Sidor

söndag 11 oktober 2020

En söndag i oktober

Även oktober rullar på. Igår hade vi lite gäster här. Så kul att få umgås lite, det har vi ju knappt gjort detta märkliga år. Det regnade hela förmiddagen så Magnus och jag gjorde lite pappersarbete innan vi gav oss ut en runda med hundarna.

När vi kom tillbaka började jag att förbereda kvällens förrätt och efterrätt och sedan var det plötsligt dags att ställa sig i duschen. Det blev en trevlig kväll i alla fall! Men jag kan lätt konstatera att jag nog ska fortsätta hålla mig ifrån alkoholen och sockret. Vilket magknip jag har haft i natt! Och den gjorde lite ont i morse också. Så något var det som den inte gillade!

Jag tycker också att sömnen störs så fruktansvärt mycket av alkoholen, så det är definitivt inte värt det. Kan tilläggas att jag drack typ tre halva glas vin, så det var inga mängder direkt. Men tillräckligt för en som är dåligt tränad på området...

Så tyvärr hann jag inte med några hästar igår, men det tog jag igen idag istället. Kalle fick komma ut på en längre uteritt vid Bexells stenar och Valasjön. Vi hade lite meningsskiljaktigheter vid en hage med kolsvarta kreatur. De tyckte han var konstiga! Så han vände tre gånger innan jag fick förbi honom. Jag upplevde att han var lite "fjantigare" än vanligt, men han har ju vilat både fredag och lördag, kanske byggt på sig lite extra energi.

Annars var han superfin som vanligt och han tog i lite mer i galoppen uppför backarna tycker jag. Han blev ordentligt trött av backarna och galoppen så vi skrittade på långa tyglar ner mot Ryen. Han var supercool i skogen.

När han hade pustat färdigt blev den lite mer trav på vägen hem. En riktigt mysig runda. Jag tänkte att jag får passa på nu, nästa helg är det stor risk för älgjakt i alla skogar. Så jag får väl hålla mig borta från dem på något sätt.

Min fina Kalle med sitt sneda öra!

Kalle och den fina bokskogen

Tyvärr tycker jag att sadeln har börjat klämma på honom framtill. Jag måste få hit Gunilla igen. Jag tyckte inte att det fanns något mellanrum mellan sadeln och hans rygg när jag skrittade hemåt och när jag tog av den var han lite svullen på båda sidor bakom manken. Inga goda tecken. Trots detta skötte han ju sig jättefint, så han är ju rätt tålig ändå, min lille Kalle!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar