Jag var ju helt läkt i kroppen i måndags, så sprang jag nio kilometer. Igår red jag två hästar varav en i dressyrsadel. Kände att höfterna var rätt stela då.
Idag kände jag ett skriande behov av att springa och eftersom jag har kommit upp en del i distans tyckte jag att det var läge att riva av ett intervallpass. Sagt och gjort! Jag hittade ett i min Garminklocka, fyra treminutersintervaller med nittio sekunders gåvila emellan.
Det är så gött att ha intervallpassen i klockan, jag behöver inte tänka utan bara göra som klockan säger.
Vovvarna och jag värmde upp 2 km. Sprang sedan första intervallen på banvallen. Det tog nästan en minut att hitta det rätta tempot och sedan flöt det på bra. Vi gick lite och fortsatte ut på Tvååkersvägen. Lite för mycket trafik som störde annars gick det bra.
Det blev lite mer utmaning när det under intervall två steg lite i höjd men jag lyckades ändå hålla tänkt tempo hyfsat. Tredje intervallen var rätt platt och precis när klockan vibrerade för vila svängde vi upp mot Östra golfbanan. Nittio sekunder går fort och jag fick påbörja den sista intervallen i uppförsbacke och det var egentligen motlut hela intervallen plus att Nelly sprang fram mot en hund som skällde ut oss från en trädgård så jag kom aldrig riktigt i närheten av måltempot där. Men jag sprang på och ansträngde mig lite extra så det blev ju ändå snabbare än om jag bara hade sprungit ett distanspass.
Efter sista vilan sprang jag lugnt vidare hemåt genom Linneskogen där det äntligen har torkat upp och de träd som blockerade tidigare har blivit bortplockade.
Jag avslutade passet nere vid bäcken och gick sista backarna hem. Det var verkligen kul att höja tempot lite. Jag sprang inte direkt allt vad jag kunde, utan tanken var ju att jag skulle orka alla intervaller, vilket jag också gjorde. Så jag är ändå supernöjd med passet. Kroppen var ju lite strl, men den där höftsmärtan som har gjort det svårt att springa är borta. Så skönt!
Imorgon står det ridning på schemat igen. Bosse ska ridas ut. Hoppas att han håller sig fortsatt fräsch, jag gav ju honom sista Metacamen igår. Pelle ska tränas dressyr för Charlotte så då får min kropp bekänna färg igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar