Sidor

tisdag 24 januari 2023

Ridtur i mörkret

Tisdag och ännu en dag med energi och ork. Så gött!

I morse när jag kom ut i stallet låg både Compis och Kalle och sov. Compis reste sig snabbt, men Kalle hann jag ta en bild på innan han kom upp. Så morgontrötta killar!

Trött Kalle


Yrvaken Compis

När jag kom hem gjorde jag i ordning maten till dem innan jag gick in och bytte om för att gå ut igen och ge dem maten och ta in dem. Sedan åt jag själv mat innan jag gick ut i stallet för att rida Compis till ridhuset. Det blev vår första runda i mörker och pannlampsljus.

Compis hade rullat sig ordentligt, det blev ju milt igen idag. Så nu är det två lergrisar som står i stallet igen.

En skiten skimmel

Ja, nu får jag allt känna på hur det är att ha en skimmel. Det tog en halvtimme att göra i ordning honom innan jag hade fått någorlunda ordning på honom, men riktigt ren blev han inte och svansen är gul...

Vi gick ut och traskade iväg mot ridhuset. Han gick på rätt bra, stannade för något läskigt vid gärdet, men jag fick fram honom till sist, men sedan var det tvärstopp vid "farliga gården". Jag försökte övertala honom men han var som en stenstod. Gick inte att flytta åt något håll. Så jag satt av, men jag fick knappt förbi honom ändå. Stackars killen, så rädd för det där stället! Men det går väl över tids nog!

Han var i alla fall lugn och fin i ridhuset och jag lyckades rida igång honom rätt snabbt. Igång så att han började jobba med ryggen upp och i en fin form. Jag kunde jobba lite mer galopp och fick bättre framåtbjudning där så där var han jättefin. Det blev helt enkelt ännu ett fint pass med honom.

Han tuggar ordentligt på bettet så han blir väldigt dreglig runt munnen, den lille sötnosen!


Dregelkillen


På vägen hem valde jag att gå ända till korsningen där jag kunde sitta upp från gärdsgården. Han var lite mer framåt när vi var på väg hem, så det var inga problem att få fram honom.

Det kändes okomplicerat att rida i mörkret också, inte mycket som är sådär komplicerat med honom och det är så skönt!

Jag är också glad över att jag har hittat energi igen att ge mig ut i mörker och duggregn efter en hel dags arbete. Det har blivit en bra start på veckan, hoppas att det håller i sig!

Min vite springare i mörkret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar