Sidor

söndag 27 september 2020

Löptur och seriehoppning

Vilken underbar söndag jag har haft! Magnus och Nelly har varit iväg och jagat, så Selma och jag har haft gården för oss själva större delen av dagen.

Jag vaknade av att hon kom och gnällde vid sängen flera gånger, men vid sex-tiden gick jag upp och släppte ut henne. Sedan gick jag och lade mig igen en stund och vilade innan jag gick upp och tog på mig löparkläderna.

Selma blev så klart glad över detta och vi sprang iväg i lugnt tempo. Det var nämligen närmare 17 grader när vi gav oss iväg runt 8-snåret och jag ville inte att Selma skulle ta ut sig för mycket så vi gick i princip i alla uppförsbackar.

Det blåste rätt mycket, men det var en mycket ljummen vind, så det var bara skönt egentligen. Selma fick svalka sig i Stensjön, vilket hon var väldigt nöjd med såklart! Sedan blev hon pigg igen och vi kunde springa vidare.

Svalkande bad

Vi sprang vidare mot bokskogarna och tog oss igenom lite blöta marker, men vi klarade oss rätt torrskodda ändå och sedan sprang vi ur skogen vid Flähult och tog asfaltsvägen hem. Det blev en rätt skön start på dagen, älskar att springa på morgonen. Och det blev faktiskt veckans fjärde löppass, vilket jag är riktigt nöjd med!

Vi åt frukost och sedan gjorde jag i ordning paddocken. Det stod lite vatten i nedre delen, men när jag sladdade och sedan vältade den så torkade det upp, mycket tack vare solen, värmen (drygt 20 grader) och vinden. Så när jag och Bosse kom ut var det superfint underlag!

Nykörd paddock!

Jag har sedan jag satte igång hästarna 2017 längtat efter att få hoppa serier. Som jag minns gjorde vi det ganska mycket när jag tränade för Lotta med Pelle för ca tio år sedan och jag har alltid tyckt att det är kul. Bosse har ju tagit tid att få igång, dessutom med förra årets gaffelbandsskada som gjorde att vi fick börja om.

Men nu är han i fin form och vi har hoppat mycket det senaste halvåret så jag tyckte att det var dags att ställa upp en serie för honom!

Det blev travbom, 2,2 meter till tre studs (med 3,5 meter emellan) och sedan ett galoppsprång till en oxer. Jag började med 6 meter mellan sista studsen och oxern.

Från början hade jag bara första krysset uppe och resterande var bara bommar för att få honom att förstå vad han skulle göra.

Dagens övning

Han var lite seg när jag värmde upp honom, men han lyssnade faktiskt på mig ganska bra ändå och kändes fin. Nu blir han inte tjurig längre när jag går på honom, utan han väljer faktiskt att gå framåt. Vilken förbättring! Tänk när han bara stannade och sparkade! Det har hänt en hel del detta halvår!

Jag lät honom gå lite på stora volten i trav, bytte varv ofta och körde tempoväxlingar samt övergångar till skritt. Det arbetet gjorde honom rätt så på hugget. Han var ju lite trött från början pga värmen, han tål ju inte mycket värme och nu har ju pälsen blivit lite tjockare också, så då tar det ju mer.

Jag kände mig nöjd med honom när vi hade galopperat några varv åt båda håll och så fick han skritta en stund för att pusta ut. 

Pelle och Kalle var kvar i hagen och de agerade publik medan Bosse och jag tränade. Pelle stod i ett hörn och vilade och "muttrade" lite när vi skrittade förbi, så gullig...

Pelle håller koll på oss!


Kalle anslöt efter ett tag

Kalle gick först bort till sommarhagen, men sedan kom han tillbaka och betade utmed paddockstaketet. Lite lagom nyfiken!

Efter skrittpausen fick Bosse trava något varv och komma igång innan jag red på serien för första gången. Han var lite seg och fattade inte riktigt att han skulle galoppera efter första krysset. Men andra gången trillade polletten ner och han studsade över bommarna och sedan över sista. När han hade fattat det hoppade jag av och lade upp alla hinder till kryss.

Han hoppade studsen jättefint, men han är ju lite långsam, jag vill ju gärna att han ska bli lite kvickare, men det kommer nog. En normal häst har tre meter på studs, men Bosse behöver 3,5 meter för att få plats med sin stora galopp. 6 meter till oxern blev också för kort märkte jag redan när den bara var ett kryss, så jag längde 20 cm till där och då blev det bra för honom.

Han kom jättefint varje gång, en enda gång fattade han galopp innan bommen och då blev det alldeles för kort för honom, men han rättade sig efter andra studsen och sedan blev det bra igen.

Själv fokuserade jag på att inte luta mig för mycket framåt, bara stå upp i stigbyglarna och låta honom sköta jobbet. Försökte jobba på min timing också, jag vet ju att jag gärna "hoppar" före hästen. 

Det gick verkligen superbra och jag lade upp oxern och sedan höjde och längde jag den så den låg väl på ca 80 cm på slutet.

Min känsla var beslutsamhet, jag red fokuserat och jag kände sådan himla glädje över att kunna hoppa serie med honom, det är ju så jäkla kul!

Dock är det viktigt att förstå att en sådan här övning tar rätt mycket på hästen, det bygger en hel del mjölksyra för dem att hoppa studs. Så det är viktigt att inte göra sådana här övningar på en häst som inte har kondition och muskelstyrka för det, samt att känna av så att hästen inte blir för trött.

Jag räknade inte hur många gånger vi hoppade serien, men kanske 10-15 gånger.

Så nu har jag nått ett av alla mål jag har; att hoppa serie med Bosse! Och det är ju glädjen över att uppnå målen som driver mig, som får mig att orka träna när jag egentligen bara vill ligga i soffan. Men det är värt varenda minut av träning och hårt arbete för att komma i mål!

Dagens övning med hinder!

Jag är supernöjd med hur han hoppade och hur jag red och jag hoppas att han också tyckte att det var kul. Det är ju ganska enkelt att ställa upp en sådan här bana och öva. Jag hoppas att han ska bli lite kvickare när han får hoppat studs lite mer framöver. Man kan ju också lägga in flera studs och skippa oxern, men jag tycker det är kul att ha ett sluthinder som går att höja upp lite mer eftersom man alltid kommer rätt. Det gör ju också att hästen får fina språng och höjer sitt självförtroende samt sin hinderuppfattningsförmåga när han vet hur han ska komma på hindren för att det ska gå att hoppa så bra som möjligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar