Sidor

söndag 15 november 2020

Kalle rejäl skogsrunda

Kalle var lugn och fin, jag ställde honom i boxen medan jag gick in på toa. När jag kom ut stod han där och väntade på mig i lugn och ro!

Coola Kalle!

Jag gjorde i ordning honom och när jag hämtade tränset i sadelkammaren hörde jag att han började studsa runt på stallgången. Jag vet inte vad det var han såg, men någonting var det och han var faktiskt lite upprörd. Han snarkade och hade sig när vi kom ut, men han fick gå ett varv på gårdsplan och sedan kunde jag sitta upp i lugn och ro.

Vi red mot Ryen, Kalle tog sig fram bra, lite tveksam på några ställen, men var lättövertalad. Vi travade en bra bit på grusvägen, den är ju så fin nu på hösten när den har fått lite fukt och blivit lite mjukare.

Vi travade vidare upp i skogen och sedan fick han skritta lite eftersom han var lite andfådd och rätt varm. När vi vände ner mot Bexells-parkeringen fick han trava lite. Hela skogen var full av folk och det var ännu fler bilar på parkeringen än förra helgen då jag tyckte att det var fullt.

Vi travade lite bort mot stenarna, möte folk, galopperade lite. Vi travade upp för en backe med skymd kurva och efter den kom några personer med tre hundar som blev helt tokiga precis när vi passerade den siste av dem. De skrek i högan sky och Kalle blev faktiskt lite rädd för dem, inte så konstigt. Vi travade vidare och han lugnade ner sig.

Sedan tog vi oss ner mot Valasjön och därefter trav och galopp på den fina grusvägen. Där var i alla fall inget folk utan vi kunde galoppera på. Han fick gå mycket i vänster galopp eftersom den behöver stärkas mest. Även han blev så svettig att han löddrade när vi kom upp till Lyserna.

Vi skrittade in mot Obbhult och jag var lite spänd på hur han skulle hantera en vattenpöl som blockerade vägen. Senast vi red där fast åt andra hållet hoppade han ju in i skogen och rundade den. Men idag gick han faktiskt över den. Duktig kille!

Vi tog sedan vägen via Linnarpsås, vilket var en nu väg för honom. Som vanligt var han lugn trots nya vyer. Det enda som skrämde honom idag förutom de där hundarna var två rådjur som dök upp någon meter framför oss, vi travade och han tvärstannade så att jag smällde i knäna i sadeln. Gjorde lite ont faktiskt, men jag flög i alla fall inte av.

När vi passerat Linnarpsås var det skritt som gällde resten av vägen hem. Han var ändå rätt svettig när vi kom hem så jag blev tvungen att svampa av honom innan jag släppte ut honom i hagen igen.

Vi var ute i närmare två timmar och det blev ett bra konditions- och styrkepass för honom. Det märks att han inte riktigt har orken än, men han blir starkare och starkare. Vi har ju många år på oss att bygga både kondition och styrka och det är superhärligt att kunna göra det på detta sätt! Att han går fram överallt och inte bryr sig så mycket om saker som händer runtomkring honom.

Han har nog nästan gått alla rundor vi har här nu, det är väl bara Flähult som vi inte har spanat in än, men det kommer. Där är lite väl mycket hala rötter och trångt för benen tycker jag nu, så jag tror att vi sparar den rundan till våren istället.
På väg in i skogen


Kala träd


Utsikt över Valasjön


På väg hem i solen


Svettig Kalle fick bli asvampad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar