Pingvinen och lampljus i paddocken

Denna söndag har vi tillbringat till stor del i Pingvinen, simhallen i Varberg tillsammans med Elinore och grabbarna.

Men först steg jag ut och släppte ut mina hästar i ösregnet, med täcken på. Första gången i år som det blev täcken på. De var inte alls nöjda med att gå ut i regnet, de tryckte in sina huvuden mot bringan och typ vände i grinden. Men det gick ingen nöd på dem och regnet upphörde faktiskt på förmiddagen, lagom till vi kom in till simhallen.

Det var faktiskt första gången vi besökte vår nya simhall, den har nog funnits i ett år ungefär, men det har helt enkelt inte blivit av att vi åkt dit. Eftersom det var trist väder ute trodde jag att det skulle vara betydligt mer folk än var det var. Jag kunde simma mina 1000 m på en egen bana och det var inte trångt någonstans.

Tyvärr hade de delat av 50-metersbassängen så det blev ett jäkla vändande, men jag fick ändå ihop de 1000 meterna jag hade föresatt mig. Idag funkade simningen bättre än när vi var i Jönköping. Jag kunde slappna av mycket mer och hitta det där meditativa läget då jag bara andas och simmar, lugnt och fint. Egentligen borde jag simma betydligt mer, det är ändå en väldigt skön träning. Och det tog minsann, min träningsvärk sedan i torsdags hänger i och jag kände mig lite krampig i vader och lår.

Resten av vistelsen hängde vi vid rutsch-banorna och hopp-bassängen. Det blev varken rutschbanor eller hopp för mig, men det kändes bra ändå :).

Efteråt åkte vi hem och käkade en grymt god älg-gryta, fikade och snackade. Christoffer var här också och styckade sitt rådjur, så han drack kaffe med oss.

När Elinore var på väg hem passade jag på att ta in hästarna. De stod faktiskt vid grinden, första gången de gjorde det den här säsongen, men de tänkte väl att det var bäst att hålla sig på plats så att jag inte glömde av dem och lät dem stå kvar ute i regnet och blåsten. Eller så regnigt var det faktiskt inte, deras täcken var torra och vinden hade också mojnat.

När jag kom in igen kollade jag på Världscupen från Verona där Henrik von Eckermann gick och vann. Så himla kul! Men det var en konstig bana, många fel som såg lite tråkiga ut faktiskt. 

Efter hoppningen tog jag med vovvarna ut på kvällspromenad. Då var det faktiskt vindstilla och uppehåll, så då kom jag på att jag kunde passa på att låta Kalle känna på ljuset i paddocken. Vi har ju inte fått till något pass där i mörkret än.

Så jag tog på honom repgrimman. Då började det naturligtvis att regna, men vi gick ut ändå, tänkte att det överlever vi nog. Det kom inte så mycket regn, så vi klarade oss bra.

Han fick gå runt lite i paddocken. Det lyser ju ut rätt bra på åkern också så han gick och spanade ut lite där. Det kom ett rådjur springandes, men han tittade bara på det och sedan gick han vidare. Efter några varv runt i båda varven körde vi lite TRT-övningar. Nu kan jag flytta både bak- och framdel på distans, vilket är bra. Vi avslutade med att gå lite fram och tillbaka mellan travbommarna. Övade på att ta ett steg i taget, både framåt och bakåt. Som träning inför lastningen. Lite svårt var det, men det gick OK ändå.

Vi jobbade inte mer än 20 minuter, mer behövs inte, och de där 20 minuterna finns alltid. Jag lade ingen tid på att borsta honom innan, utan bara på med grimman och sedan ut. Effektivt och kul!

Kalle i lampljuset

Kollar bommen lite...