Bommar med lugn Kalle!

Även Kalle fick gå till ridhuset idag. Det är rätt häftigt, när jag red Bosse till ridhuset vid halv tolv-tiden var vår gård belagd med is, när Kalle och jag gav oss iväg behövde jag inte ens broddar! När vi kom hem igen var vår gårdsplan i princip isfri! Så gött! Snön och isen försvinner verkligen snabbt när det är så varmt!

Även Kalle och jag var ensamma i ridhuset så jag lade ut lite bommar. Han var lugn och sansad på vägen dit och kändes väldigt lugn inne i ridhuset. Han reagerade några gånger när det föll snö från taket, men efter ett tag vande han sig vid det och gjorde ingen större grej av det heller.

Han var väldigt avspänd och fin när jag satt upp och han stod helt still och väntade in mitt framåtkommando.

Han var så fin direkt från början. Skrittade på bra i en ändamålsenlig form och var helt lugn och stilla i munnen. Han var rätt så lugn med "farliga hålet" på långsidan också och "farliga hörnet" var inte riktigt lika farligt idag. Så himla skönt!

När han är avspänd så reagerar han ju inte heller när det händer något omkring honom, det kunde rasa snö utan att han lyfte ett ögonbryn ens, men när han spände till blev reaktionen större, men det hände bara ett par enstaka gånger. Han var så duktig!

Vi började med att skritta över bommarna och jag bytte varv ofta samt jobbade honom på volter. Han var så mjuk och fin i sidorna och himla härlig att jobba med!

Vi kom fram i trav och jobbade likadant, volter, byta varv, över bommarna. Han spände sig lite med bommarna och de var lite småläskiga, men jag rätade upp mig och drev på framåt så han vände aldrig eller så. Även travarbetet var mycket bra! Han var avspänd, mjuk i sidorna och lyhörd! Jag kunde flytta honom lite åt sidorna och rida en början till en öppna i vänstervarvet.

Han fick pusta lite innan vi började galoppera. Jag började med högergaloppen, som är hans lätta varv och han var superfin! Rund och mjuk och balanserad. Vilken fröjd att få rida honom när han är sådan här! Och så himla kul att det har gått så mycket framåt den här veckan!

Även vänstergaloppen gick bra och jag tänkte mycket på vad Charlotte sa i torsdags om att vara väldigt lätt i handen. Någon gång kom jag på mig själv med att bli lite dragig, men då släppte jag direkt och han blev aldrig upprörd över att jag höll för hårt. Han verkar vara en häst som vill ha väldigt lätt kontakt i munnen. I alla fall för nu.

Jag var så himla nöjd med honom idag, för detta var första passet som han inte slängde med huvudet en enda gång! Helt fantastiskt kul! Jag såg bara tungan sticka ut en enda gång också och det var inte många sekunder som den var ute. Helt otroligt!

Efter alla dessa pass med slängande huvud, tungan mer utanför än i munnen och en stundtals ostyrig häst, har jag faktiskt misströstat lite och funderat väldigt mycket på hur jag ska få honom lugn i munnen. Jag har lagt pengar på och testat olika bett bara för att inse att det inte har varit bettet det har varit fel på. Jag har försökt korrigera honom när han gör det, jag har försökt låtsas som ingenting och ingenting har funkat. Förrän nu! Det hänger så tydligt ihop med avspänningen!

Det blev ett superkul och bra pass! Han jobbade i princip hela passet i en rund och fin form och han orkade med jobbet på ett väldigt bra sätt!

Som avslutning kunde jag skritta förbi "farliga hålet" i båda varven utan att han tog några steg ut från det, så det var riktigt bra!

Nu känner jag att mitt konsekventa och envisa arbete med honom äntligen börjar ge resultat och att han börjar bli en riktigt fin häst att rida! Och jag ser så mycket fram emot att få fortsätta rida honom och utveckla honom ännu mer!

Kalle och bommarna!

Jag känner en helt annan connection med honom nu och det börjar verka som om han faktiskt gillar min ridning, vilket känns väldigt bra. Det kommer att underlätta vår utveckling framåt och jag hoppas att jag kan få honom att slappna av även med hinder och bommar framöver, för jag ser så mycket fram emot att hoppa honom! Att få känna den där känslan av att komma rätt på varje hinder och sitta på en häst som är lite lättare att rida på hinder än Bosse (även om han är så underbar med att han aldrig någonsin tvekar på hinder). Jag hoppas verkligen att Kalle ska bli lika hindersäker som Bosse i framtiden, det hade varit superkul! Men just nu är jag nöjd med att ha ridit ett pass helt utan huvudsläng!