Träning från marken

Precis när jag skulle ut och hämta Kalle började det att regna. Jag tänkte att det nog bara var en skur, så jag gav mig ut ändå, men jag hade bestämt mig för att bara jobba honom från marken idag. 

Tacksamt nog stod hästarna vid närmsta grinden, så jag behövde inte lägga någon tid på att gå och hämta Kalle längst bort i hagen. Pelle stod och tryckte under alen vid vattenbaljorna, han gillar ju inte regn!

Jag har sedan en tid tillbaka tränat på att ha Kalle lös på stallgången när jag gör i ordning honom. Jag har ett grimskaft hängandes för säkerhets skull så att jag hinner ta honom ifall han skulle ge sig iväg. Han brukar inte göra det, men nu på sommaren har jag minst en stalldörr öppen, så rymningsmöjligheten finns ju.

Han trivs bättre med att stå lös än att stå uppbunden. Han kan bli lite stressad av att stå uppbunden och vill gärna backa. Dessutom kan han ju inte sänka huvudet så mycket som han vill när han slappnar av. Men det är ju såklart viktigt att kunna stå uppbunden också, men nu är syftet att han ska slappna av och känna sig trygg.

Han spanar en del ut på kompisarna och när det kör bilar utanför, men mestadels står han och sover. Han har lite svårt med att man rör honom mellan och precis bakom öronen, så när jag skulle klippa manen bakom pannluggen och ville lägga saxen mellan öronen på honom ville han inte vara med om det. Så han backade, jag tog fram honom igen, så klippte jag med saxen bakom öronen istället, inga problem då slappnade han av och sänkte huvudet och till sist kunde jag lägga saxen som jag tänkt från början. Men där har vi ju en sak att jobba med. Något som kanske kan vara en av alla nycklar för att få honom avspänd.

Jag gick igenom hela honom och letade efter fästingar, samt kände igenom ben och hans övriga kropp. Det blir lite som "vänskapsleken" i de sju lekarna som är en metod för att kommunicera bättre med sin häst.

När jag hade borstat honom och kratsat hovarna gick jag in i sadelkammaren för att hämta repgrimman. Då stod han kvar så lugnt där jag hade ställt honom, han bara spanade lite nyfiket in ifall jag skulle ha någon godis med mig, det ville han ju inte missa. 

Tidigare kunde han gå iväg när jag började kamma svansen, men numera står han i princip helt still när jag gör i ordning honom. Så där har han blivit bättre, även om han hela tiden har varit ganska lugn med det. Men det är viktigt att kunna se framstegen även om de är små för att få bekräftelse på att vi är på rätt väg.

Avslappnad kille lös på gången

Håller koll på mig när jag går in i sadelkammaren

Idag tog jag med mig en pisk, piskpåsen och en handklappa för att öva lite mer på ljud och andra saker som kan distrahera honom.

Jag började med vänskapsleken och drog repet över hela honom, det gick fint. Jag lade det även om bakbenen utan att han reagerade på det. Sedan tog jag piskpåsen och drog den över hela kroppen. In mellan bakbenen, ingen reaktion, upp på halsen mot huvudet, ingen reaktion. Men när jag lade den mellan öronen och fram mot pannan blev det jobbigare. Då ville han först backa och sedan ducka med huvudet, men först när han stod still sänkte huvudet med påsen mellan öronen tog jag bort den och det funkade efter ett tag, även om han inte gillade det.

Sedan vevade jag runt med påsen så att den prasslade, det var jättejobbigt för honom och han kunde inte slappna av så länge jag gjorde det. Huvudet stod rakt upp och han tittade fram och tillbaka och försökte hitta något sätt att hantera det. Det gick bra att prassla med påsen bakom honom och över ryggen, men runt huvudet och framför var det jobbigt.

Efter det körde jag tryckleken, där jag övade på att få honom att sänka huvudet för tryck bakom öronen och sedan flytta honom baktill, framtill och bakåt. Att sänka huvudet var lite svårt, vi har inte övat på det jättemycket, men det gick, däremot att flytta fram- och bakben samt bakåt kan han väldigt bra, det har vi gjort mycket. Vi gick också över till driva-leken som också funkar bra. Sista leken var jojo-leken, där han har lättare för att backa än att komma tillbaka, men vi övar och det blir bättre.

Sedan tyckte jag att det räckte och vi gick tillbaka till hagen. Pelle och Bosse var kvar på samma ställe så jag stannade kvar en stund och gosade med dem också.

Det roliga med att jobba Kalle från marken är att han är så kommunikativ och mottaglig. Även om han spanade rätt mycket på omgivningen idag och inte var helt avslappnad hela tiden så är han väldigt mottaglig för de övningar vi gör och han lär sig dem snabbt. Där behöver jag tänka mig för så att det inte blir någon övning av misstag från min sida, när jag sänder signaler utan att jag tänker på det.

Samtidigt är han väldigt gosig och visar verkligen när han gillar mitt sällskap, han vill gärna att jag kliar honom i ansiktet och på de kliställen han har. Han är också otroligt snäll. Han är lekfull och nyfiken och i grund och botten en väldigt lugn häst. Det är ju bara hans flyktinstinkt som behöver dämpas lite grann och hans fokus som behöver släppa omgivningen. Kanske inte så "bara", det är ju definitivt en utmaning att få en häst att ändra sig så pass mycket. Men jag känner också att varje träningspass tar oss några steg framåt. Bara det att jag idag upptäckte att han har så svårt för att ha t.ex. påsen runt huvudet och att han tycker att det är jobbigt när den fladdrar runt, ger ju mig saker att jobba vidare med, saker som vi genom träning kan lösa längre fram och det är väldigt kul! Jag har också en känsla av att just utmaningen med saker runt öronen kan lösa några andra utmaningar vi har, så det ska bli spännande att se vilka det blir.

Det långsiktiga målet med all den här träningen och egentligen allt jag gör med honom är ju att få en häst som jag kan rida ut på överallt och som jag kan rida i vilken paddock eller ridhus som helst med fokus på mig och det jag gör. Jag är övertygad om att vi kommer att nå dit, men vägen dit är krokig och den kommer att ha bakslag och utmaningar, men så kul vi kommer att ha när vi väl har nått dit!

Jag tycker också att det är väldigt kul att jobba med hästarna på det här sättet, att se dem utvecklas mentalt, även om det såklart alltid är roligast att sitta på hästryggen och utvecklas där. Men att jobba dem från marken är minst lika viktigt och måste få ta en del av all den tid jag lägger på dem!

Påse bakom öronen - OK

Som sagt blev det lite gose-stund efter att jag släppt tillbaka Kalle i hagen igen. Jag lyckades fånga Pelle och Bosse på bild när de gäspade :)

Trött-Pelle

Trött-Bosse

Kalle-veckan gick sådär...

Förra veckan planerade jag ju att köra en "Kalle-vecka", dvs en vecka med fokus på träning av Kalle i lite olika former. Ridning i paddocken och ute, träning från marken och lastträning.

Det höll i måndag och tisdag. Sedan gick det utför. För sedan kom den jäkla blåsten! Så trist! Jag hatar verkligen blåst! Det blåste rejält i torsdags, säkert närmare 20 sekundmeter. Och då tappar jag motivationen för i princip allting. 

Jag passade på att städa huset och pyssla lite, så det var ju skönt att få det gjort i alla fall.

Det blåste inte riktigt lika mycket i fredags, men ändå så pass mycket att det inte var särskilt angenämt att befinna sig utomhus. Jag åkte och handlade ägg och lite uteblommor. Jag tog lite sticklingar av palettblad och pelargoner, men planterade inte några nya blommor eftersom jag inte ville att de skulle blåsa sönder. Så det ska jag fortsätta med idag tänkte jag. För jag tog ju ledigt idag också och det är verkligen så skönt att vara ledig en måndag!

Så nu har Kalle inte rört sig sedan i tisdags och det dåliga samvetet gnager. Men vila är bra ibland och jag har ingen hets med honom, allt med honom är ju långsiktigt, vilket också betyder att det är ok att ta paus ibland.

