvar när jag kommer i mål)!

Nytt i bloggen!

Nu har jag äntligen fått tummen ur och lagt in lite länkar till bra hemsidor som jag besöker och bloggar som jag läser! Så kika åt höger en bit ner så hittar du dem!


tisdag 8 januari 2013

Sen kväll i ridhuset!

Det blev lite sent idag. Först lämnade jag bilen på Volvo efter jobbet för att äntligen få fixat min ena backspegel som varit paj i en månad. Där hämtade Älsklingen upp mig och han hade (såklart) en massa ärenden innan vi vände kosan mot åkeriet där han hämtade lastbilen och jag tog hans bil hem.

När jag kom hem mockade jag och tog in hästarna innan jag körde in ved, fixade lite käk, åt och äntligen kunde ge mig ut i stallet för att göra i ordning Garboso. Jag klädde på oss alla reflexer och grejer innan vi gick mot ridhuset. Då var klockan kvart i åtta.

Väl där var han jättefin att rida. Han var väldigt lugn och travade på i ett fint tempo utan att jag behövde hålla emot och dra ned tempot.

Jag hade lagt ut två bommar med 15 meter emellan som jag använde i skritt och trav, vilket gick  bra. Han har mognat väldigt mycket och har verkligen koll på hovarna på ett helt annat sätt än tidigare. Han tänker efter innan han lyfter hovarna och kommer därmed rätt varje gång, utan att jag behöver fippla med händer och sits.

I galopparbetet var han superfin! Galoppfattningarna satt klockrent och när vi galopperade över bommarna satte han dem perfekt även i galoppen. Han hade en jämn och fin galopp och det var inga problem för mig att se avstånd. Det bara stämde helt perfekt och var så enkelt!

Så även idag blev det ett mycket bra pass! Det känns verkligen som det finns något bra att bygga på och utvecklingen går väldigt snabbt när jag väl hinner med att rida honom. Så det hade varit kul att komma igång ordentligt med honom för att se hur bra det kan bli...

måndag 7 januari 2013

Flow!


Jisses, vilken bra löprunda det blev idag! Selma fick i vanlig ordning följa med mig i mörkret. Väl utrustade med reflexer var vi båda två!

Jag hade ingen tanke på att det skulle gå speciellt snabbt idag, jag skulle bara springa. Men när första kilometern (som har en höjdstigning på 23 m) avverkades på nya rekordet 6:01 minuter tänkte jag att det nog skulle bli en snabb runda. 2:a kilometern ökade jag farten eftersom det gick mycket nedför och den slutade på 5:44. Jag tänkte att jag skulle springa en kilometer till i samma tempo (vilket blev 5:45) och sedan ta det lugnt, men efter tre km så kändes allt bara så bra att jag fortsatte att hålla bra tempo.

4:e km gick på 5:33, fortfarande med en bra känsla och 5:e tog 5:23. Därefter blev det 5:17 och 5:25. Sista stigningen hem från bäcken gick som vanligt trögt, 7-minuterstempo med en höjdstigning på 21 m då jag var ganska sliten. Totalt blev medeltempot 5:41 över 7,5 km, vilket känns mycket bra!

Bortser man från den sista, långsamma sträckan så blev det ett snitt på 5:36 och tar man även bort första tröga kilometern landar jag på 5:31 över 6 km. Det är det snabbaste jag någonsin sprungit, till och med snabbare än jag sprungit något lopp!

Det brände rätt bra i benen, framför allt i låren och vaderna, men rent konditionsmässigt kändes det bara bra att springa idag. Det här bådar gott inför vårens lopp som jag ska delta i, under förutsättning att jag får hålla mig skadefri.

Att jag klarar att springa såpass snabbt trots utebliven intervallträning och förhållandevis lite träning alls de senaste månaderna gör att jag verkligen känner att jag ska satsa på distans istället för tider inför Göteborgsvarvet. Snabbheten verkar finnas i kroppen ändå. Självklart skulle jag säkert bli ännu snabbare med intervallträning, men då ökar även skaderisken, därför avstår jag sådan träning ett tag till.

söndag 6 januari 2013

Fin avslutning på ledigheten!

