Resultat Vårruset!

Då var det avklarat, årets Vårrus! Starten gick ganska trögt, väldigt långsamt, men kroppen kändes fräsh. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände, det kändes inte alls bra, ändå gick det bara i 5:30-tempo. Men jag känpade på och tog mig till sist i mål på 27:23. Alltså snäppet bättre än i Laxaloppet, fast med en sämre känsla.

Det gick även bra för samtliga av mina lagkamrater i The 79ers. Therese överraskade och sprang i mål en bit före mig, Jenny strax efter, sedan Emma. Maggan och Martina sprang hela sträckan på strax över 30 minuter. Bra jobbat tjejer!

Picknick i det kalla vädret efteråt

Efter loppet hämtade vi vår picknick-kasse som var lite klen detta år, tyckte vi. Vi ville minnas att innehållet varit bättre när vi varit med vid tidigare tillfällen, vet ej om det stämmer. Men det var exakt 6 frallor, 6 kalkonbitar osv. Dessutom var det kallt, endast ca 10 grader så det dröjde inte länge innan man frös trots alla jackor, fleecetröjor och filtar. Men det var iaf en trevlig kväll och något som vi nog borde göra till tradition!

Medaljen, lite upphottad sedan den senaste jag har från 2004!

När jag gick in och kollade min Garmin upptäckte jag att jag haft en maxpuls på 107%. Inte konstigt att det kändes jobbigt, tänkte jag, men det måste ha varit någon felmätning för den uppstod på första km då medelpulsen låg på 89%, så det kan ju knappast stämma. I övrigt var jag som högst uppe å 97% på sista kilometern. Snittfarten låg runt 5:32 och jag höll ett ganska jämnt tempo hela vägen utom i början då det var för mycket folk i vägen. Det är inte många som är ärliga mot sig själva och ställer sig i  rätt fålla så det blir ju en del folk i vägen till en början.


GPS:en slutade inte på exakt 5 km, men det beror på att det är omöjligt att springa exakt där banan är mätt, det vet man ju inte vart det är och jag brukar vara taktisk och gena så mycket som möjligt och hitta de korta vägarna i alla lägen. Och GPS är som sagt inget exaktmått.