Igår fick Bosse komma ut på en liten uteritt. Han var väldigt lugn, men det berodde nog mest på att han hade full sjå med att akta sina barfota fötter (eftersom han tagit av sig skorna) från att göra ont. Det är verkligen obehagligt att rida en häst som är så hovöm, jag kan inte sluta tänka på hur ont det gör i mina egna fötter om jag försöker gå barfota på grus och undrar om det är så han känner. Jag kan bara inte förstå hur de där "barfota-förespråkarna" kan med att rida sina hästar barfota i syfte att de ska "vänja sig"...
Vi tog en runda i skogen och till sist kom vi äntligen till en mjukare stig med mer gräs och då trampade han på riktigt ordentligt i traven och blev riktigt fin. Trots blåsandet gick ridturen väldigt bra och han höll sig lugn hela vägen.
Jag har alltid tyckt att hästarna blir lite mer stissiga när det blåser, men jag insåg igår att det inte är det värsta. Det värsta med blåsten är att man inte hör vad som händer runt omkring. Speciellt om man rider på en trafikerad väg som jag gjorde igår, då blir det väldigt svårt att förbereda sig för möten med bilar och annat eftersom man inte hör dem och det gillar jag verkligen inte!
Tack vare Bosses hovömhet får han ta det lite lugnt tills bästa hovis har varit här, vilket bör bli inom någon vecka. Kanske ska limma fast skorna med superlim den här gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar