Nära ögat

Denna dag har det varit några "nära-ögat"-händelser. När jag kom ut i stallet i morse såg jag att Bosse hade lyckats göra något med ögat. Han har skrapat upp ett sår och det var helt svullet under ögat. En jäkla tur att han inte hade lyckats peta ut hela ögat!

Efter stallet blev det traditionsenlig söndag i TV-soffan tittandes på Vasaloppet. Det är märkligt hur sugen jag blir på att åka, fast att jag vet att det var tungt med snöfall och rätt så många minusgrader. Men det ser ju ändå så kul ut! Kanske blir det ännu en Tjejvasa nästa år? Vi får se. Det beror på hur mycket rullskidträning det blir i år. Hoppas på ett fint väderår med mycket sol och lite vind!

När Vasaloppet var över för eliten drog jag ut i stallet för att rida Bosse. Men först skrapade jag lite päls på stackars Pelle som inte har fått så mycket pyssel nu när han var varit skadad. Han har så mycket vinterpäls! Och lång är den också. Det känns som om det aldrig kommer att ta slut!

Till min stora glädje stod han snällt på höger bakben när jag kratsade vänster hov. Han reagerade inte och verkade lugn med att stå på det benet. Så gött! Då kanske jag kan börja sätta igång honom igen!

Jag tog sedan ut Bosse på gången och inspekterade hans öga lite noggrannare. Såhär såg det ut:

Sår och svullet öga

Här kommer en bild på vänsterögat som jämförelse:

Friskt öga

Och så tog jag en bild framifrån för att se hur jäkla svullen han är:

Framifrån

Nära ögat nummer 2 såg jag när jag fick ut Bosse på gången. Tre söm på insidan av högerhoven hade dragits till. Antagligen har han lyckats trampa på skon. Tyvärr så var det på den sidan som han har som mest trasig hov, så det var verkligen krångligt att få i nya söm utan att hamna i de gamla sömhålen. Speciellt på en häst som vill lägga hela sin tyngd på mig när jag håller i hoven med benen.

Men jag fick i alla fall dit två söm längst fram och nu får jag hoppas att skon sitter kvar tills hovis kommer om ett par veckor.

Trasig hov...

När jag skulle sitta upp var han lite krånglig så det tog ett tag. Jag vill att han ska stå still tills jag ber honom att gå, men han vill gärna ställa sig närmare mig så att jag inte kommer upp och sedan stega iväg när jag väl sitter i sadeln. Men det är bara till att träna vidare...

Vi skrittade ut på åkern för att slippa gå på vägen i den luriga kurvan där bilar kan komma rätt snabbt och det tog inte lång tid innan han gjorde första skuttet. Han var helt klart på hugget idag! Pigg efter en veckas vila pga den jäkla kylan.

Vi skrittade vidare förbi Kullagården där vi skrämde upp en hare som också skrämde Bosse lite, vilket inte var så konstigt. Han var väldigt på tårna hela vägen idag. Upp i skogen slängde han lite med huvudet, men jag lät honom bara skritta idag.

Det var bara strax under nollan idag ute, men jag frös faktiskt lite om händerna. Det blåste lite grann och det gjorde att det blev lite kallt. Även tårna var lite nedkylda. Även om jag gillar vinter så längtar jag faktiskt lite efter vår och att kunna rida i kortärmat...

När vi passerade en grangren i min egen skog skyggade han och gjorde ett jättekonstigt skutt rakt upp i luften. Det var det tredje nära ögat denna dag! Nära att jag åkte i backen, alltså. Resten av rundan gick rätt lugnt hem, men jag var såklart på min vakt efter skuttet i skogen.

När vi kom hem igen och jag hade gjort i ordning Bosse efter ridturen var klockan redan fyra och jag gav dem mat och lät dem stå inne. Kändes inte som någon idé att släppa ut dem.