Pelle skogshäst!

I morse när jag släppte ut hästarna började det att regna rätt rejält och jag såg framför mig en dag inomhus. Men på förmiddagen slutade det faktiskt att regna så jag tog en promenad med vovvarna.

Vi gick upp i skogen vid Flähult och Selma fick springa lös. Hon var nog i alla vattendrag som fanns för hon var ordentligt blöt när jag kopplade henne igen.

Det var helt ok väder ute, lite blåsigt och några plusgrader. Vi var ute i ca 1,5 timme och det var skönt att röra på sig. Det tyckte vovvarna också som var nöjda med promenaden.

När jag var klar med hundarna tog jag in hästarna. Jag planerade en längre skogsrunda med Pelle och var lite småspänd inför hur han skulle bete sig idag. Han har ju varit lite pigg och lite smårädd återigen.

Jag passade på att ta en liten bild på honom bakifrån för att kunna jämföra längre fram. Han är otroligt välmusklad baktill tycker jag! Speciellt om man betänker att han endast har varit igång 100% sedan i maj förra året! Och det faktum att han fyller 24 år om en och en halv månad!

Muskelknutten!

Man kan också se att han har väldigt mycket svan upptill och betydligt mindre nedtill:).

Vi gav oss iväg och Pelle var lugn, men ändå framåt. Han blev så glad när han fick skritta mot Spekås istället för mot ridhuset, som ju har varit den vanliga rundan denna vecka.

Vi travade upp mot Spekås och vek sedan in i Linneskogen. Där blev det också lite trav. Vägen var blockerad av ett träd så vi fick ta en liten omväg för att komma förbi det. Men Pelle tog det hela med ro och verkade nöjd när vi begav oss mot Gamlens gård.

Senast vi passerade där gick jag med honom och Selma och då var han lite ängslig. Idag traskade han på som om han aldrig hade gjort annat.

Vi kom nästan ikapp två andra ekipage som var ute och red men de svängde av innan vi kom ut på vägen upp mot golfbanan.

Han var oväntat lugn, visst var han uppmärksam och tittade på lite olika saker, t.ex. golfbanan och lite annat som han tyckte var konstigt, men han tvekade inte för någonting. Han var så duktig och härlig!

När vi kom in i skogen var han fortsatt lugn. Vi travade lite lätt på asfalten och när det äntligen kom grusväg satte vi av i galopp.

Traskar på asfalten

Första galoppen var han väldigt lugn, vi galopperade upp för en backe och han blev lite andfådd så han fick skritta vidare där. Men sedan ville han trava och galoppera på. Vi tog det lite lugnt tills vi hade passerat några hus och sedan drog han järnet!

Äntligen grusväg!

Det blev lite dimmigt när vi kom längre in i skogen och jag trodde att det skulle börja regna när som helst men vi klarade oss från regnet.

Vi galopperade upp mot parkeringen vid Bexells stenar. Där fick jag knappt stopp på honom. När jag skulle ropa "ptroo" hade jag så mycket vind i munnen att det inte kom ut några ljud ens. Men jag fick ned honom till trav när vi passerade bilarna och när vi svängde upp hemåt fattade han galopp efter det lilla diket och sedan galopperade han på så jäkla snabbt! Jag höll tummarna för att vi inte skulle möta någon för då hade jag nog fått hålla i mig ordentligt för att sitta kvar!

Jag fick ner honom i trav igen och han blev lite lugnare när jag hade låtit honom galoppera på. Jag har nog aldrig ridit så snabbt på honom! Inte som jag minns i alla fall. Han är ruskigt snabb när han drar i full galopp!

Även om det känns lite läskigt när han drar iväg sådär så är det ändå rätt häftigt att galoppera så snabbt! Och han verkar ju älska det! Jag kanske ska bli lite mer som min brorsdotter som konstaterade när vi var ute och red tillsammans att "det var kul när han galopperade så fort" :). Jo, visst är det kul och ingenting hände ju. MEN det KUNDE ju ha hänt något och då hade jag förmodligen flugit av. Men som sagt nu gick det ju bra och jag känner ändå en rätt stor lycka över att kunna galoppera min fina Pelle på detta sätt i skogen!

När vi svängde in i skogen för att ta vägen hemåt fick jag övertyga honom lite om att ta det lugnt och skritta hela vägen ned till Ryen.

På väg hemåt

Han var otroligt lugn även i denna skog. Jag såg lite spår av vildsvin som var rätt färska, men han traskade på lugnt och fint. Han blev endast spänd när det var två rådjur som sprang över vägen framför oss. Jag tror inte att han hann uppfatta att det var just rådjur, men jag drev på honom framåt och han svarade bra trots att han var spänd. Det fanns inga tendenser till att vilja vända.

Lugn och fin!

När vi hade passerat Ryen var han fortsatt pigg och ville trava på mer. Det fick han göra. Han tog i lite mer i traven och jag lät honom springa på. Tycker att det bygger styrka när han travar så fint. Det blev också lite galopp i en av de sista uppförsbackarna där han återigen var väldigt pigg och tog i för kung och fosterland.

På hela rundan gjorde han inte ett enda hopp åt sidan eller något annat bus. Och det är faktiskt så att det känns bättre att rida honom än Bosse i det avseendet. När Pelle galopperar i skogen så galopperar han på liksom. Han bryr sig inte om vad som händer runt omkring honom utan han bara tänker framåt hela tiden. Jag får nog låta honom dra på lite och låta honom gå så att han kan lugna ner sig och galoppera "fint" sedan. Inte bli så feg.

Det är helt underbart att han har gått från att inte vilja ens se någon skog till att faktiskt uppskatta en sådan här runda. För det tror jag att han gör. Jag känner mig väldigt trygg med honom och det är så himla kul att kunna rida honom såhär. Han gör mig så lycklig just nu! Och jag vill ta vara på varje minut jag får honom. Just nu verkar det ju som om han har många härliga år kvar, men jag vet ju också att saker kan gå väldigt fort åt fanders med dessa underbara djur!

När vi kom tillbaka var jag så fruktansvärt trött att Bosse faktiskt fick stå över träning idag. Men han gick ju lite igår, så det får väl vara ok. Imorgon kommer det ny storm så då lär det väl inte bli någon ridning.

Dagens härliga runda!

När jag var klar med Pelle gick jag ut och fixade ännu en ny lunch-hage, denna gång vid paddocken så att jag kunde dra ström i tråden. Så nu hoppas jag att det ska få vara i fred. Och att det inte blir lika blött som längst ned i hagen!