Igår kväll besökte vi den nyöppnade restaurangen i Läjet. Nya ägare, ny meny, så man var ju nyfiken på hur det skulle vara. Anledningen till att vi var där var att min "svärmor" och hennes sambo har/ska fylla år och de ville fira med att bjuda alla barn och barnbarn på lite mat.
Efter att ha haft skönt vårväder i några veckor, sjönk mitt humör lite igår när det var bara några plusgrader, iskall vind och faktiskt några snöflingor. Och jag kände väl att jag inte fick något vettigt gjort under dagen. Den planerade löprundan kändes inte kul, så jag ställde in den, vilket också påverkade mitt humör till det sämre.
Träningsresultatet för mars månad är också en humörsänkare, självklart mycket tack vare den ofrivilliga vilan då fötterna var ur form (varför jag inte valde att träna något annat under perioden vet jag inte, jag hade bara ingen lust att träna när jag inte kunde springa), men det känns ändå lite bittert att springa ordentligt 4 gånger i veckan och inte gå ner ett enda J*VLA kilo. Morr!
Så jag såg fram emot att få en trevlig kväll som skulle kunna fungera som en humörhöjare. Men det hela började med att vi fick sitta i uteserveringsdelen av restaurangen, som var så kall att man var tvungen att ha jacka på. Personalen tyckte att vi skulle hänga av oss jackorna i tamburen för det var "inte så kallt att man behöver vinterjacka". Jodå, det var så kallt att man behövde vinterjacka. Långkalsonger och vinterskor hade också varit att rekommendera då känseln i ben och fötter så sakta började försvinna efter någon timme på iskallt klinkergolv.
Det är såklart väldigt svårt att värma upp ett rum som består till största del av glasrutor, speciell när det är nollgradigt ute och rummet har kylts av den kalla vinden hela dagen. Att de dessutom hade dragit en elkabel till byggfläkten genom en av glasdörrarna och därigenom släppte in ännu mer kalluft gjorde ju inte saken bättre. De stackars byggfläktar och elelement som stod i rummet hade inte en chans att värma upp den kalla luften och till sist begärde vi att få komma in i restaurangen istället för att sitta där ute och frysa. Vi fick visserligen inte sitta vid samma bord allihop, men ALLT var bättre än att sitta och frysa.
Efter att ha väntat på maten i drygt en timme (som tur var tog jag en förrätt ute i "kylrummet") fick jag in en entrecôte som var så seg att det knappt gick att tugga igenom köttet. När servitrisen kom och frågade om det smakade bra, påpekade jag att mitt kött var väldigt segt och får då till svar "då kan du få en köttkniv". Jag ville inte ha en köttkniv, en köttkniv kan inte tugga köttet åt mig... Jag ville ju ha en ny, ätbar köttbit. Jag blir så trött!
Jag tycker inte på något sätt att det var ett OK bemötande! Smakar inte maten bra, ska gästen (som för övrigt alltid har rätt, eller???) självklart få ny mat som smakar bra. Det är väl ändå det man betalar för? Så för min del var restaurangbesöket en stor besvikelse från början till slut och det sänkte mitt redan dåliga humör ännu ett snäpp. Det var två till i sällskapet som fick segt kött och de andra fick jättebra kött och visst, det är inte lätt att få ihop allt i en nyöppnad fullsatt restaurang, men lite servicemindness hade ju kunnat önskas!
Jag kommer inte att rekommendera denna restaurang till någon annan och jag tänker inte gå dit fler gånger, synd, för det är ett riktigt trevligt ställe (när det är sommar och varmt och skönt) och omgivningarna är ju helt fantastiska där intill havet.
Det var iaf ett trevligt initiativ från svärmor att fira sin födelsedag på detta sätt med att bjuda på restaurang och grejer, så det tackar jag för, synd bara att det blev som det blev.
Idag känner jag mig trött och funderar på om en löprunda i snålblåsten och kylan kan göra mig på bättre humör. Ja, jag gör ett försök iaf!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar