Kväll i stallet

Äntligen känner jag mig mycket bättre igen! Det är endast lite slem som sitter nedanför halsen som retar mig emellanåt till att hosta. Men orken är tillbaka och yrseln har så gott som helt försvunnit. Så jäkla gött!

Jag har varit sugen på att greja med hästarna på kvällarna, men har inte orkat förrän idag. Jag tog in hästarna direkt när jag kom hem så att de fick äta lite innan vi gav oss iväg.

Jag fick sällskap av min senaste hyresgäst, hon behöver ju komma ut och lära sig våra fina ridvägar här omkring.

Glädjande nog så har Pelle lugnat ner sig nu. Han slet sönder hennes täcke i hagen igår och hade nog ägnat större delen av dagen åt att jaga runt henne. Så jäkla jobbigt!

Men redan igår kväll märktes det lite skillnad. Pelle åt normalt och var inte lika stissig i boxen, så det var goda tecken. En som däremot inte ville äta som vanligt var Bosse, som har fått tillskott för att förbättra hovkvaliteten. Jag fick ge honom ur näven för att han skulle äta. Så knasig!

I morse såg jag att den nya hyresgästen hade spån i manen, vilket betyder att hon har fått ro till att ligga ner och sova i natt, vilket var goda tecken. När jag släppte ut dem i hagen var det rätt lugnt och hon gick och ställde sig för att äta vid en hö-hög nära de andra hästarna, vilket accepterades.

När jag kom hem låg täcket som det skulle och det var uppenbart att Pelle hade varit betydligt lugnare idag. Det var även lugnare stämning när jag hade tagit in alla hästar. Så det är verkligen jätteskönt! Jag var tvungen att titta tillbaka i bloggen till oktober 2012 då förra hyresgästen flyttade hit. Då hade Pelle jagat ut henne en gång och så hade de rymt allihopa någon dag senare. Allt detta hade jag helt förträngt! Så Pelle gillar väl inte tjejer helt enkelt...

Vi gjorde i ordning våra hästar, jag red Bosse idag. Han behöver verkligen rastas och jag hoppades att lite sällskap skulle lugna ner honom. Det gjorde det inte... Han var hur pigg som helst, men vårt sällskap hängde med bra. Vi tog en kortare skrittrunda i Skattagårdsskogen. Det var snö på sina ställen, men milt, så det var inte så halt. Jag tog dock det säkra före det osäkra och hade broddat. Jag visste ju inte riktigt hur det såg ut och det är väldigt läskigt när de halkar.

Det gick väldigt bra, Bosse var som sagt pigg och ville helst springa, men det fick han ju inte. Han kan behöva skritta ibland också. Den nya hästen var lugn och det gick jättebra hela rundan! Kul med sällskap!

Vi var ute drygt en halvtimme och det började nästan skymma när vi var tillbaka vid halv sju. Men det är ändå underbart att hinna rida innan mörkret faller utan att behöva stressa ihjäl sig!

Jag passade på att göra rent Bosses träns, sadelgjorden och stövlarna. Bosses träns var verkligen så skitet, jag vet inte när jag gjorde rent det senast, så det var välbehövligt! Det var riktigt mysigt att spendera kvällen i stallet och när jag lämnade verkade allt lugnt och trevligt där. Pelle såg lite gladare ut nu i alla fall!

Glad Pelle...?

Nu väntar jag bara på att jag ska kunna börja träna igen. Vi har några kalla dagar framför oss enligt SMHI och det hade faktiskt varit kul att få ta en runda på skidorna i Åkulla innan säsongen är slut. Jag har ju inte åkt en meter skidor denna säsong, men jag saknar överkroppsträningen något enormt. Förhoppningsvis kan jag springa lite grann snart, kanske redan imorgon...