Denna låååånga ledighet avslutades med lammfärsbiffar, hasselbackspotatis, tsaziki och ett litet glas rödvin. Så himla gott!

Ikväll blir det tidig sänggång så att jag orkar upp kl 5:00 imorgon.

Duktig Garboso!

Även Herr Bus fick komma ut idag. Honom red jag i paddocken, som jag lyckades förstöra i veckan då jag sladdade den när det var tjällossning. Den är helt vågig överallt eftersom traktorn gjorde djupa spår, det var alltså ingen bra idé att göra det. Jag får helt enkelt vänta tills det torkat upp lite mer så att jag kan rätta till den. Det går dock bra att rida längs fyrkantsspåret och volter och liknande blev bra träning i att lyfta på hovarna.

Jag tog på mig mina korta hopp-sporrar idag, då jag haft mycket problem med att han går emot vänster skänkel och fäller ut vänster bog. Det svarade han riktigt bra på och jag lyckades forma honom jättefint i båda varven utan att det åkte ut några bogar.

Överhuvudtaget gick det mycket bra idag. Han gick i en jättefin form, låg inte på alls i munnen, utan höll en lätt fin kontakt hela tiden. Jag testade att fatta galopp från skritt för att försöka få en lite mindre yvig galopp och efter tredje gången fattade han precis vad han skulle göra och satte en jättefin fattning.

Galoppen var jättebra idag och det gick att släppa i handen utan att han föll framåt med huvudet, så där finns definitivt något bra att bygga vidare på. Jag var mycket nöjd med honom också och fördelen med att rida hela passet i paddocken är att han faktiskt skrittar istället för att taktar.

Det var jättekul att rida honom idag, han gör sådana stora framsteg för varje pass att jag undrar hur bra det kan bli om jag bara kan komma igång med honom på riktigt någon gång....

Bästa knashästarna!

Ridit "den gamle"

Ja Pelle börjar verkligen bli gammal nu... 17 år blir han i år! Fast det är ju inget som direkt märks på honom. Visst är han lite stel, men det kan ju lika gärna bero på att han rids för sällan som att han är gammal. Han har säkert många härliga år framför sig!

Jag började med att försöka tunna ut hans enormt tjocka man som jag aldrig får någon riktigt ordning på. Trots att det såg ut som om jag hade ryckt bort mer än hälften av hans man är den ändå lika tjock. Jag ger upp!

Vi red ut en liten runda, vilket gick bra. Han töntade sig lite grann vid ett ställe som vi inte ridit förbi sådär jättemånga gånger, men det gick bra, han gick framåt hela vägen. Sedan travade vi över en bäck som har ganska högt vattenflöde just nu och då skulle det hoppas och bockas innan han galopperade iväg i normal galopp. Riktigt pigg var han och ville inte sluta springa. Han t.o.m. taktade en bit, vilket han aldrig brukar göra! Så det är iaf inget fel på piggheten!

Sista vägen hem gick också bra, om än lite trögt då vi fick stanna flera gånger då det kom en massa bilar. Det är sällan jag möter några bilar på den lilla vägen, men idag var det nog ca 20 stycken! Överlag gick allt bra och vi kom hem hela och rena! Duktig Pelle!

Skön söndag!

Idag är sista dagen av min julledighet, därför passade jag på att sova lite extra länge och började dagen med att läsa ut en bok som jag har läst ett tag (Frukta inte - Anne Holt). Sedan masade jag mig ut i stallet och släppte ut hästarna och mockade. När jag var ute regnade det litegrann, ett sådant där tätt duggregn som knappt märks men gör en dyblöt! Efter gårdagens härliga väder hade jag ju en liten tanke om att det skulle vara så ett tag, men icke! Så trist!

Jag tänkte faktiskt försöka motionera båda mina hästar idag, för då behöver jag inte rida imorgon, utan kan istället ägna mig åt löpning. Sedan blir det ridning på tisdag kväll och löpning onsdag. Veckan får avslutas med löpning på jobbet på fredag. Det är så himla skönt att komma hem fredag eftermiddag och redan ha fixat träningen inför helgen!

Det ska bli lite skönt att komma tillbaka till jobbet och de vanliga vardagliga rutinerna. Mindre skönt att gå upp kl 5, men man vänjer sig. Antagligen kommer det nya året att bjuda på massor av nya uppdrag, händelser och utmaningar! Kul!


lördag 5 januari 2013

Hämtat hö och gallrat lite!

Efter löprundan kastade jag mig direkt i bilen och for iväg för att hämta hö. Jag var såpass stressad att jag glömde att kasta ut mellanväggen, men det visade sig att vi fick plats med lika många balar ändå, så hädanefter kommer jag inte att slita med att slänga ut den!

När jag hämtat höet hade bästa Älsklingen fixat lunch, så jag åt det och sedan for vi upp till skogen för att fortsätta gallra där jag började häromdan. Tyvärr kändes mitt ryggslut av redan efter ett par timmar och jag gick hemåt. Jag hade ju dessutom hö att lasta av, så jag ville inte fresta ryggen med alltför mycket innan dess.

Nu blir resten av kvällen lugn för min del! Det har varit mycket hålligång idag!
Min fina skog! Gammal bild!

Löprunda i solskenet!

Idag har faktiskt solen skinit större delen av dagen och Selma och jag gav oss iväg på en löprunda på förmiddagen. Jag sprang banvallen upp till Åkulla, vilket är ganska slitigt då det går sakta uppför hela vägen. Första 7 kilometrarna innebär en stigning på närmare 100 m, så det känns allt lite trögt.

Idag var dock kroppen i mycket bättre form och trots uppförslutningen gick det ändå hyfsat lätt. Jag sprang förbi en jägare som stod och pekade med geväret mot mig ,vilket såhär i efterhand kändes lite obehagligt, han såg mig lång innan jag såg honom och man pekar inte med geväret mot folk!. Annars var vi ganska ensamma längs med vägen.

Efter 7 kilometer började det äntligen luta lite nedför igen och 8, 9, 10 och elfte kilometern gick i lite snabbare tempo. Då var det riktigt skönt att springa! Jag kände mig väldigt nöjd med rundan som tog 1 timme och 11 minuter och blev ca 11,5 km lång! Bra start på dagen!

Igår åkte julen ut!

Eftersom här nu är barmark sedan ca två veckor tillbaka och jag kände att jag ville ha bort alla julgrejer innan jag börjar jobba igen passade jag på att byta alla gardiner och packa ner alla julgrejer och ljusstakar. Granen åkte ut genom fönstret.

Det blev riktigt fint att få tillbaka lite mer vårfärger i huset och jag insåg att jag behövde åka och komplettera med lite olika grejer. Så först blev det en sväng om banken, som tog betydligt längre tid än vad jag hade tänkt, och sedan for jag vidare till Gekås. Där hittade jag faktiskt en hel del snygga grejer, en duk till köksbordet, lite prydnadskuddar, nya sängkläder och lite annat smått och gott.

Sedan var faktiskt den dagen mer eller mindre slut. Det kändes inte som att jag hann med så mycket, men det är ju enormt tidskrävande att stryka och hänga upp gardiner till 14 fönster..

torsdag 3 januari 2013

Shopping=boring!

Idag åkte jag en sväng till Kungsmässan för att shoppa lite. Tanken var att hitta lite jeans och kanske lite nya sängkläder. Vilken besvikelse! Jag hittade förvisso ett par Levis-jeans på rea på MQ, men annars fanns det verkligen INGENTING värt att spendera pengar på!

Jag tycker att jag har känt såhär ganska länge nu och det är verkligen sällan jag hittar kläder jag vill köpa när jag är i någon butik. Via nätet, däremot, finns det alltid massor att hitta. Utom just nu då...

Jag åkte även bort till Freeport, men där var det ju ännu sämre. Överlag så var det ju rea överallt och bara trista kläder. I många inredningsbutiker hade de julpynt kvar, vilket för mig känns helt fel såhär 1½ vecka efter jul.

Men jag fick iaf tvättat bilen på vägen hem, vilket VERKLIGEN behövdes. Minns inte när jag tvättade den sist, men längesedan var det!


onsdag 2 januari 2013

Tung löprunda!

Selma fick följa med mig ut på en löprunda idag. Det var lite dåligt val av runda, då 1,5 bestod av lerig gärdsväg, men vi överlevde det också. Det kändes allmänt tungt att springa idag, jag hittade aldrig den där lätta, sköna känslan, utan det var ett enda långt kämpande hela vägen. Ibland är det bara så.

Det blev iaf 7 km på 45 minuter, vilket ger ett medeltempo på 6:31 min/km. Nu kan resten av årets rundor bara bli bättre!

Skogsarbete!

I morse ringde klockan 7:00 för att jag skulle slippa sova bort den här dagen också. På schemat stod skogsarbete efter hästarna fixats och jag ätit frukost.

Jag håller på att gallra på ett ställe i skogen nu och det går ganska bra, faktiskt. Idag tog jag en utav de små sågarna och det gjorde saken betydligt lättare än häromdan då jag körde med den tunga sågen. Det roliga med att gallra är att man direkt ser vilken skillnad det gör. Det blir mycket ljusare och de träd som står kvar får mer ljus och mer växtkraft.

När jag var klar för dagen kom faktiskt solen fram, men nu är det molnigt igen. Allt är OK så länge det inte regnar, tycker jag!

Eftersom det är rätt tungt att gå och såga i skogen så kör jag bara förmiddagar, mer orkar jag inte just nu. Dessutom vill jag ju göra annat som att motionera hästarna och mig själv!

tisdag 1 januari 2013

Träning 2012

Löpning
70 timmar 57 minuter 38 sekunder
637,6 kilometer


Cykling
33 timmar 45 minuter 53 sekunder
662,3 kilometer


Längdskidor
9 timmar 52 minuter 53 sekunder
82,4 kilometer


Totalt
224 pass
175 timmar 32 minuter
1534,38 kilometer

Känns rätt bra ändå:)
Promenader och annat är medräknat i totalen, därför stämmer det inte om man slår ihop siffrorna...

Första ridturen 2013!

Idag fick Bosse komma ut en sväng. Han inledde det hela med att passa på att rulla sig precis när jag stegade in i hagen för att hämta honom... MORR!

När jag skulle göra i ordning honom började jag med att spola av fötterna på honom. Efter en veckas plusgrader och regn är nu hagen återigen en lerpöl och det är inte alls kul! Vi var inte riktigt överens när jag spolade av honom. När jag tog frambenen stod han still, men så började han studsa runt när jag skulle ta bakbenen. Det blev en diskussion och till sist gick jag vinnande ur striden och han stod still.

Fantastiskt nog så slutade det faktiskt att regna när jag kom ut och det var riktigt behaglig temperatur (säkert en 6-7 plusgrader), jag red faktiskt bara i t-shirt och fleecetröja, vilket känns lite konstig såhär mitt i vintern. Det är förvisso trist att snön och kylan försvann, men när det är uppehåll känns det helt ok att vara utomhus.

Jag började med att rida lite i paddocken. Där var det tjällossning, så det var ett minst sagt tungt underlag. Men han kändes fin idag, han var lätt i munnen och gjorde allt jag begärde. I galoppen studsade han till ordentligt, men jag fick fram honom och då galopperade han jättefint.

Efter en kort stunds arbete avslutade vi med en liten uterunda. Det blev mest skritt och taktning. Men när han ville trava satt jag ned och så fick han gå i öppna hela vägen för att aktivera honom. Det gick riktigt fint, trots att det var åt det "svåra" hållet. Han brukar inte heller gilla att jag sitter ner i sadeln, men det accepterade han, bara han fick trava.

Det var härligt att komma upp på hästryggen och det kändes som en fantastiskt bra början på det nya året. Synd bara att dagen blev så kort när jag nu sov alldeles för länge, men det är sådant man får leva med. Nu har jag tre lediga dagar och en helg framför mig innan det är dags att jobba igen. GÖTT!


Denne killen har varit duktig idag!

Så nu får han mysa i boxen resten av dagen!

MÅL 2013!

Efter ett år med mycket träning, för mycket skador och en känsla av att saker och ting ändå går framåt, trots lite "slarvande" med träningen har jag kommit fram till att jag egentligen bara har ett (1) mål för 2013...

SKADEFRI!!!

Det kan ju kanske verka enkelt, men efter ett år med 51 dagar utan löpning pga skada (som förmodligen beror på att jag har försökt följa optimistiska träningsprogram, kombinerat långa sträckor med snabba intervallpass och en vilja att träna mycket) vill jag inte vara med om något sådant igen!

Därför har jag en annan strategi för mig själv. Jag har helt släppt alla tidsinriktade krav och mål för mig själv. Jag struntar i om jag springer en mil på 60 eller 55 minuter, jag kommer att delta i lopp för att orka genomföra dem på ett bra sätt. Springa så snabbt jag kan utan att vara helt slut den sista kilometern och utan att bry mig om vilken tid jag får.

För mig som är tävlingsmänniska är det väldigt svårt att släppa tidsbegreppet. Självklart vill jag slå de tider som jag sprungit på i år, kunna skriva i bloggen om hur snabb jag är, men det är viktigare att hålla mig skadefri och kunna springa överhuvudtaget. Faktum är att när jag tittar på min träningsstatistik över 2012 så ser jag att jag har gjort en klar förbättring över året rent tidsmässigt, trots att jag tagit det lugnare sen jag blivit frisk från alla skador.

Jag har börjat inse att jag inte kan följa träningsprogram som är gjorda för människor med 10-tals års erfarenhet av löpning eller träna som en kenyan. Jag är inte 20 år längre och det tar tid att bygga upp kroppen så att den håller för löpning på lång sikt. Jag har faktiskt bara sprungit i snart två år och det är ganska lite. När man dessutom har lite för många kilo kropp att släpa runt på gäller det verkligen att träna med förstånd. Jag har inte tänkt att bli elit-löpare, alltså behöver jag inte träna som en sådan.

Istället tänker jag träna smart, variera träningen, sluta om det gör ont och vila tillräckligt mycket.

Jag har några tänkta lopp 2013. Lopp är ett bra sätt att se hur man utvecklas, tycker jag. Men jag kommer inte att ha ett enda tidsmål och jag kommer att (försöka) sluta bry mig om de där människorna som jag "borde" springa snabbare än (om det nu går).

Det stora loppet för mig 2013 är (såklart) Göteborgsvarvet och där är mitt mål att ta mig runt på ett bra sätt. Ju långsammare desto bättre, för då blir det ju lättare att slå tiden 2014.

Övriga lopp blir troligtvis Laxaloppet, Varbergsloppet, Falkenbergs stadslopp, Vårruset, Prinsens minne. Kanske blir det något mer, vi får se vad som händer och hur kul jag tycker att det är.

Då var det 2013

2012 avslutades träningsmässigt med ett 45 minuters pass på crosstrainern som ett alternativ till löpning i pissregn. Därefter for jag in i duschen och gjorde mig i ordning för kvällens fest hos ett par vänner.

Älsklingen blev "befriad" från den ständiga snöjouren (risken för snö var väl ändå 0, men han vill ändå hålla sig körbar när han har jouren) och jag fick köra, så det blev en väldigt lugn kväll för min del, vilket är helt i min smak. Jag är definitivt ingen nykterist, men jag tycker inte om dagen-efter-effekten som alkoholen bidrar med.

Trots nykterheten är jag rejält trött idag. Vi kom hem vid 3-tiden, jag lyckades somna, men vaknade vid 5-tiden av att Älsklingen snarkade något så fruktansvärt att jag tog mitt pick och pack och gick och lade mig i gästrummet. Där sov jag till halv elva!

Jag tycker inte om att vakna så sent, hela dagen blir förstörd och den blir så väldigt kort. Att äta frukost vid lunchtid är inget jag tycker om, men frukosten är dagens bästa måltid, därför satt det fint med lite gröt, ägg och te och nu känner jag mig laddad för dagen.

Tyvärr regnar det idag också, det ser dock ut som om det skulle kunna sluta snart och klarna upp, men det lär väl inte hända. Så jäkla trist väder! Men det spelar ingen roll. Jag har skrittavstånd till ridhus och jag överlever en löprunda i regn så det är bara till att resa arslet ur soffan och ge sig ut och göra det bästa av vad som återstår av det här årets första dag!