Modig Pelle

När det var dags för Pelle gick jag in och tog på mig långkallingarna och lite tjockare ridbyxor för att överleva ännu en ridtur. Jag kände mig lite oinspirerad till vad jag skulle ta för runda. Jag har lite fastnat i tanken att det inte går att rida honom överallt, men det gör det ju faktiskt nu!

Han fick gå in mot Skattagårdsgrushålan. Han var lite småtittig, men tänkte hela tiden framåt och lyssnade på mina skänklar. När vi gick ner i själva grushålan blev han lite mer spänd, där är ju nästan tätskog och jag har sett spår av älg och vildsvin där, så det hade han säkert span på!

Men han gick på bra framåt och tvekade inte till någonting. Han var så mysig att rida han också idag! Min fina Pelle! Allt gick bra och vi stack upp i skogen. Skogen där han en gång för många år sedan vände och slängde in mig i ett träd. Där var han lika modig som han var under hela rundan och travade till och med på bra där. Så himla kul att han är så modig nu!

Det blev en lugn, men härlig runda! Skönt för honom att komma ut lite nu också när det är lite mycket ridbaneträning. Men det är ju så kul att rida honom på banan också! Planen för veckan är dressyr i paddocken på tisdag och dressyrträning för Charlotte på torsdag. Så länge vädret håller i sig är nog ridhuspassen räknade för denna säsong!

Jag reflekterade faktiskt igår över att jag nu har tagit mig igenom en mörk, regnig och blåsig vinter med två hästar igång. Det funkar faktiskt riktigt bra! Och jag har ändå hunnit med min egen träning rätt så hyfsat även om jag har haft bättre och sämre veckor.

Nu när solen är framme och kvällarna blir allt längre vet jag att jag kommer att orka så mycket mer,  både ridning och träning! Härligt med vår!

Min modiga häst!