Åh, vad kass jag är på att blogga nu! Men, men, jag får göra lite catching up helt enkelt!
Vi är nu inne i en ny månad, augusti och jag lyckades faktiskt uppnå mitt löparmål i juli, att springa mer än 10 mil, jag sprang nämligen 112,27 km! Det är första gången sedan april 2015 som jag springer mer än 10 mil på en månad! Så kul! Jag har sprungit så gott som varannan dag och det har blivit lite längre pass än tidigare. Jag kan ju numera springa runt en mil och strax över utan att paja höften, så det har såklart bidragit till detta fina resultat.
Sommarvädret har varit lite nyckfullt och jag har därmed kunnat fortsätta mitt röjande av skogsvägarna, så himla bra blir det! Jag är nöjd med att ha fått gjort detta, snart kan jag ut och testa min "naturbana".
I måndags kväll red jag Bosse i paddocken igen. Samma övning som förra veckan, Lottas evighetsbana.
Han var väldigt fin måste jag säga. Denna gång passade jag på att höja oxern i 5,5:an, så den låg på 90 cm till sist. Det kändes väldigt nervöst att rida på den av någon anledning. Bosse hoppar ju och 90 cm är inget stort hinder för honom. Och mycket riktigt hoppade han det fint. Det blir ju mer hoppning av det, han får ta i mer, vilket är bra. Vi har ju mest hoppat lägre hinder en längre tid nu och det blir liksom att han bara häver sig över de små hindren.
Men det är ju mycket mentalt som jag behöver jobba med och jag tycker att jag har kommit långt! Från att nästan känna panik över att galoppera mot hinder till att faktiskt känna att jag vet vad jag gör. Så härligt!
Jag kände mig jättenöjd med Bosse i måndags, jag lyckades även hoppa över den sista oxern på banan i galopp, något som vi hade lite problem med förra veckan, då han bara ville bryta av i kurvan på kortsidan. Men denna gång red jag på bättre och var mer övertygad om att vi skulle ta den i galopp och då gick det också bättre minsann!
 |
| Det gråa hindret är 90 cm |
 |
| Avskrittning |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar