Uteritt på fin Kallis

Idag har jag jobbat hemifrån så jag passade på att starta lite tidigare så att jag kunde klappa ihop datorn lite tidigare. Så strax efter kl 15 var jag ute och hämtade hästarna. Det var Kalles tur att få sig en uteritt.

Det känns rätt skönt att komma ut innan det blir helt mörkt med honom, han är nog inte riktigt lika cool i mörkret som Bosse.

Vi begav oss och när vi skulle svänga höger ut på Obbhultvägen blev det stopp. Han skulle minsann inte däråt. Jag försökte övertala honom, men kom bara åt fel håll och så klättrade han ner på åkern. Där ville han inte heller gå åt samma håll som jag. Jag snurrade runt honom lite och försökte övertala honom, Han tog några steg i rätt riktning och så blev han hård som en sten och stod emot, men jag lyckades till sist övertala honom och vi kunde rida vidare upp på vägen.

När vi kom upp i skogen stod det ett par rådjur i en grandunge, han såg dem inte förrän de stack iväg, vi var väl kanske fem meter från det ena rådjuret och jag hade stannat honom för att slippa en snabb reaktion. Men när de sprang iväg stod han bara och tittade nyfiket på dem och sedan gick han vidare. Vi red upp längst upp i skogen, han sniffade lite i luften där uppe, jag misstänker att det fanns ett vildsvin i närheten, för en timme senare var där en i vår åtelkamera...

Men han höll sig lugn och vi kunde ta oss runt och sedan ut på den vanliga trav- och galoppvägen. Där fattade han galopp på eget initiativ, lite tidigare än vi brukar galoppera och jag lät honom galoppera på. Det är ju så härligt att han har sådan framåtbjudning nu!

Även när vi vände tillbaka var han pigg och lade sig faktiskt lite på bettet i traven. Ville framåt. Sedan tvekade han pyttelite innan vi tog galoppbacken i galopp. Lite starkare har han blivit där, även om jag får mana på honom lite grann. Vidare var han pigg och framåt i Skattagårdsskogen och resten av vägen hem gick utan bekymmer.

Nu när han är så stabil, framåt och cool så kan jag äntligen börja koncentrera mig på min egen ridning, och försöka bli en bekvämare ryttare att ha på ryggen. Det jag fokuserar på är mina skänkelhjälper, jag böjer ständigt upp fötterna istället för att verka med vaden. Jag fokuserar också på hur jag sitter i sadeln, försöker undvika stolsits och få en mer funktionell och följsam sits. Jag fokuserar på händerna, korta, stadiga tyglar som inte kan glappa. Och ja, jag tycker nog att det gick rätt bra. Han verkade rätt nöjd med mig ändå och det kändes som om vi fick till en fin tur ikväll!

Vi var hemma igen strax innan kvart i fem och då hade det inte hunnit bli mörkt än.

Jag är så glad att han är så himla fin att rida ut nu, även om han bråkar lite ibland när han inte vill gå framåt, så är jag tacksam för att han är så lugn och cool och tar allting som händer med ro. Det är den Kallen jag vill ha alltid. Men jag vet att det kommer fler bakslag, det är jag helt övertygad över, men just nu njuter jag av all denna fina ridning och härliga upplevelser! Han känns ändå mer mogen och vuxen nu än vad han har gjort de senaste åren och jag hoppa satt det håller i sig ett bra tag framöver!

Kalle på skogstur