Sidor

onsdag 30 oktober 2013

Ett "litet" brev från bästa Wiggle!

I lördags beställde jag lite grejer från Wiggle och idag skulle de ha kommit i brevlådan om de bara hade fått plats. Istället fick jag åka till lokala ICA-butiken och hämta dem. Helt OK, förstås! Som vanligt leverar Wiggle snabbt och smidigt!

Brevet:)
Vad innehöll det lilla "brevet" då? JO, ett par skor, faktiskt. Mina favorit-dojjor, Asics gel excel 33 har gjort sitt. De har burit mig totalt 574,55 km och umgåtts med mig i 62 timmar och 42 minuter (ja, jag ÄLSKAR statistik). Och nu ser sulorna ut såhär:

Välanvända!
De har slitits oväntat mycket, tycker jag. Jag har inga andra skor som slitits så mycket, faktiskt. Men de är de absolut skönaste skor jag någonsin sprungit i. De har gott om plats vid tårna, jag drar 41,5 i storlek. De är lätta att springa med, men ändå funkar de bra till att springa långt med också. 

Så därför beställde jag ett par nya av samma modell, fast årsmodell 2013. Såhär snygga är de:

Oslitna nya snyggingar!
Älskar färgen!
Så nu hoppas jag att dessa ska vara lite mer slitstarka än sina föregångare, eller ja, det är ju kul att köpa nya snygga skor, men bra om de håller lite längre än knappt 60 mil, tycker jag.

"Brevet" innehöll inte bara skor, utan även två långärmade tröjor. En från Asics (som är lite kort för min smak, men jag har ju ganska lång överkropp å andra sidan) och en från Helly Hansen. Snygga båda två! Dessutom blev det två sport-bh:ar också, då jag tycker att mina alltid ligger i tvätten. Man kan inte få för mycket av den varan!

Övrigt innehåll 
Om jag orkar och hinner imorgon kan det bli en liten testrunda av de nya grejerna!



tisdag 29 oktober 2013

Tre tappra tjejer i Apelviksbacken!

Tisdag = löparkväll med GIF-tjejerna. Jag passade på att handla lite innan jag körde till träningen och på vägen in till Varberg kom det några goa regnskurar. Och så blåser det ju förstås. Det är ju höst och jag bor på Västkusten. Då är det så det är.

Gårdagens storm klarade vi oss väldigt bra i, förresten. Efter att ha varit med om en sådan storm som Gudrun 2005 väntar man sig alltid det värsta. Och när det inte blir som man har tänkt känns det mest som en axelryckning. De flesta träd står kvar, ingenting stort har blåst iväg, inga materiella skador. De tre el-ledningarna som hänger ute på åkern slog ihop så att det slog gnistror om dem och med det försvann strömmen. Men bara i några minuter, sedan kom den tillbaka igen. En enorm skillnad från 2005 då det var strömlöst i flera dagar. Nog sagt om stormen, nu fortsätter jag med dagens löpning!

Vi var tre tappra tjejer som dök upp till träningen idag. Jag vet inte om det beror på att de andra blåste bort igår (vi har nog aldrig varit färre än 6-7 när jag har varit med) eller det faktum att vår tränare befinner sig i New York och vi skulle sköta oss själva idag. Det spelar ingen roll, det var bara vi tre som dök upp.

Vi gjorde som vi var tillsagda och sprang bort mot Apelviksbacken. Det är en backe som många Varbergsbor har kämpat många rundor upp för. Vi skulle göra sju rundor. Backen är ca 250 m lång och höjdstigningen 12 meter, så den är brant, seg och lång.

Lagom till vi kom dit öppnade sig himlen och ett monsunregn föll horisontellt genom de tre första rundorna.

Första intervallen började tappert. Men jag insåg ganska omgående att jag hade börjat lite för optimistiskt och fick dra ner på tempot andra intervallen. Efter att vi sprungit upp joggvilade vi nedförs och drog sedan på direkt igen. Fjärde intervallen började jag bli riktigt trött och det blev väldigt segt. Dessutom började vadmusklerna att dra ihop sig till hårda små bollar när jag joggade nedför. Men jag kämpade på och till sist hade vi avverkat de sju rundorna!

Eftersom det bara hade gått en halvtimme totalt när vi var klara beslöt vi oss för att springa en extrarunda som nedjogg i Påskbergsskogen på asfaltsslingan. Det behövdes verkligen för att få röra ut mjölksyran ur benen! Det var otroligt skönt efteråt! Och det blev ett lite kortare, men intensivare pass än vad vi brukar köra.

Det ska bli intressant att se hur många som dyker upp till nästa veckas fartleks-pass då tränaren inte är på plats då heller...

måndag 28 oktober 2013

Because I'm worth it...


Shoppat lite på Wiggle. Efter söndagens långpass är jag faktiskt värd lite nya grejer... :) Hoppas nu bara att de inte försvinner i stormen...

söndag 27 oktober 2013

Långpass hem från Ullared!

Idag skulle Älsklingen till Ullared och göra lite ärenden så jag följde med och tog ett långpass på vägen hem. Selma och jag blev avsläppta vid infarten till Skinnarlyngen och sprang till en början på en slingrande asfaltsväg. 

Det gick väldans lätt idag och när tredje kilometern också gick under 6 minuter började jag bli smått orolig för att jag skulle orka i det tempot ända hem, det är ju trots allt 15 km.

I Skinnarlyngen svängde jag in på banvallen och tog den raka vägen hem så att säga...

Raka vägen hem!
Det var ju nedförslut nästan hela vägen hem och det märktes, för klockan fortsatte att pipa under 6 minuter utan att det kändes särskilt jobbigt. 8:e kilometern var den första över 6 minuter, 6:05 och då tänkte jag att nu blir det segt hem. Men efter det fortsatte det att gå snabbt. Inte förrän 14:e kilometern gick det över 6 minuter igen, 6:18,  men det var också en kilometer med två uppförsbackar.

Det var riktigt skönt och kul att springa idag. Jag hade en svacka runt 8 km, men sedan flöt det på och det kändes riktigt bra. Kul att kunna hålla ett snitt-tempo på totalt sett 5:45 min/km. Det är det snabbaste jag någonsin sprungit ett långpass. Höjdförlusten var 146 m, men stigningen var faktiskt 109 m, så det var ju inte bara nedför!

Det känns bra att komma iväg på ett långpass idag, det har blivit lite för lite av den varan det senaste. Nu vet jag ju att jag kan, men det är segt på slutet. Det låser sig bakom höger skulderblad efter ca 8 km och det är rätt jobbigt att springa med det. Men det blir säkert bättre med tiden! Jag är iaf mycket nöjd med dagens prestation!

Förberedelse för storm :(

Mycket av det arbete som gjorts här hemma i helgen har kommit att handla om att säkra lösa föremål inför den stundande stormen som ska dra in över Västkusten imorgon kväll. Jag HATAR verkligen stormar! Tycker de är onödiga! Och de skapar arbete i och med att skogen blåser ner. Men det är inget som man kan påverka, så man får helt enkelt göra det bästa av situationen.

Lördagen inleddes med rengöring av badtunnan. Min käre sambo hade hällt i mjöl i den för att han trodde att den skulle bli tät. Den har ju stått utan vatten hela sommaren eftersom vi flyttade den och då torkar träet ihop. När det dessutom är torr väderlek ute så får man ju ingen hjälp med att träet sväller på utsidan heller.

Det enda mjölet ledde till var en avskyvärd lukt och ett helvete att få ut det och få rent i tunnan... Men det pysslade jag med igår. Först tömde jag den på vatten, försökte spola ut mjölet. Skrubbade sedan med såpa. 

Skrubba skrubba skrubba
Ut med såpan och sedan fylla på med vatten. Det är otroligt smidigt att ta vattnet direkt från brunnen med den dränkbara pumpen! Sparar minst en timmes jobb och så sliter man inte så mycket på hydroforpumpen inne i huset. Vattnet är kristallklart! Riktigt fint!

Kristallklart vatten i tunnan!
Jag fick även kört in några kärror ved och så bar jag in alla utekrukor så att de inte blåser iväg och blir förstörda. Sedan sågade jag ut ett nytt lock till tunnan. Det gamla har legat lite för nära kaminen så det har blivit lite trasigt. Jag oljade in det nya locket med träolja, men det får ligga kvar inomhus tills stormen dragit förbi.

Idag fick jag hjälp av Älsklingen att gjuta ett fundament till vår nya ytterlampa, som (förhoppningsvis) kommer upp nästa vecka. Den gamla (och den enda ljuskällan som fanns på gården) blåste ner för två år sedan och sedan dess har det varit mörkt. Men nu ska bästa elektrikern (Din Elkontakt) komma och fixa lite mer belysning på gården. Det kommer att komma en lampa ovanför stalldörren, en på hörnet av stallet och en ovanför garaget. Det får räcka i nuläget. Vi kommer att fylla på efterhand.

Nytt lyktstolpe-fundament!
Det blev lite betong över så jag passade på att gjuta i plattan utanför stalldörren på baksidan av stallet. Där hade gått upp lite flisor och så behövdes det jämnas till. För att inte glömma av min själv och för att undvika hundtassar i det nya gjötet så har jag lagt över en skiva och hängt upp en stopp-lina så att man inte går där och förstör. Synd att Selma inte kan läsa dock...

Hmmm, ska jag gå här, Matte?
Så det har blivit en hel del gjort idag ändå. Fast det känns som om jag har glömt något, det brukar aldrig bli så att man helt plötsligt inte har något att göra. Men det är ändå skönt att vi fick gjort såpass mycket!

lördag 26 oktober 2013

Mycket som ska göras denna helg!

Arbetet hopar sig här hemma just nu. Det blir en helg med mycket som ska göras. Listan ser ut såhär:

  • Köra in minst 10 skottkärror ved
  • Göra rent badtunnan och fylla den med vatten
  • Göra i ordning runt omkring badtunnan
  • Göra ett nytt lock till badtunnan
  • Kratta löv
  • Gjuta fundament till ytterlampan som ska monteras nästa vecka (förhoppningsvis)
  • Frysa in älgkött
  • Springa långpass
  • Pyssla lite inomhus
Ja, det är bara till att sätta igång så att man får någonting gjort!

Nästa års stora mål!


Så nu är det bara till att länga långpassen (eller just nu gäller det att få till långpass öht), springa i backig terräng (inga problem, bara till att gå utanför dörren) och se till att bli mer uthållig!

Enda målet med Lidingöloppet blir att ta mig i mål. Helst springandes hela vägen. Och att ha kul, förstås!

fredag 25 oktober 2013

Fredag = dubbelpass!

Fredagar innebär dubbelpass numera. Först utnyttjade jag möjligheten att springa på arbetstid. Som vanligt var det bra väder, ingen sol, men ändå gött väder. Inte så blåsigt som i tisdags iaf! Det kändes lite trögt även idag. Efter 5 km spände sig höger axel och stelheten ner bakom det skulderbladet kom som ett brev på posten. Trist! Men jag kämpade på och fick ihop nästan 8 km. Sprang inte på slingan idag, då jag var lite trött på den. Det kändes iaf väldigt bra efteråt!

Efter löpturen stack jag in och jobbade lite till innan jag styrde kosan mot Falkenberg och Klitterbadet där Emelie väntade. Idag fick jag inte till andningen som jag ville, kallsupade med en gång och sedan orkade jag inte anstränga mig med det mer. Det var roligare att tjöta istället:). Men 1000 meter simmade vi iaf och sedan satt vi en liten stund i bastun också. Riktigt gött!

Efter simningen fick jag handla lite mat, då kylskåpet gapade tomt (igen). Sedan hämtade jag Selma och så åkte vi hem och tog in hästarna.

Nu väntar jag på att få äta den goda fläskfilén som står i ugnen!

Trevlig helg!

tisdag 22 oktober 2013

Testlopp 5 km!

Ikväll var det dags för ett litet testlopp med GIF-tjejerna. Vädret har varit lite märkligt idag. I morse regnade det på tvären på vanligt Västkust-sätt. Efter att ha suttit instängd på kurs i grundläggande reaktorsäkerhet blev jag mycket förvånad när jag kom ut och insåg att det var riktigt varmt och skönt ute. Solen sken och bilen visade 17 grader! Underbart!

Enda nackdelen med det var väl att det var svårt att veta vad man skulle ha på sig på träningspasset. Långa eller korta kläder? Det fick bli långa (tunna) tights, t-shirt och tunnaste jackan.

Jag hade laddat upp inför testloppet med en spellista på Spotify, fylld med bl.a. Iron Maiden, Offspring, Avicii och lite annan snabb musik. Jag springer inte med musik i öronen för jag vill höra vad som händer runtomkring mig, men idag gjorde jag ett undantag. Tänkte att det kanske kunde öka tempot.

När jag kom till Varberg insåg jag att det blåste rätt rejält, hemma var det ju nästan vindstilla, så det var ju lite surt. Vi sprang nedåt Breared och efter rondellen innan viadukten började vi på vårt testlopp. 5 km skulle vi springa och planen var att vända vid Läjets östra infart. Jag drog igång Spotify med "Run to the hills" (passande nog) som inledningslåt. Vi var några som höll ihop ett tag. Motvinden var grym! Men jag lade mig bakom några tjejer och fick lite hjälp av det.

Sedan slängde jag en blick på klockan, såg 5:30 och tänkte att "det här är för långsamt". Så jag drog förbi och ökade litegrann. Tyckte att jag hade ett bra tempo, bra löpkänsla och det flöt på bra. En km senare, strax efter 2 km började det bli lite motigt.

Men jag kämpade på, vände och fick så äntligen medvind. Eller äntligen, det som hände var att ja, det blev lite lättare att springa, men samtidigt så varmt att det kändes som att jag höll på att brinna upp!

När vi hade sprungit 3,3 km började jag snegla på klockan och tänkte att 1700 m, det ska jag minsann klara i detta tempot. Jag hade håll och det brände verkligen i lungorna, men jag gav mig inte. Musiken pumpade i öronen och peppade mig framåt mot mål.

Till sist pep äntligen så klockan på 5 km. Så jäkla gött! Tyvärr stannade klockan på 26:51, vilket är tio sekunder sämre än PB. MEN 4:e km gick på 5:20 och sista på 5:07! DET känns bra! Motvinden gjorde alltså en hel del! 1:a km gick på 5:25, 2:a på 5:29 och tredje på 5:27.

Det var kul (men jobbigt!) att testa sig själv lite och springa på såpass långt. Det ska bli riktigt intressant att göra om det om några månader och se om någonting har hänt. Det är mycket bra att ha en sådan referens. Som vanligt blev det ett kul pass!

söndag 20 oktober 2013

Pappersarbete en regnig dag!

Denna regniga söndag har ägnats åt pappersarbete. Jag har betalat månadens fakturor, skrivit fakturor, gjort min egen bokföring, gjort Christoffers bokföring och fyllt i momsdeklarationen. 7 timmar tog det. Så jäkla drygt! Men gött när det är gjort!

Jag hade planerat att springa ett långpass idag, men redan när jag vaknade i morse insåg jag att det inte skulle bli något sådant. Benen kändes sega efter gårdagens cykling och hela kroppen känns seg efter en vecka med mycket träning.

Men springa skulle jag göra iaf, så jag gav mig ut i duggregnet vid 17-tiden. Det gick verkligen as-dåligt. Inget klipp i benen. Bara segt. Ingen ork alls. Efter 4 km var jag nära att ge upp, men sedan kom jag igång lite bättre och utökade min favoritrunda och sprang bort till Flähult där jag vände tillbaka på banvallen, vidare upp till grushålan och hem igen. Drygt 9 km fick jag ihop iaf och jag var ute i 57 minuter. Inget höjdarpass, men jag var iaf ute en stund!

Imorgon blir det hel-vila och på tisdag blir det ett 5 km långt testlopp med GIF-tjejerna. Hoppas jag är i bättre form då!

Fönsterbytartankar? Läs detta först!

För några veckor sedan var jag i kontakt med Morups fönster, eftersom alla mina fönster, utom de i köket, ska bytas ut när vi gör husrenoveringen nästa vår. Det var också Morups fönster som jag köpte fönstren och dörren i köket av år 2011 och jag var nöjd med hur de hade varit att ha att göra med.

En säljare kom hem och kollade och mätte, gav mig ett pris, samt lovade mig en offert samma kväll.
Trots att jag talade om att jag ska renovera hela fasaden och taket och kommer att ha egna snickare på plats, envisades han med att det var deras snickare som skulle installera fönstren. "Vanliga snickare kan inte sätta in fönster" var hans argument. Själv tycker jag att mina snickare lyckades alldeles utmärkt med att sätta in de fönster och dörr som jag har i köket när vi renoverade där… Men, men det får väl vara så då.

Det var 18 fönster och två ytterdörrar som skulle offereras, en affär på ganska mycket pengar (de har ju rätt dyra fönster). När jag gör en sådan affär vill jag veta vad det är jag betalar för så att jag kan ta ställning till om det är rimligt eller inte. När det gått två dagar och jag inte fått någon offert mailade jag och efterlyste den. Dagen efter kom den (26/9), med en påminnelse om att "erbjudandet" bara gällde till 6/10. Förväntansfull öppnar jag offerten och blir väldigt fundersam…

Offerten består av en lång radda fönster, utan mått, utan priser och längst ner i offerten står en slutsumma exkl. moms, en summa inkl. moms (dessa två summor stämmer överens med varandra), sedan står ett rotavdrag på nästan 40000 kr! Hallå! Rotavdraget innebär att man drar av hälften av arbetskostnaden, det betyder alltså att arbetskostnaden skulle vara nästan 80000 kr?? En snickare kostar i runda slängar 400 kr/timme, det skulle alltså innebära att han har räknat med att det ska ta 200 timmar att sätta in 18 fönster och två dörrar??? 10 timmar/fönster??? Det är nästan lika mycket tid som min snickare har offererat på att byta hela fasaden!

Dessutom kan jag inte ens dra av så mycket i rotavdrag eftersom jag redan drar fullt på det som mina snickare ska göra, vilket Morups fönsters säljare inte uppmärksammade överhuvudtaget.

När jag sa till honom att hans snickare får komma ut flera gånger, eftersom vi inte kan slänga ut alla fönster på en gång, då vi kommer att ta en hussida i taget under renoveringen fick jag till svar att de minsann inte kunde komma ut hur många gånger som helst. Ändå blir arbetskostnaden så hög?

Längst ner i offerten stod en summa att betala som inte stämde överens med någon av de summorna som stod först. Så jag kände att offerten inte sa mig någonting och mailade tillbaka (27/9) och krävde utsatta priser, samt ifrågasatte rotavdraget. Jag skrev tydligt och klart att jag inte kunde ta ställning till offerten i det skick jag hade fått den. Med tanke på tidsfristen väntade jag mig svar samma dag eller absolut senast på måndagen.

Jag fick inget svar, blev uppriktigt förbannad och tolkade det som att Morups fönster helt enkelt inte var intresserade av att sälja några fönster till mig. Döm om min förvåning när det 15/10 ligger ett mail från säljaren! Ett svar på min fråga som jag hade ställt 2,5 veckor tidigare. Ett svar som kom nästan 10 dagar efter att tidsfristen på "erbjudandet" gått ut.

Svaret inleds med en lam ursäkt för uteblivet svar pga dåligt med tid (inte intressant för mig som kund). Sedan skyller människan på offertprogrammet och skriver att det är så väldigt jobbigt att ta fram en offert som talar om priserna på fönstren och tillbehören (såsom fönsterbrädor, foder, persienner osv.) så det har han inte hunnit göra (återigen inte intressant för mig som kund, han talar alltså om att jag som potentiell kund inte är värd att ödsla tid på). Det finns alltså inte tid att presentera en vettig offert! Hur tror man då att man ska kunna sälja någonting överhuvudtaget? Speciellt när det rör sig om så mycket pengar???

Mailet avslutas med en fråga om vi ska träffas och diskutera arbetstiden på installationen och texten "Med den kvalitetsnivå vi valt på våra fönster har vi stor prisvärdhet i jämförelse och vi tar betalt för dessa viktiga egenskaper i våra fönster, men inte mer än vi måste, då skulle vi inte ha den framgång vi har." Men baserat på den otydliga offert jag fått är det ju helt omöjligt att avgöra om det är prisvärt eller inte!

Jag (som i 2,5 veckor hade irriterat mig på uteblivet svar) svarade med ett mycket, vad ska man säga, tydligt, mail. Jag började med att tala om precis vad jag tyckte om hanteringen av min fråga på offerten, dängde till med att jag inte bryr mig om vad företaget har för interna problem (underförstått att jag som kund bara är intresserad av att få en vettig offert, inte hur de tar fram en sådan) och förklarade att jag väntade mig ett betydligt snabbare svar på en direkt fråga, speciellt när han så nogsamt hade påmint om tidsfristen. Jag skrev också att jag inte kommer att välja Morups fönster som leverantör och inte rekommendera dem till någon annan pga hur dåligt han hanterade min offert.

Jag är helt förundrad över hur en säljare kan hantera en potentiell kund på detta sätt. Så fruktansvärt arrogant och nonchalant! Jag känner att Morups fönster har försökt blåsa mig och han orkar inte ens på ett enkelt sätt redovisa hur han har kommit fram till de summor som står i offerten! Hur fasen har han kommit fram till slutsumman om han inte kan presentera delsummorna för mig som kund? Det enda jag kan tänka mig hur resonemanget gått till är följande:

Han vet att jag vet ungefär vad affären kommer att hamna på, eftersom jag offererade alla fönster i huset när vi gjorde köket för att jag ville veta vad det en gång skulle hamna på. Han lägger till ett rejält rotavdrag (för då ser det ut som om jag fått bra rabatt), drämmer till med en hög slutsumma "utan rabatt" och sedan landar hela kalaset "att betala" ungefär där jag visste att det skulle hamna. Baserat på det svaret jag fick kan det inte finnas någon som helst fakta bakom prissättningen, vilket i min värld är helt orimligt. Och fruktansvärt oseriöst. Rent lurendrejeri, faktiskt!

Med detta blogginlägg vill jag varna alla som läser för Morups fönster! Det är väldigt tråkigt att man som kund måste kunna känna till vad saker och ting kostar och veta vad som är rimligt för att kunna veta om man blir lurad eller ej. Att behandla sina potentiella kunder på detta sätt ger inga framtida affärer får hela företaget att se oseriöst ut!

Jag har tidigare (år 2011) fått prissatta offerter både från Morups fönster och från andra fönsterleverantörer, så jag vet att det går att presentera, men viljan fanns tydligen inte.

Det "bästa" av allt med den här historien är ändå svaret på mitt arga mail...
"Okej!
Tack för snabb återkoppling, och lycka till med ert projekt."

Vad säger man? Fundera inte på Morups fönster om du funderar på att byta fönster!

Själv har jag gett uppdraget att fixa nya fönster till min snickare. Det underlättar alltihop. Han kan ta hem fönstren när det passar och sätta in dem allteftersom renoveringen pågår. Och jag är rätt övertygad om att de fönstren kommer att bli betydligt billigare än vad Morups fönster skulle ha blivit och att kvaliteten på fönstren kommer att vara minst lika bra ändå!

lördag 19 oktober 2013

Sista cykelturen för i år...?

Eftersom jag blev klar med granplantorna hade jag plötsligt oplanerad tid över idag och därför gjorde jag något som jag längtat efter länge! Nämligen tog fram min kära cykel!

Finaste cykeln!
Jag fick äntligen testa mina sko-överdrag som jag köpte i våras då jag höll på att förfrysa fötterna. Men lagom till de landade i brevlådan blev det varmt och gott ute.

Sko-överdrag!
Det funkade fantastiskt bra, jag frös inte ett dugg om fötterna! Så himla skönt! Till en början hade jag ändå rak motvind och det var rejält kallt att cykla. Endast 8 grader ute idag. När jag cyklat ca en mil och tyckte att det vore gott med lite vatten upptäcker jag följande:

INGA VATTENFLASKOR!!
Katastrofen var ett faktum! Hur skulle jag klara drygt två mil till utan vatten??? Men jag intalade mig själv att det skulle gå bra och att om jag hade haft vatten med mig så hade det ändå varit för kallt för att dricka. Så det gick faktiskt bra.

Och det var ju så vackert ute också...

Vacker höst!
33 km fick jag ihop idag och var ute i en timme och tre kvart. Det ar skönt, fast benen var ovana, att cykla igen. Vädret får avgöra om det blir något mer i år.

Så jäkla gött det var att få komma hem till de här!


Färdigplanterat!

Sista granplantan är nu satt! Jag fick drygt 200 över. Någon som vill köpa? Prima kvalitet!

fredag 18 oktober 2013

Aha-upplevelse!

Denna dag började inte så bra och gårdagen var verkligen ingen höjdardag. Men det finns en fördel med sådana dagar. Nämligen att det blir bättre. Och när det blir bättre uppskattar man det som är bra mer efter en skit-dag!

Dagen blev bättre och bättre med bra möten, bra besked och sedan avslutade jag arbetsdagen med friskvårdstimme tillsammans med en kollega. En löptur på slingan blev det. 4,5 km på 29 minuter. Långsamt som vanligt där...

Jag tog en snabb dusch och åkte faktiskt ner till Klitterbadet igen. Trodde att jag inte skulle hinna det idag, men eftersom min käre sambo aldrig är hemma före kl 20 en fredag-kväll tänkte jag att jag ändå kunde tillbringa lite tid i bassängen.

Jag hade lite funderingar på att införskaffa en näsklämma för att lära mig det där med andningen som jag hade sådana problem med i onsdags. Men jag struntade i näsklämma och var fast besluten om att försöka lära mig att andas själv.

Jag började lugnt och försiktigt, men munnen och näsan i vattnet och efter ett tag insåg jag att jag faktiskt andades i rätt rytm och andades ut när munnen och näsan sänktes ner i vattnet. Det var alltså bara till att vända ner ansiktet och voilá så funkade det. Först några simtag, sedan mer, lite mer och ännu mer!

Totalt fick jag bara två kallsupar på hela passet! Så nöjd! Dessutom blev det plötsligt jobbigt att simma och jag fick upp pulsen och andningstakten! Helt otroligt! Och nacken mådde mycket bättre. Som längst körde jag nästan en hel längd (50 m) med "riktigt" simning. Jag kan simma. Och andas. Samtidigt :) :) :)!

Det är inte helt enkelt, men nu har jag förstått hur det fungerar. Och det krävs bara lite mer träning så blir man bättre! 45 minuter orkade jag idag och då kom jag 1000 m. För första gången kändes simningen som ett riktigt träningspass och jag blev lite trött av det. Men mest var det skönt att simma framåt och titta på bubblorna!

Det var väldigt lite folk där idag, jag hade stundtals hela motionssimdelen för mig själv och kunde ju då koncentrera mig på det jag höll på med utan att bli förbisimmad eller dränkt av folk i banan bredvid. Så det var riktigt kul, faktiskt!

Märkligt, varför har jag tyckt så illa om simning tidigare? Det är ju rätt gött ändå!

IT-åldern...

Ibland undrar jag ifall dagens teknik verkligen sparar något arbete åt oss. Tror att det skapar en hel del arbete också!

Igår, när jag efter mitt vanliga jobb skulle ägna kvällen åt fakturering på åkeriet möts jag av detta...

26 uppdateringar??? Hur är det möjligt???? Det tog ju sin tid. När sedan datorn hade tuggat igenom alla uppdateringar (tog 20 minuter) så kommer detta


Ytterligare tio minuters väntan innan jag kunde börja jobba. Torsdag är verkligeb min hat-dag. Jag är inte gjord för att arbeta på kvällen. Dessutom var jag redan på dåligt humör innan detta pga olika orsaker. 

Till sist kom jag iaf hem, kunde lägga mig och glömma den hemska torsdagen.

När jag kommer till jobbet möts jag av detta


Jag hatar allt vad datorer heter just nu...

onsdag 16 oktober 2013

Andningsproblem i bassängen

Ikväll har jag varit iväg på Klitterbadet igen. Den här gången hade jag ingen kompis att tjöta med så jag försökte istället att koncentrera mig på att hitta rätt bröstsims-teknik. Det var lite svårt idag. Det var många personer i motionssims-banan och efter ett tag hoppade hela simklubben i de intill-liggande banorna och körde diverse simsätt, det ena som gav mer svallvågor än det andra... Men, det är väl så det är antar jag.

Tanken var alltså att köra bröst-sim "på riktigt" med utandning under vattnet och inandning ovanför. Ja, det gick väl sådär. Ett simtag med huvudet under vattnet och upp så kom jag i otakt direkt och andades in istället för ut under vattnet. SUCK! Kallsup! Panik!

Jag försökte igen. Lyckades med att inte andas in under vattnet, men kom inte in i något flyt, utan det kändes som om jag inte hann andas alls riktigt. Jag får ju inte direkt upp pulsen när jag simmar och behöver inte andas snabbt. När man springer så blir man ju andfådd och andas snabbare. Men är jag simmar känns det som om jag går och samtidigt försöker andas i samma takt som jag har när jag springer intervaller. Så det blir bara ett enda kippande efter andan och panik när jag inte får någon luft. SUCK!

Jag försökte flera gånger, men med samma resultat. Riktigt frustrerande. Ont i nacken som f-n fick jag såklart (vilket antagligen alla andra i motionsbanan hade, för det var ingen där som simmade med ansiktet ner i vattnet). Jag kom iaf lite längre idag. Körde 1500 m på 55 minuter, vilket jag är nöjd med.

Simningen är skön träning, men jag är för dålig rent tekniskt för att få upp någon puls och därmed ansträngning. Men det funkar bra dagen efter ett GIF-tjejer-pass.

Jag börjar verkligen fundera på hur det ska gå att lära sig simma crawl när jag inte ens kan få till andningen i bröstsimmet???
Sim-mundering

tisdag 15 oktober 2013

Långa intervaller med GIF-tjejerna

Tisdag idag igen. Det betyder löparkväll med GIF-tjejerna. Vi samlades vid Mariedahlsskolan idag och sprang bort till Furubergsskogen där vi attackerade den belysta slingan. Tre snabba varv, två lugna stod på schemat.

Vi började med ett snabbt varv. Svårt att veta hur snabbt man vågade springa. Har inte sprungit där sedan gymnasiet och då vill jag minnas att det var typ det jobbigaste vi gjorde på gympan. Men då hade jag ju ingen kondition och hade svårt för att springa längre än 60 m. Men jag vägde å andra sidan drygt 20 kg mindre så jag hade ju inte så mycket att släpa på...

Första varvet kändes bra. Lättsprunget. Kändes som att det gick mest nedförs. Men lite uppförs gick det ju förstås också. Klockade 7:23 på ca 1,3 km, vilket ger en kmtid på 5:43. Lugna varvet gick också bra och tog lite längre tid, men fick ner pulsen. Nästa snabbvarv gick på 7:26, km-tid 5:46. Och sista snabbisen gick på 7:30, kmtid 5:57.

Kändes helt ok. Hade kanske kunnat springa på mer. Fast det gick ju långsammare och långsammare, så det var nog rätt tempo för mig idag. Benen blev sega på slutet och när vi joggade "hem" började jag känna av vaderna rätt så rejält. Misstänker starkt mina sköna New Balance-skor. Jag får alltid ont i vaderna när jag springer i dem. Så jag får nog pensionera dem och införskaffa ett par nya, mindre uppbyggda skor.

Nu är iaf veckans jobbiga pass avklarat, kändes inte så jobbigt ändå, hade kanske kunnat ta i mer. Eller inte.
Vädret var förresten helt underbart. Vindstilla och kall, härligt höstluft. Lätt att andas. Skönt!

måndag 14 oktober 2013

Vill oxå springa långpass!

Jag blir så avundsjuk när jag läser bloggar och träningspass på jogg.se som alla beskriver vilka underbara långpass alla har sprungit i helgen! JAG VILL OXÅ SPRINGA LÅNGPASS!

Men nu fick jag planterat totalt 600 granplator i helgen och är snart klar med det för lång tid framöver. Ibland får man prioritera. Och inte orkade jag springa igår när jag kom hem heller. Jag var rätt stel och trött i kroppen.

Detta leder till att jag idag är fruktansvärt rastlös. Var hos tandläkaren och efter det var jag hungrig som en gnu och därför funkade det inte att springa ikväll heller.

Men imorgon, då jäklar ska det springas med GIF-tjejerna igen. Ska bli himla kul!

Jag är också ruskigt sugen på att simma, får se när det blir tid över till att glida ner till Klitterbadet och bada igen...

lördag 12 oktober 2013

Heldag i skogen

Idag lastade jag släpet med granplantor (det åker allt annat än hästar där just nu) och drog upp till Åkulla för att plantera mina sista 1000 plantor. Det har varit en dag med strålande solsken och det har varit helt underbart att få tillbringa den i skogen!

Ett släp kommer lastat...
Det är verkligen fantastiskt vackert ute nu med alla höstfärger på träden!

Lunch-utsikt!
Selma var med ute i skogen idag. Till en början sprang hon runt, upp och ner längs branterna och släpade pinnar och sprang och kollade grejer.

Söt-Selma!

Mer vackra färger

Spanande vovve!

Snygg-hund!

Fail-bild
Området där jag planterar är väldigt kuperat, det ligger mycket ris kvar sedan avverkningen och det är väldigt mycket sten och klippor. Det gör att det är ganska drygt att plantera. Ibland får man fundera och prova sig fram för att hitta vart man ska sätta ner plantorna. Så det blev bara 300 planterade idag, på fem timmar. Sedan var både jag och Selma möra!
Ska vi åka hem snart???

fredag 11 oktober 2013

Inte så pjåkigt...

Idag har det faktiskt blivit dubbelpass träningmässigt. Först, vid lunch, en löptur på friskvårdstimmen på jobbet. Solen sken och det var riktigt härligt att få komma ut. Tur det för själva löpningen gick (som vanligt på den slingan) asdåligt...

Det var tungt i benen, flåsigt och jobbigt och inte alls särskilt kul. Upp och ner hela tiden. Benen var fortfarande lite tunga efter tisdagspasset, trots två dagars vila. Dessutom var det nypåfyllt med bark. Ganska löst underlag, med andra ord.

Fint väder iaf

Efter löprundan åt jag lunch och jobbade lite till innan jag styrde kosan mot Falkenberg och Klitterbadet.
Där fick jag fixat mitt halvårskort och mötte upp Emelie och sedan simmade vi i en timme ungefär. 1200 eller 1300 m (vi tappade räkningen) simmade vi.

Och det var faktiskt helt OK att simma. Skön träning. Lite kallt, men ändå OK. Så ja, jag kanske får ändra min uppfattning om simning... Mer lär det bli!

onsdag 9 oktober 2013

Simning - hot or not...?

Jag hatar att simma! Det är tråkigt och långtråkigt och tråkigt och jättetråkigt och jag är jättedålig på det… Till saken hör att jag dessutom är en mycket långsam bröst-simmare.

Min introduktion till simningen var plågsam och nära på traumatisk. När jag som barn skulle lära mig att simma gick jag i simskola i Skällingesjön, (där vattnet filtreras ner genom kyrkogården = likvatten till sjön…) där det aldrig var varmare än 13 grader. Jag tycker inte om vatten. Det är kallt och mörkt. Bara tanken på att slänga sig i 13-gradigt vatten i Vansbro och simma tre km (varav 1 km motströms) är det (enda) som hindrar mig från att genomföra en svensk klassiker trots vissa påtryckningar från omgivningen.

Men nu har någonting hänt… Jag simmade ju lite i poolen när vi var i Spanien. Då var det ju varmt i luften, man svettades floder efter att ha gått upp för berget till huset och det var framför allt varmt och skönt i vattnet. Medelhavet var varmt, klart och fint. Hade ingen äcklig tång eller maneter. Och det var faktiskt riktigt skönt att simma.

Så då började ju hjärnan sätta igång. Kanske skulle man ge den där jäkla simningen en chans? Det skrivs ju och snackas en väldig massa om simning i bloggvärlden och träningsvärlden just nu, så visst bli jag påverkad av detta. Jag vill ju också kunna simma sådär snyggt och effektivt som "alla andra" kan.

Så jag har funderat fram och tillbaka och upptäckte "plötsligt" igår att jag ju har glömt (i år också) att utnyttja det generösa friskvårdsbidraget som vi får på jobbet. Det betyder ju att man kan köpa årskort på simhallen utan att det "gör ont" om man inte hinner/vill/orkar utnyttja det. Dessutom såg jag att det finns vuxen-crawl-kurser som simklubben anordnar, vilket betyder att det faktiskt kanske går att lära sig att simma lite effektivare, vilket i sin tur betyder att det kanske faktiskt kan bli möjligt att simma de där 3 kilometrarna i Vansbro… Jag har ju dessutom en "egen" sjö som jag kan träna på att simma i våtdräkt i iskallt vatten.

Så nu sitter jag här med ett halvårskort på Klitterbadet, ny baddräkt (ägde bara bikini och det duger inte i simhallen), ny sim-mössa (måste skydda mitt vackra hår), nya simmar-brillor (så att inte kontaklinserna simmar iväg i vattnet eller fastnar i ögonen) och en skickad intresse-anmälan till simklubbens Crawl-kurs… HJÄLP! Hur fasen gick det här till???

Som tur är har jag en god vän/släkting som skall sällskapa mig. Det är även denna person som trycker på för klassikern… Jag får väl ge det en chans. Det kanske inte är så hemskt trots allt...

Fortsättning följer...

tisdag 8 oktober 2013

Intervall-stege på Påskbergsvallen

Idag var det äntligen dags för ett löparpass med GIF-tjejerna igen. Jag har ju haft tre veckors frånvaro där nu. Först Spanien, sedan jobb och förra veckan hals-känningar. Men nu var jag laddad!

Intervallstege stod på schemat och vi började med att värma upp i Påskbergsskogen där vi passade på att kika lite närmare på de nya utegymen som dykt upp där. Riktigt fina grejer!

När vi kom tillbaka till Påskbergsvallen började vi på vår intervallstege. Först sprang vi 1200 m två gånger. Därefter 800 m tre gånger, 400 m 4 gånger. Planen var 200 m 4 gånger, men efter fyrhundringarna hade halva gruppen droppat av och förslaget om att skita i tvåhundringarna kom. Är det inte lite typiskt kvinnor, att bara ge upp sådär? Ingen hade ens kommit på tanken att visa sig svag och föreslå något sådant i en kill-grupp.

Jag tycker att man ska hålla sig till sin plan. Jag tycker även att intervaller ska vara jobbiga. Och att det är lika bra att köra hårt när man har tillgång till en bana och en bra tränare. Så innan någon annan hann säga något, sa jag "NEJ, klart att vi ska köra!" HEHEHE. Tror inte att alla uppskattade mig där och då, men kanske lite mer när vi var klara...

De långa intervallerna gick bra för mig, men ju kortare intervallerna blev desto jobbigare blev det. Även om det kändes bra att de var just kortare. Det är svårt att veta vad man ska hålla för tempo för att orka. Och hur mycket fortare man vågar springa när sträckan blir kortare. Men som man kan se på bilden så sprang jag snabbare och snabbare, fast att det inte kändes så. Riktigt nöjd med tiderna, men fasen vad jobbigt det var!

Men som sagt, jäkligt gött efteråt!

söndag 6 oktober 2013

Skogsarbete!

Idag har Älsklingen och jag varit i skogen i Åkulla och röjt undan lite träd som hamnat i plockepinn när det har blåst.


Just på det stället är det surt i marken och därför är granarna extra känsliga för blåst, då rötterna sitter i mjuk mark.

Vi fick också öppnat ett dike som var tätt så att vattnet kunde rinna undan ner mot sjön. 

Det är ett tungt arbete och man orkar inte hålla på så länge, men vi var nog igång i ca fyra timmar och fick gjort en hel del. Mycket kvistande och sågande av rotvältor blev det.

Vi gick även ner till sjön och tog upp båten samt röjde ner lite björk som var på väg att växa upp i el-ledningen. Det är väldigt vackert där nere vid sjön!


Vi hade hört att det dumpats en massa skräp i skogen, så vi tog oss en titt på detta. Tack och lov inte på min mark, men jag blir ändå så j-vla förbannad när jag ser sådant här!


Det är gratis att slänga grejer på tippen i den här kommunen och det finns gott om återvinningsstationer, ändå väljer vissa idioter att dumpa sitt skräp i skogen, på någons mark! Helt otroligt vilka idioter det finns!

lördag 5 oktober 2013

Lördagsrunda i duggregn

Idag var äntligen den konstiga känslan i halsen borta och jag bestämde mig för att springa en runda.

På förmiddagen hämtade jag hö, så det blev en del kroppsarbete, men inget som direkt kändes av.

När jag kom ut (med en överlycklig Selma som också saknat löpningen den här veckan) duggregnade det och jag hade tagit på mig både pannband och handskar. Men jag upptäckte rätt snabbt att de inte behövdes så de åkte ner i fickan.

Det var helt underbart att springa efter en dryg veckas uppehåll! Benen bara pinnade på och det kändes jättebra. Jag sprang upp mot Åkulla, vek av på lite fina stigar och sedan tillbaka via Stensared och Obbhult.

Hade faktiskt riktigt bra fart i benen idag, det gör rätt så mycket att temperaturen har sjunkit ca 15 grader sedan sommaren och det var härligt att springa i de fina höstfärgerna. Älskar skogen! Älskar doften av fuktig skog!

11,8 km på 1:10:07 är jag väldigt nöjd med!

Regn och dis

Härliga skog!

Fina stigar!

Det går upp och det går ner!

Effektfulla granar!

fredag 4 oktober 2013

Äntligen!

Efter att jag hade sprungit Göteborgsvarvet beställde jag ett diplom. Tyckte att det var kul att ha från mitt första varv.

Tiden gick, jag såg inte röken av något diplom så jag mailade och frågade vart  det hade tagit vägen, fick besked om att det skickats för en vecka sedan och fortsatte vänta.

När det hade gått några veckor till och jag fortfarande inte hade fått något diplom mailade jag igen. Troligtvis hade det kommit bort i posten.

Jag blev lovad ett nytt diplom efter semestern men fick sedan besked om att det var problem med tryckningen. Men så härimdan fick jag besked om att ett nytt diplom var skickat och idag landade det i brevlådan!


Bättre sent än aldrig!

torsdag 3 oktober 2013

Gnäll-vecka!

Idag är jag inne på tredje dagen av kroppsvärk och jag börjar bli riktigt trött på detta nu! Halsen är oförändrad, varken bra eller riktigt dålig.

Jag har dessutom jobbat till kl 20 då jag kom hem och skulle ta in hästarna. Det var mörkt ute och mina två pojkar stod och hängde på stängslet. Dock syntes inte ponnyn till någonstans. Jag ropade på henne men hon syntes inte till.

Man hinner tänka många tankar om vad som kommer att möta en i hagen när man går ut där med pannlampa och letar.  Har hon skadat sig? Fastnat någonstans? Självdött (hon är ändå 25 år). Det blåste dessutom så jag hörde inte så bra.

Men till sist kom hon traskandes i maklig takt och undrade vad som stod på. Så himla skönt!

Nu är jag trött som en gnu och ska faktiskt gå och lägga mig. GOD NATT!

onsdag 2 oktober 2013

Lite seg just nu...

Halva denna vecka har redan gått och på träningsfronten ser det mörkt ut... Förra veckan kändes det i näsan som om jag var på g med förkylning. Jag sprang ändå två pass för att få det att bryta ut, men kände mig bara bättre i helgen.

I måndags började halsen kännas av lite, inte ont "på riktigt", men en irritation. Jag red i måndags kväll och redan igår morse började jag få träningsvärk. Ljumskar, mage, rumpa framför allt. Så det blev definitivt ingen träning med GIF-tjejerna.

Jag hade tänkt ligga på sofflocket på kvällen, men på något sätt hittade jag energi till att äntligen slutföra mitt badtunneprojekt med att göra klart rabatten runt om.

Så jag lade sten och skyfflade makadam hela kvällen och blev faktiskt klar! Skönt! Men idag är jag ännu stelare i min kropp!


Det verkar inte som om det kommer att bryta ut någon förkylning, men jag tar det lugnt några dagar till så att det inte kommer några bakslag. Värken ska iaf försvinna innan jag ger mig ut och springer igen!