Sidor

måndag 28 november 2022

Planen höll

If you fail to plan, you plan to fail brukar man säga och det finns såklart en sanning i det. Men för mig är det viktigaste att inte bara planera och göra planen utan att faktiskt titta på planen för att påminna mig själv om min plan.

Idag har jag tittat på min plan minst tre gånger (bara på dagens plan) och jag har faktiskt fått gjort det jag hade planerat. Jag sprang som sagt en runda med hundarna, check på den. Jag gick ut direkt efter dagens sista möte vid kl 15, check på det.

Nu visade det sig att hästarna stod längst bort i hagen så det tog sin tid att få in dem och klockan hann bli 16 innan Kalle och jag kom ut. Det hade redan börjat skymma då så jag tände lamporna i paddocken trots att det inte var helt mörkt.

Apropå Kalle, han är så himla lugn i stallet. Som jag uppskattar det! Han bara står där och halvsover å gången medan jag gör i ordning honom. Jag kan stå och gosa med honom och han bara njuter. Min fine kille!

Lugn och trött Kalle

Jag tolkar det ofta som att han är rätt trött, men jag börjar faktiskt fundera på om det verkligen stämmer. För så snart jag kommer ut med honom så piggnar han till och blir som vanligt igen. Så det kanske bara är så att han känner sig så trygg att han kan slappna av helt och därmed ser trött ut.

Idag var det faktiskt premiär för att rida honom i lampljusen så det var lite spännande. Jag har blivit varse att underlaget i paddocken verkligen är som bäst just nu. Sanden är sådär perfekt fuktig, vilket gör att den blir väldigt bra att rida i.  Så jag kommer nog att ändra planen lite för Kalle och nyttja paddocken och dess ljus mer på vardagskvällarna och rida ut på helgerna istället. Jag känner mig nämligen inte helt trygg med att rida ut i mörkret, vi har en del vildsvin i faggorna och när jag har varit ute med Bosse har det ibland flugit upp fåglar ända intill oss. Jag vill inte rida Kalle och föra över min nervositet på honom i mörkret, utan då är det bättre att vi håller oss till uteritterna på helgerna. Det är ju bara några veckor kvar nu innan det vänder igen och blir ljusare, så det blir ju inte så lång tid vi kör såhär.

Kalle i lampljuset

Han var väldigt lugn när jag kom upp på hans rygg också. Det fanns ingenting som skrämde honom idag utan han skötte sig väldigt bra. Jag red väldigt lugnt, bara lite skritt, trav och galopp. Han hade en väldigt fin framåtbjudning hela passet egentligen, men han var lite joxig med huvudet och tungan.

Det blev ett kortare pass, bara 30 minuter och sedan skrittade jag av honom avsuttet de sista minuterna. Men jag tyckte att det räckte. Han skötte ju sig så himla bra så jag nöjde mig helt enkelt med det.

När jag var klar med Kalle gjorde jag snabbt i ordning honom och tog sedan ut Bosse för lite Equi Body Balance (EBB). Det är lite kul att se hur han utvecklas med detta. Han har ju alltid varit väldigt svår att longera. I EBB-arbetet jobbar jag honom i lina, men lite annorlunda än vanlig longering. På endast tre träningspass har han gått från att inte riktigt förstå och vilja gå i linan till att gå på riktigt bra och avslappnat. Han har också blivit bättre på att lyfta hovarna över de upphöjda bommarna. Första gångerna klonkade han i typ hela tiden och förra gången gick han nästan omkull när han snubblade över sig själv. Idag slog han knappt i en enda bom.

De här passen är inte så långa, bara ca 20 minuter så det är lätt att hinna med. Jag tycker också att vår relation och kommunikation från marken redan har förbättrats, vilket är kul. Han verkar lite mer nöjd med tillvaron också. Han är inte riktigt lika sur, men visst kommer det hugg i luften emellanåt, annars vore det ju inte herr Sur liksom:).

Summa summarum så följde jag min plan för dagen och jag fick så mycket energi och glädje av detta. Helt klart ett bättre val än att häcka i soffan! Nu ska jag bara försöka förverkliga planen för resten av veckan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar