Rullskidor och hästar

I torsdags när jag fixade med hästarnas hovar drog jag till min högra höft på något konstigt sätt, så det kändes inte aktuellt att springa i morse. Som tur var har det lagts ny asfalt på den väg jag brukar köra rullskidor på hemomkring, så jag tänkte att jag passar på att testa den.

Det blev ett kort pass, jag ställde bilen vid hönseriet för att jag inte ville köra så långt, men det kändes bra och kul att vara ute och rulla igen. Höften kändes inte av som tur var, så det kändes bara bra helt enkelt.

Efter träningen åt jag frukost och sedan gick jag ut till hästarna. Det var molnigt och inte så varmt ute. Men när jag kom upp på Pelles rygg började det att spricka upp och med solen kom blinningarna.

Jag red honom i paddocken idag. Han var otroligt otaktig i traven. Det var näsan helt omöjligt att rida lätt. Däremot gick det bra att jobba honom i nedsittning. Han var lite stel och galoppen var stundtals väldigt kantig, men han tog några fina runda språng. Det blev ett bra pass såhär i början av hans igångsättning. Paddockarbete behövs också!

När jag var klar med Pelle gick jag ut med Bosse. Idag fick han mycket att titta på. Nere på gärdet körde en traktor runt och stränglade gräs. Den tog han med ro och brydde sig inte nämnvärt. Det blev dock värre på ett annat ställe där vi mötte en traktor som var till vänster om oss och så var det några hästar som sprang runt till höger om oss. Då blev han lite upphetsad och skulle piaffera. Men han lugnade ner sig rätt så snart så att vi kunde gå vidare.

Då kom det en maskin som skulle ta upp gräset på gärdet och en traktor med kärra som skulle fånga gräset. De tog han också med ro, men gjorde ett skuttande när vi passerade gärdet igen och hövändartraktorn var alldeles intill.

När vi kom hem ville jag kolla ifall han fortfarande var halt så jag hämtade longerlinan och försökte få honom att trava på gårdsplanen. Men han var inte så intresserad av att trava utan skulle hoppa och studsa och bli sur. MEN, av det lilla jag såg så kunde jag inte se någon hälta! HURRA!!!! Det är första gången på åtta veckor som jag inte ser någon hälta. Det vore ju helt fantastiskt om det verkligen är så! Då kanske han har läkt som han ska och vi snart kan sätta igång på riktigt...

Men jag ropar inte "hej" än, det återstår att se hur han springer när vi ska till Slöinge nästa gång, om mindre än två veckor. Men nu håller jag tummarna stenhårt för att han är fräsch!

Törstiga hästar!