Efter min förkylning har jag haft bekymmer med bihålorna, blivit tät, haft rinnande näsa och sovit dåligt. Därför har jag valt att avvakta med träningen.
Dessutom blir ju immunförsvaret nedsatt när man genomgår svåra och sorgliga saker. Så jag har inte velat utmana och riskera att åka på mer förkylning.
Men idag kunde jag inte hålla mig längre. Jag tog på mig träningsbyxor och t-shirt och tog med mig en lycklig Selma ut på löptur.
Drt gick sådär galet lätt som det egentligen bara gör när man har vilat ett tag. Kroppen kändes lätt. Det kändes så rätt att springa. Vinden mot mina bara ärmar. Lärkor som kvittrade ovanför mitt huvud.
Klockan plingade på km-tider jag knappt sett på flera år, ändå var inte ansträngningen så stor. Ett riktigt härligt pass blev det! Kort, men fint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar