Målat och ridit

Idag var jag inte riktigt lika pigg som igår. Drömde en massa konstiga drömmar och vaknade med ett ryck när klockan ringde. Men när jag kom hem åt jag lite mat och drack en kopp te, vilket gav mig lite energi igen.

Jag gick ut och tog in hästarna så att de fick vila sina magar lite medan jag målade den gråa delen av väggen i Caddans box och på utsidan av sadelkammaren. Så nu är det färdigmålat! Det gick ju smidigt och lätt får jag säga!

När jag var klar väntade jag in Isabella så att vi kunde rida ut ihop. Under tiden passade jag på att fixa in min trådlösa skrivare i nätverket så att jag kan skriva ut. Det var lite pyssel med det, men till sist fick jag det till att funka.

Eftersom jag har möblerat om lite i stallet pga den kommande renoveringen fick jag vara lite påhittig och ställde Bosse med rumpan mot Caddan eftersom det är fullt med grejer i den änden av stallet. Tack och lov har jag en rejäl stallgång, både lång och bred så det var gott om plats och ingen risk för att någon skulle bli sparkad.

Ända mot ända kan inget hända...

Vi gjorde i ordning hästarna och sedan gav vi oss ut på en uteritt i den soliga fina augustikvällen. Det var lugnt och härligt ute. Vi kom iväg vid halv åtta och solen var på nedåtgående. Det har varit rätt varmt idag, men det kylde på rätt snabbt och det var rätt val att ha en tunn långärmad stickad tröja på sig.

Vi red på lite stubbåkrar, bäst att passa på nu när det för första gången faktiskt går att rida på åkrarna då de inte är dränkta av regn. Det blev trav och galopp, men Bosse var väldigt trött och energilös. Galoppen gick i slow motion, vilket även traven gjorde. Efter ett tag insåg jag att han nog var lite trött och trind av att han faktiskt har gått på bete sedan igår kväll... Det är klart att det tar på dem.

Även Caddan var lite tröttare än vanligt, men skrittade förbi Bosse på vägen hem och vi fick ligga i bakvattnet.

Tröttmössan och Racer-ponnyn:)

Eftersom hästarna har betat rätt mycket på den nedre delen av sommarhagen redan öppnade jag upp till hela hagen så att de får mer yta att gå på och så att betet då förhoppningsvis kan räcka längre.

Innan jag släppte ut dem fick jag spika i två nya söm i Pelles vänstra baksko som han hade lyckats dra till. Det gick bra och jag hoppas att skon ska sitta kvar tills hovis kommer nästa gång.