Falsterbo sammanfattning

Årets Falsterbo-besök innehöll regn, blåst, kyla (tur att man hade med sig fleectröja, regnbyxor och filt), många glada skratt (som vanligt), krånglande kontaktlinser (onsdagen, vilket medförde att jag knappt såg vad som hände på banan) och mycket annat.

För min del blev det ovanligt mycket dressyr, då jag dels inte tyckte att det var sådär jättemycket kul på hopp-banan förrän torsdag eftermiddag, dels för att mitt sällskap bara glor på dressyr. Visst är det lite kul att se lite dressyr, men samma program en hel dag, nej, där blir det lite för mycket för att man ska kunna hålla koncentrationen uppe. Det som skiljer hästarna åt är mer eller mindre bensprattel, samt fullblodsmodell eller köttbullemodell.

Eftersom jag just nu läser en bok om ryttarens sits tittade jag ganska mycket på det och förvånades över hur "dåliga" sitsar många av Sveriges duktigaste dressyrryttare har. Det är endast ett fåtal (bl.a. Minna Telde och Jeanna Högberg) som faktiskt är riktigt harmoniska och avspända i kroppen när de rider. Många sitter "uppepå" hästen och skumpar och vissa lutar sig så mycket bakåt att man undrar om de ska lägga sig på hästens rygg. Det var också gott om spända "gamnackar". Jag vet ju såklart hur oerhört svårt det är att sitta i en bra lodrät dressyrsits på en häst med stora rörelser, men jag tycker ändå att det är något som dressyrryttarna borde fokusera mer på. Minna Telde har ju tagit hjälp och tränat upp sin sits otroligt mycket de senaste åren (jag har läst någon artikel om detta för länge sedan, men hittar den  inte).

Annars var det många fina hästar och många duktiga ryttare på dressyrbanan, men man blir snabbt "mätt" på att se det. Något som är positivt med dressyren just nu är att hjälmanvändande faktiskt har blivit en stor diskussion och det numera har blivit tillåtet (!) att använda hjälm istället för hatt när man rider på kandar och i frack. I Falsterbo kunde man enkelt se vilka som i 7-årskvalet hade något att skydda och vilka som inte hade något att skydda. Kanske hårt att säga så, men jag kan faktiskt inte se någon anledning till att rida utan hjälm, oavsett hur "snäll" häst man än har. Hästar är flyktdjur och med dem kan allting hända. En häst kan faktiskt snubbla och gå omkull i skritt, vilket också hände för några år sedan då en ryttare blev svårt skallskadad.

Jag tycker det är mycket bra att hjälmanvändandet har kommit upp på tapeten, det enda tråkiga är att det som föranledde det hela var en amerikansk tjej, Courtney King-Dye som blev svårt skadad på en dressyrbana (läs mer http://www.riders4helmets.com). Att en sådan händelse ska krävas för att vissa ska förstå att det är bra att ha hjälm på huvudet när man rider är mycket tråkigt. Det är mycket bra att flera ryttare tagit hjälmanvändandet till sig och inte längre syns till häst utan hjälm! Tyvärr har inte samma sak märkts inom hoppsporten än, hoppas det kommer snart där också!

I hoppningen utmärkte sig först Leon Thijssen i kvalet till Grand Prix:en genom att skrika på några stackars funktionärer som gick emot sin sittplats. De var inte i närheten av honom eller det hinder han skulle hoppa när han skrek på dem och de kom aldrig i hans väg, men när han hade hoppat klart, red han förbi dem och skrek återigen något till dem. Väldigt onödigt!

 Ludo Phillipaerts var missnöjd med sin häst och "tackade" den genom att såga den stenhårt i munnen efteråt och "red till" den en bra stund innan han lämnade banan (här http://lamiamichelle.se/?p=5055 kan man läsa mer om hur Ludo behandlar sina hästar). Tråkigt att se hur vissa ryttare behandlar sina hästar! Tur att det finns många fler som glatt klappar sina hästar på halsen efteråt även om några bommar fallit!

Det var många fina hästar och duktiga ryttare även på hoppningen och äntligen blev det lite mer fart:). Många länder hade såhär nära OS skickat lite yngre förmågor, många med samma efternamn som de stora "äldre" ryttarna. Det var kul att se så många duktiga unga ryttare! Tyvärr var det slut redan strax efter kl 18 och dressyren höll på nästan till kl 19 så jag avslutade Falsterbo-vistelsen med att sitta och frysa på Ulla Hålansson-läktaren innan vi åkte hem. Det var tråkigt att årets Falsterbovistelse var över, samtidigt som det var väldigt skönt att komma hem, full av inspiration. Nu vill man ju bara upp på hästryggen!

Kändisspaning

Varje gång jag är i Falsterbo brukar jag roa mig med att spanan in kändisar inom ridsporten. I onsdags såg jag (på nära håll) Linda Heed, Ulla Håkansson, Patrik Kittel och som vanligt lite olika ryttare på hotellet, som jag dock inte kunde namnet på.

På torsdagen skulle jag gå och köpa ett nummer av Tidningen Ridsport, mest för att se om den har blivit något bättre sedan jag slutade prenumerera för två år sedan. Jag tycker att den journalistiska nivån i den tidningen är lite för låg för att jag ska orka läsa och avlsutade därför min prenumeration. Jag hann inte heller läsa den så de bara samlades på hög. När jag stod där i deras monter stod Linda Heed bredvid mig och bläddrade i en tidning. När han som jag skulle betala till frågade mig om jag inte ville ha ett fantastiskt erbjudande om prenumeration, kunde jag ju inte med att säga att jag tycker det är en "skit-tidning" när Linda stod bredvid så jag fick med mig en prenumeration på 7 nummer och en Ridsport Special… Jaja, jag får väl ge den en chans till. Den kanske har blivit bättre…


Mäss"priser"

På något sätt känns det som om det blir sämre och sämre "mäss-priser" på alla hästmässor. I år var det faktiskt riktigt svårt att hitta några riktiga fynd. Där det fanns halva-priset-varor var det mest sådant som ingen vill ha i konstiga färger eller modeller. Det kändes också som att det var färre utställare än vanligt. Jag var egentligen på jakt efter en ny Lamicell transformer-hjälm, då Selma tuggat på min och slängt den i golvet. På enda stället som jag hittade den kostade den 999, dock med 20% rabatt, vilket ger ett pris på 799. Nu råkar jag känna till att samma hjälm finns på Hööks för 749, visserligen har de bara blå-svart och brun-svart, men det är någon av dessa färger jag funderar på att köpa, så det får bli ett besök där istället!

I övrigt var det mycket Schockemöle-schabrak överallt. Jag är lite snål när det gäller schabrak, jag är inte riktigt bekväm med att betala så mycket som 500kr för ett schabrak. Dels kan det vara väldigt olika vilken passform de har och sedan känner jag att jag verkligen behvöver få klart min sadelkammare så jag kan packa in mina grejer där,för just nu ligger det schabrak lite här och där nerpackade och jag vet inte riktigt vad jag har och inte har i nuläget.

Nu kom det ändå med lite grejer hem, men det gör det ju alltid av någon underlig anledning!