söndag 25 februari 2018

Lugn och balanserad galopp!

Igår kände jag mig lite bedrövad över Bosses ovilja att galoppera, men jag är ju inte den som ger upp så idag fick det bli en skogsrunda för honom. En för honom ny runda som innehåller backar och fina skogsvägar att galoppera på.

Det härliga vintervädret fortsätter och solen skiner även idag. Dock är det riktigt kallt ute! Minus sex grader säger termometern och på det en riktigt kall vind. Så jag fick krypa långt in i jackan för att inte frysa om ansiktet. Fingrarna försvann någonstans i skogen, men kom tillbaka igen. Och fötterna tappade jag kontakten med ca 500 meter hemifrån.

Det är rätt kul att märka hur Bosse utvecklas på alla områden just nu. Vi har länge haft problem med att han inte vill lyfta bakbenen för att jag ska kunna kratsa hovarna, men nu verkar det äntligen ha blivit så mycket bättre! Han lyfter hovarna när jag ber honom och han står även still medan jag håller på och gängar broddhål och skruvar i brodd. Jag är så nöjd över detta! Hoppas att han kommer att visa den sidan när hovis kommer nästa gång också!

Alla fyra skor sitter fint trots att det redan har gått fyra veckor sedan hovis var här. Så det bådar mycket gott!

Vi började dagens runda med att skritta mot Obbhult och sedan svängde vi upp i skogen där. Han blev lite tjurig när vi skulle in på den vägen, vi var ju där förra veckan också, så han kanske tycker att det är lite "tjatigt". Men han visste ju inte att vi skulle ta en annan väg än den vi brukar ta, så när han upptäckte det kom framåtbjudningen tillbaka och han ville börja trava, vilket han fick.

Efter ett tag kom vi fram till en rejäl uppförsbacke och där började han galoppera. Och vilken fin galopp han fick! Jag försökte tänka på att inte hålla i honom för mycket utan låta honom balansera sig själv. Jag fick dock ta tag i honom lite grann eftersom han ville rusa på. Men det accepterade han och hittade en grymt fin galopp! Han galopperade på lugnt och balanserat även när vi kom ut på platten och det fanns ingen tillstymmelse till att köra ner huvudet eller skjuta rygg. Så kul! ÄNTLIGEN!

Det är så underbart när saker och ting som man har kämpat med bara släpper! Han var överlag väldigt trevlig att rida idag. Väldigt lugn större delen av rundan.

Vi tog en ganska smal stig ner mot banvallen och där fick vi en massa snö på oss från trädgrenarna som var i "lagom" höjd för mig uppe på hästryggen. Det gick nedför och han fick tänka efter var han satte hovarna. Även det har blivit mycket bättre! Han är inte lika snubblig och drullig längre, vilket också känns bra!

Ut på banvallen blev han pigg och ville trava så det fick han göra. Sedan mötte vi lite folk som han blev lite rädd för och ville inte gå fram, men jag lyckades övertala honom. Vi red in på ytterligare en smal stig som tog oss upp på Flähultshöjden. Där blev han väldigt pigg och ville springa, men det är ganska knixig terräng med några knä-mördar-träd, så jag fick hålla i honom och be honom att ta det lugnt. Det gick jättebra och vi lyckades ta oss fram trots knixigheten.

Sedan kom vi fram till ett vattendrag som gick rakt över vägen. Först stannade han och skyggade för det, men när jag manade på honom gick han rakt i det med ena hoven varpå han tog ett litet skutt framåt. Men han är ju grymt modig och obekymrad över nya saker. Jag kan inte minnas att han har sett något liknade på många herrans år eller ens någonsin.

Han travade vidare upp på höjden och ville sedan springa även ned för den långa backen, vilket han inte fick. Men det gick ändå bra och han var väldigt på hela vägen ut till Obbhultvägen.

Han lugnade inte ner sig förrän vi hade passerat grushålan, då slappnade han av och frustade förnöjt. Det blev en riktigt kul och härlig runda! Jag var så nöjd med honom! Nu får nästa pass bli på ridbanan så att jag kan jobba lite mer med lydnad och annat "kul".

När jag skulle skruva ur broddarna upptäckte jag att han hade tappat en brodd fram. Tur att jag har en massa gamla brodd i broddlådan, så jag behöver inte åka och köpa några fler!

Tyvärr dog telefonen i skogen (det var ju minusgrader) så det blev inga bilder från den underbart vackra snöiga skogen, utan det fick bli en bild från stallet istället. Här står han i sitt fina fleecetäcke som han får ha på sig eftersom han blev så grymt svettig!

Fina Bosse!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar