Sidor

söndag 10 februari 2013

Jag ÄLSKAR statistik!

En stor del utav min träningsmotivation grundar sig i att mäta och jämföra. Mäta sträckor, mäta tid. Jämföra medelfarten med förra gången jag sprang samma runda. Jämföra medelfarten förra året.

För att kunna göra det här använder jag mig dels av min underbara Garmin Forerunner 410, som snart har varit en trogen följeslagare ett helt år, dels med hjälp av diverse appar till mobilen, runkeeper, sportstracker, svettig och funbeat.
Bästa vännen:)
Jag är även medlem på jogg.se och Runners World/Shapelink och på RW har jag nu under snart två år loggat alla mina träningspass. Tyvärr är Shapelink inte riktigt lika bra statistik-mässigt som jogg.se när man ska jämföra från år till år eller månad till månad. Däremot tycker jag att Shapelink har föredelar med att man kan lägga till t.ex. skador, sjukdom, mått och vikt, vilket inte finns på jogg.se. Därför använder jag båda för jag tycker att de komplementerar varandra.

Nu kan jag på jogg.se jämföra januari förra året med januari i år. Och jag kan se medelfarten över förra årets månader och se att jag helt klart har blivit snabbare. Till viss del beror det på att jag i januari förra året gick en del i mina löppass, men från februari och framåt har jag mest sprungit. 

Det är så himla kul att se vilka framsteg jag gör och det i sin tur motiverar mig att träna mer och hårdare för att bli ännu bättre, springa fler kilometer än förra året osv. Jag har så svårt att förstå människor som säger att de inte förbättrar sig när de tränar och att de är s.k. "non-responders" (existerar det ens eller är det bara ännu ett argument för människor som inte gillar att träna att strunta i det) när det gäller träning, fast de har ingen klocka som talar om hur länge de springer eller hur långt de har sprungit. Men hur vet man då att man inte blir bättre? De vet ju varken om de springer längre sträcka eller längre tid än förra passet???

Jag själv har väldigt svårt att springa på känsla och det är omöjligt för mig att känna om jag på det ena passet springer snabbare än på det andra. Jag försöker dock att ibland strunta i att kolla på klockan för att jag bara vill känna att det känns bra att springa.

Jag är och kommer alltid att vara en statistik-fantast, så här kommer min motivation för i år (Resultat 2012):

Januari har jag redan "slagit" genom att i år springa 8 pass, 70,8 km, på 7:29:30, vilket ger ett medeltempo på 6,21 min/km för månaden. Januari förra året ägnade jag å andra sidan åt mycket annan träning som crosstrainer och skidåkning, så totalt sett har jag tränat mindre detta året.

Februari kan bli svår att slå, hittills har jag bara skrapat ihop 8 km, månaden hade 29 dagar förra året och jag kommer inte att kunna springa förrän kanske tidigast på fredag nästa vecka och då har halva månaden passerat. Fast 42 km är inte så mycket. Jag bör kunna springa 8 gånger i februari om allt går som planerat. Fördelat på 8 gånger blir det ju bara 4,25 km per pass och så kort springer jag nästan aldrig.

Det hade varit kul att kunna springa 100 mil i år. Det som talar för att det blir så är att jag kommer att springa längre pass eftersom jag tränar för Göteborgsvarvet. Om allt går som jag vill kommer jag dessutom inte att bli skadad, utan kommer att kunna springa ordentligt hela året. 100 mil innebär ungefär 8,3 mil/månad och det är varken omöjligt eller orimligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar