Kungsbacka vintermil Race Report! *PB*

Snygg tröja!

Idag begav jag mig i ösregnet mot Kungsbacka och vintermilen. Det regnade verkligen ordentligt! Men jag är inte den som lipar över lite regn. Snarare är det skönt att slippa svettas och jag presterar definitivt bättre i 6 plusgrader och regn än i 25 plusgrader och stekande sol.

Jag parkerade bilen (lätt att hitta platser = bra!) och gick bort mot torget där start och mål skulle vara. Jag hade klätt på mig ordentligt med regnbyxor och vinterjackan för att slippa frysa alltför mycket. Det var bara 6 plusgrader ute. Jag hämtade ut min nummerlapp, satte fast den med iskalla fingrar som knappt löd mig och stod och tryckte i tältet med övriga löpare. Snackade lite med en tjej som hette Eta. Alltid kul att snacka med likasinnade:)

Jag packade ner mina överdragskläder i min ryggsäck och började värma upp lite lätt. Kroppen kändes bra. Det var lätt att springa. Men kallt. Men jag fick upp värmen iaf så att jag kunde ställa mig i tältet och invänta starten. Där träffade jag (äntligen) Alexandra och vi önskade varandra lycka till innan vi tog oss till starten. 

Det kändes lite förvirrat vart starten var, då den inte var uppmärkt som målet var, men det löste sig på ett bra sätt och vi kom iväg! Jag började lugnt, hade ställt in min Virtual Partner (VP) på Garminklockan på 5:30 och det kändes som ett tempo som jag skulle kunna orka hålla hela vägen.

Allt gick enligt plan de första kilometrarna. Jag hann precis passera en väg innan ambulansen kom farandes förbi och de som låg bakom mig fick nog vänta... 

Det regnade hela tiden, ibland på tvären och det var rätt kallt, men det var bara till att kämpa vidare.

Allt flöt på bra ända tills backen från helvetet dök upp. Den var lång, den lutade ordentligt och det kändes som om den aldrig skulle ta slut. Men till sist var jag uppe (sprang hela backen) och därifrån blev det omöjligt att följa VP:n då jag kom så långt efter. Dessutom så plingade min klocka för 5 km långt efter skylten.

Efter att ha rundat ett bostadsområde fick vi nöjet att springa helvetesbacken nedåt och vila upp oss lite. Det var skönt. Men den där backen hade satt sina spår... Som tur var så fortsatte loppet ganska platt. När jag började på 8:e kilometern kände jag att det började bli ordentligt jobbigt, men då var det ju bara två kilometer kvar, så jag kämpade på.

Det uppstod lite förvirring när jag kom tillbaka mot torget och för en liten stund trodde jag att jag hade sprungit fel, men det var rätt, man skulle varva torget innan man fick komma in i det så efterlängtade målet! 

Min klocka stannade på 54:26! Det var alltså lååångt ifrån 57 och nånting som jag sprungit milen på hela det här året! Även min officiella tid blev 54:26! Så himla kul! Nu är det tydligen så att loppet inte riktigt mätte 10 km. Min klocka visade 9,63 och jag har läst något om 9,75, men ett millopp är ett millopp och oavsett om jag hade sprungit 250 meter till så hade jag varit under mitt tidigare pers på 57:15!

Jag frös som en gris och tog mig snabbt tillbaka till bilen och körde bort till simhallen för att duscha och värma upp mig. När jag kom in där såg jag en skylt där det stod att vi hade tillgång till omklädningsrum 4 och 5. Dock framgick det inte vilket som var dam och vilket som var herr... Liten miss där. Men jag tjuvlyssnade in genom den ena dörren och smög försiktigt in när jag tyckte att jag hörde tjejröster... Där stod Alexandra och var precis ombytt och klar, så vi kunde snacka lite snabbt om våra resultat:).

När jag skulle ta av mig mina dyblöta kläder ser jag till min fasa att jag glömt att lämna in tidtagningschipet. JÄKLA SKIT! Inget chip ingen tid! Så jag fick duscha och klä på mig snabbt, köra tillbaka till torget och lämna tillbaka chipet innan arrangören hade packat ihop. Jag hann precis! PUH!

Efter att jag hade lämnat tillbaka chipet åkte jag vidare till IKEA, när jag ändå var så nära. Köpte ett nytt toalock, då det gamla har varit trasigt ett bra tag. Det blev även två nattduksbord och en byrå till gästrummet. Så det får bli lite skruvande av möbler. En annan dag. När jag är pigg, Just nu är jag trött. Och så jäkla nöjd!!!!

 

Överlag tycker jag att loppet var väl arrangerat, det var ju första gången det gick, så visst finns det saker att förbättra. Tydligare start hade varit bra och även kanske någon funktionär som tydligt visade att man skulle runt torget på slutet (speciellt när man är trött och lite trögtänkt). Annars var det bra uppmärkt med snitslar och pilar på marken. Missen med omklädningsrummen hade varit lätt att lösa, men det var ju superbra att man på ett smidigt sätt fick möjlighet att duscha och byta om! 

Det stod några tappra människor utmed banan och applåderade med vantar på, annars var det rätt tomt och ensamt längs med banan. Som vanligt hamnade jag i ingenmansland och hade långt både till framförvarande och bakomvarande. Men det var ett kul lopp och många verkar ha persat trots helvetesbacken! Jag tycker också att loppet ligger bra i tiden, då det inte finns så många lopp såhär sent på året. Det kommer nog att bli en repris nästa år om inget oförutsett händer!