Därför tänkte jag starta om Kalle-veckan idag och försöka hålla i hela vägen den här veckan. Vädret ser betydligt bättre ut denna vecka, framför allt mindre blåst och mer uppehåll, så nu jäklar har jag inget att skylla på!

Idag ska jag träna honom från marken, lägga på sadel och träns och försöka hitta lugnet hos honom. Annars sitter jag inte upp, utan då får det bli enbart träning från marken. Jag har funderingar på att börja tömköra honom också. Jag har ju testat det en gång. Förra året. Med stukad fot. Då stack han när jag galopperade honom och hoppade in till kompisarna i hagen... Så denna gång tänker jag försöka börja lite lugnare och ta det lite mer steg för steg!

Imorgon ska han få gå ut en runda igen, jag får se om jag vilar honom på onsdag eller rider ett pass till, men på torsdag ska det förhoppningsvis bli träning för Charlotte igen.

Sedan hoppas jag på någon form av hjälp med uteritt i helgen, om jag får ut Magnus, eller kan få hjälp av någon annan som kan rida Bosse eller hitta någon annan uterittskompis. Det hade varit välbehövligt!

Bosse såg fräsch ut igår när han travade i hagen när jag hälsade på dem. Så honom ska jag rida idag och känna lite hur han känns. Hoppas att han är fräsch igen! Min fine Bosse! Jag behöver ju en säker häst att rida på så att det inte bara blir utmaningar hela tiden!

Hittills idag har jag hunnit springa en runda utan hundarna, jag har nämligen upptäckt att min höft mår bättre när jag inte har två draghundar i hundförarbälte som jag hela tiden måste bromsa... Jag var ändå lite seg i höften pga dansen i lördags kväll, men det kändes helt ok. Jag passade på att plocka lite liljekonvalj till mig själv också, det är så härligt att komma ner i köket och känna den underbara och intensiva doften av dem. Det är liksom ett  måste varje år!

Sedan har jag ätit frukost och tvättat tre maskiner tvätt. Det kan bli en effektiv dag detta!

Försommarfavoriten!

Bröllop!

Åh, vilken fantastisk långhelg vi har haft! Vi har nämligen fått fira Jocke och Elli när de gifte sig i lördags! Äntligen! I två år har vi väntat på detta pga pandemin. 

Så himla kul med bröllop! Och så fint! Och så känslosamt! Många tårar men såklart mest glädje och härliga upptåg!

Vigseln var vid Bro Kvarn i Öxabäck. Regnet höll sig undan och den blåst som hade varit tidigare i helgen hade mojnat något så allting blev helt perfekt!

Jag hade i uppdrag att filma vigseln och på festen, så det var lite pyssel med det, men nu har jag en jättekul video att klippa ihop med massor av material! Kreativiteten ska flöda i veckan!

Festen fortsatte sedan i Öxabäcks bygdegård med god mat, dryck, tal och lite olika upptåg och så avslutades det hela med dans. 

Det blev en fantastiskt fin dag och kväll!

Fin-killarna tog emot och delade ut såpbubbelflaskor till gästerna

Bordsdekorationer från Hinnagården

Det fina brudparet!

Den jättefina tårtan!

Brudparet igen

Magnus stannade kvar och sov över och hjälpte till med städningen igår. Jag fick en plats i en buss som åkte hemåt och landade i sängen vid två-snåret, lååååångt efter min normala läggtid:). Men jag vaknade ändå vid sju igår. 

Jag tog en frukost på altanen, det var en av årets första dagar med sommartemperatur, så förmiddagen spenderades i solen på altanen. Som jag har längtat! Det var en så klassisk majdag, soligt, behagligt varmt och en doft av syrén som fyllde min näsa.

Te och syrén

Äntligen sol!

Det var helt underbart att få sol på den bleka huden som inte har sett solen sedan någon gång i september förra året. Nu hoppas jag på mer sol så att det går att bygga upp den där fina solbrännan igen!

På eftermiddagen plockade jag lite liljekonvalj och styrde kosan mot Falkenberg för att hälsa på lilla mamma. Helt utan planering lyckades jag och två av mina syskon landa där samtidigt. Så det blev ju bra.

När jag körde hem igen slog tröttheten mot mig och det blev inte mycket mer gjort den dagen. Jo, Magnus grillade karré-skivor och jag gjorde blomkålsmos och så åt vi innan vi gick och lade oss.

Lyckligtvis har jag tagit ledigt idag också så nu hoppas jag få gjort lite saker som inte har gjorts tidigare i helgen!

Kalle-kväll nr 2

Det var nära att jag struntade i min plan att rida Kalle ikväll eftersom tiden drog iväg lite väl mycket. Jag var lite sen hem från jobbet pga jag var och klippte mig efteråt (kapade rejält denna gång, bort med det tråkiga as-långa håret!) Sedan gjorde jag mat och åt och sen kom Magnus hem och så snackade jag lite med honom. Men när klockan var åtta kände jag att jag verkligen ville sitta på Kalles rygg, så jag stack ut.

Tacksamt nog stod hästarna i vinterhagen och bara "väntade" på mig. Så där sparade jag en del tid på att slippa hämta Kalle längst bort i hagen.

Han var väldigt lugn och fin på gången när jag gjorde i ordning honom och kanske var det det som lurade mig lite. Jag sadlade och tränsade och sedan tog jag på repgrimman utanpå det och traskade iväg med honom till paddocken. 

Jag lät honom gå först, genom att placera mig själv vid sadeln, runt hela paddocken. De andra grabbarna hade gått iväg och var längst bort, så han fick lite separationsångest, dock visade han inte det när jag jobbade honom från marken.

Han var spänd vid ingången och kastade sig faktiskt en gång när jag fortfarande gick bredvid. Jag lät honom gå några varv runt där och jag tyckte att han slappnade av. Vi bytte varv och gick runt hela paddocken åt andra hållet och sedan gick vi över några bommar innan jag satt upp.

Han var inte sådär avslappnad och dåsig som han har varit tidigare tillfällen då jag bara har jobbat honom från marken, men ändå valde jag att sitta upp. Det fick jag tillbaka med en gång, han drog bestämt åt hag-hållet och ville inte alls gå åt det håll jag ville. Jag fick lirka med honom lite fram och tillbaka innan jag fick honom att gå dit jag ville. Sedan släppte han det och gjorde inga utfall mot staketet på hagsidan, vilket var bra.

Däremot var han fruktansvärt spänd på andra kortsidan vid ingången och kunde knappt gå där förbi alls. Jag jobbade honom på volt en bit ifrån och så flyttade jag volten stegvis närmare och närmare den kortsidan, men han var fortsatt superspänd och släppte aldrig det.

Men jag jobbade honom så mycket jag kunde, fokus på en stilla hand (höll dock i fegremmen ett bra tag eftersom han var så spänd), jag gjorde lite halter, var noggrann med att han skulle stå still och inte flytta sig förrän jag tryckte till med skänkeln, vilket han lärde sig rätt snabbt. Jag älskar verkligen hans lättlärdhet och lyhördhet!

Han jobbade på bra och gick stadigt i en fin form så till sist släppte jag fegremmen och koncentrerade mig ännu mer på mina stilla händer. Inte tränga, lirka och lätta på innertygeln när det behövdes, stadig på yttertygeln och hålla handen på rätt sida mankammen, inte tränga. Få honom att flytta bakdelen lite, lyssna på innerskänkeln.

I traven var han en dröm! Så fin takt, så fin form, inget krångel med något huvud! Dock blir det ju inte helt avslappnat när jag inte kan få honom att gå i hela paddocken, men vi gjorde så gott vi kunde.

Han gjorde superfina galoppfattningar och i högergaloppen var han superfin. Rund, rak, balanserad. Lite fläng med huvudet gjorde att jag saktade av och fattade ny galopp och kunde rida honom några varv till på volten i en fin form innan vi gjorde en super övergång till trav.

Jobbade likadant i vänstervarvet. Lite svårare för honom. Traven fin, men i galoppen blev det lite släng med huvudet och ut med tungan. Återigen saktade jag av och fattade ny galopp och då blev det bättre.

Så trots att han var spänd så gjorde han vissa delar väldigt bra och det är det jag tar med mig. Jag kan jobba honom även om han är spänd, jag kan få igenom istadigheten, jag kan slappna av och fokusera på min ridning. Men jag ska också jobba honom från marken tills han är helt avslappnad innan jag sitter upp nästa gång. Då ska jag inte ha tidsbrist utan det får ta den tid det tar helt enkelt.

En annan sak som jag lade märke till var att när han får bommar eller hinder framför sig koncentrerar han sig på det även om han är lite spänd, så det är ju något jag kan jobba vidare med framöver när han är för spänd.

Imorgon blir det som sagt en längre promenad med honom. Jag får se om jag slänger på sadel och träns och rider hemvägen hem, det brukar ju inte vara några problem åt det hållet. På torsdag blir det tyvärr ingen träning, Charlotte ville vara ledig och det förstår jag, det är ju ändå röd dag. Det passar egentligen bra, för då får jag lite mer tid på mig att rida och träna honom så att vi kan få ett vettigt pass när vi väl tränar för Charlotte. Såklart är jag ju där för att träna, men när han är spänd, blir min ridning spänd och jag blir feg och då får vi inte riktigt ut det jag vill av träningspasset.

Men det gäller att fånga det som är bra och ha tålamodet att jobba vidare med det som kan förbättras, för när han är bra är han så jäkla bra!

Dagens Kallis!

Kalle-vecka!

Denna vecka får det bli lite extra aktiviteter med Kalle eftersom det blev så dåligt med det förra veckan och eftersom Bosse inte är helt fräsch så får han vila och jag får tid över. Tid att investera i Kalle. Det får bli en Kalle-vecka helt enkelt!

Vad betyder det då? Jo, det betyder att det blir aktivitet för honom i princip varje dag denna vecka. 

Jag började idag med promenad. Han var hyfsat lugn, men det hände ju lite grejer längs vägen som gjorde honom uppmärksam, det var någon som sprang, någon som gick med ett par hundar och så var det några möten med traktorer och andra fordon.

Fordonen tog han med ro, men han blev lite upprörd när vi fick hundarna bakom oss, även om de var typ 100-200 meter bakom. Men jag tyckte ändå att han skötte sig fint och han kändes lugn i grunden så att säga. Det var väldigt mysigt att komma ut med honom idag, han är ju så go och snäll att gå med. Hoppas att den egenskapen kommer att följa med mig upp på hans rygg i framtiden!

Imorgon planerar jag att rida honom i paddocken. Kommer att köra arbete från marken först innan jag sitter upp i vanlig ordning så att han kan lugna ner sig och fokusera på mig och ridningen. 

Jag flyttade om lite i paddocken igen, förra veckan gjorde jag i ordning lite mer bana, egentligen för Bosses skull, men nu när han inte är fräsch så är det ju bättre att göra i ordning hinder som passar Kalle. Så det blev en 5½:a, ett hinder på varje diagonal, travbommar vid "farliga" kortsidan och vattenmattan på andra långsidan. Där kan vi göra många bra övningar för honom!

På onsdag blir det promenad igen, eventuellt en lite längre runda, vi får se, men det är planen nu i alla fall och sedan hoppas jag att det blir träning för Charlotte på torsdag. Promenad igen fredag, vila lördag och paddocken på söndag. Ska bli spännande hur han reagerar på det. Om han blir trött eller om han blir lugnare när han får aktivera sig mer.

Promenaderna är ju ingenting direkt ansträngande för honom, utan det blir ju bara att han får komma ut och se världen lite mer, vilket han verkligen behöver. 

Jag är helt övertygad om att all tid jag lägger på honom kommer att betala sig i slutändan, men jag måste ha tålamod med honom. Jag måste också se vår utveckling i ett längre perspektiv än bara senaste ridpasset. Det är såklart en besvikelse att det kommer utmaningar igen när det har gått så bra i någon månad. Men jämfört med för ett år sedan har vi ändå kommit väldigt långt och det är ju kul. Det går ändå framåt även om det ibland känns väldigt långsamt!

Kalle på promenad!

Härlig söndag!

Oj, hoppla, det har visst gått nästan en hel månad sedan jag skrev här senast! Jag vet egentligen inte varför. Jag älskar att skriva av mig efter en dag, men det har bara inte blivit av.

Vad har hänt sedan sist då? Jo, Kalle har haft och har fortfarande en period med lite mer utmaningar. Vi har fortfarande inte tränat i Charlottes nya paddock, men vi har gjort ett studiebesök där för några veckor sedan, men det har inte blivit någon träning de två senaste torsdagarna. Förra veckan var det regnigt och jag fick inte ridet tillräckligt och denna vecka har han haft tappsko och därmed väntat på hovis.

Det som hänt är att han börjat bli bättre ute ända tills han vände så snabbt att jag åkte av, vilket var senast jag var ute med honom faktiskt. Lite trist att han reagerar så starkt på omgivningen och inte kan hantera sig själv, men så är det. Så jag har gått tillbaka och börjat jobba honom ännu mer från marken.

Det har varit några spända ridpass i paddocken här hemma också, men vi har också gjort framsteg med markträningen och numera kan jag faktiskt backa honom mot staketet. Han blir fortfarande rädd när rumpan når staketet, men han gör det så mycket modigare nu och idag fick jag honom att backa över en bom. Så visst går det framåt, även om det är en hel del pyssel med honom. 

Fin-Kallen!

Idag har Emelie och jag varit iväg och vandrat i Sandsjöbacka naturreservat. Jag har aldrig varit där tidigare och har väl egentligen inte tänkt på att det finns, jag såg någon på Instagram som hade varit där och rekommenderade det.

Det var perfekt vandringsväder idag, molnigt, knappt någon vind och runt 10-12 plusgrader. Vi gick totalt 10, 7 km och var ute i tre timmar någonting, inklusive ett litet stopp vid en grillplats intill en skogstjärn. Väldigt trevligt och härligt! 

Det är verkligen annorlunda natur jämfört med här där vi har våra bokskogar och mossbeklädda stenar. Där var det mycket klipphällar och blandskog. Lite kärr och surhål. Men ändå såpass torrt att man inte behövde bli blöt om tassarna.

Det bästa av allt var ändå bristen på folk! Vi träffade kanske tio personer totalt på hela rundan. Vilken skillnad mot Åkulla där det är folk överallt och hela tiden! Det var så skönt att bara kunna gå och tjattra, titta på naturen och lyssna på alla fåglar utan att bli störd av andra!

Mycket klipphällar

Pausplatsen

När jag kom hem var jag rätt trött, jag hade ändå kommit upp i 20000 steg, men efter en kopp te och lite paus i soffan gick jag ut till mina pållar. Kalle fick ett kort pass från marken innan jag hämtade Bosse för en liten skogstur.

Tyvärr märkte jag när jag red honom i tisdags att han inte springer jämnt i traven. Först funderade jag på ifall han var ren, men insåg sedan att ifall jag behöver fundera på det så är han förmodligen inte det. Det går inte att avgöra om det är fram eller bak eller höger eller vänster, men någonting är det. Så jäkla trist! Så nu får han skritta igen.

Vi tog en kort tur i hemmaskogen. Men mysigt var det i alla fall att komma ut. Det var sådär stilla och tyst ute, förutom allt fågelkvitter, så stämningsfullt! Jag kände på honom lite i traven, men det var ingen skillnad sedan i tisdags, så det får bli mer skritt framöver.

Bosse i skogen

När jag var klar i stallet hade Magnus fixat kvällsmat, eller han höll på och när jag var klar i duschen stod maten på bordet. Så lyxigt!

Efter maten gick vi en runda och plockade liljekonvalj, de är så fina nu och det doftar liljekonvalj i hela skogen. Det är verkligen den ultimata försommardoften!

Vackra och väldoftande!

Nu har vi en kort vecka att se fram emot, ska bli så härligt med en längre ledighet! Jag hoppas på mycket tid för hästarna, men också tid för annat kul!