Växthusfrukost och halvmara

I förmiddags var det äntligen dags för tjejfrukost igen! Denna gång här hemma i växthuset.

Gårdagen gick åt till att städa inne och fixa i växthuset. Det slutade med att jag bar in soffan som stod på altanen. Det blev faktiskt riktigt bra. Jag fick flytta på Kallax-hyllan till andra änden av växthuset och möblera om lite andra grejer, men det blev himla mysigt att ha soffan där inne.

Det var kul att kunna ha lite egenodlat på frukostbordet idag. Det blev vattenmelon, paprika och vindruvor. Mums!

Egenodlat

För en gångs skull kunde alla tjejer i gänget komma och vi fick även med en liten extratjej idag:).

Alla tjejer samlade.

Det blev en mysig förmiddag med mycket snack och skratt. Dessutom fick jag ju passa på att nyttja mina vänner som smakråd i tapetfrågan. Och minsann, det ledde nog till att jag kommer att göra en liten förändring i hallen, som jag tror blir betydligt bättre än den idé jag hade från början. Kul att få ärlig kritik:).

När de hade åkt hem så fixade jag lite käk och sedan laddade jag upp för ett rullskidpass. Idag hade jag en riktig utmaning framför mig, jag tänkte nämligen köra runt Hunnestad, en runda som innehåller en del backar, både uppför och nedför och som är drygt 2 mil lång.

Jag började återigen modigt med att rulla ner för första backen på Linnarpsvägen. Vädret var soligt och ganska varmt, nästan lite för varmt för att ha långa byxor på mig. Det blåste lite också och jag hade stundtals motvind och även lite sidvind. Men när man börjar med motvind så betyder det ju att man får medvind hem:).

På vägen mot Grimeton röv kände jag att jag hade ett härligt gung och det gick snabbt. Skön känsla! Den åttonde kilometern gick det dock lite långsammare, då det kom lite uppförsbackar. Jag stakade vidare längs cykelbanan mot Hunnestad och sedan svängde jag mot Tjärby. Där blev det dåligt underlag. Grovt och mycket motstånd. Men där och då kändes det ändå bra att få lite mer utmaning. Även på den vägen fanns det lite uppförsbackar så det gick återigen långsammare. Men när jag kom ut på Tvååkersvägen så kom det härlig belöning i form av utförskörning. Utförskörning som gick riktigt bra! Så himla kul!

Det blev lite spännande när jag närmade mig Grimeton kyrka och jag var tvungen att gå ut rätt långt i vägen för att undvika dålig väg och krash samtidigt som det kom lite bilar körandes, men det gick bra och jag kom helskinnad upp till kyrkan.

Efter det var det nästa utförslöpa, den har jag förvisso åkt ned för några gånger nu, men då har jag inte börjat uppifrån kyrkan och det svänger en del, samtidigt som vägen lutar mot kanten, men det gick bra där också. Sedan fräste jag bara på resten av vägen hem. Härligt gung hela vägen!

När jag svängde in på Linnarpvägen började jag bli lite trött och sista backen var riktigt seg. Men jag var nöjd och glad med rundan. Det gick så himla bra och jag tyckte att jag hanterade alla backar på ett bra sätt. Det är ju inte så farligt med nedförsbackar längre.

Jag reflekterade också över att jag kände mig ungefär lika trött som idag när jag för några månader sedan för första gången körde en mil på rullskidorna. Dubbelt så långt idag alltså innan trötthetskänslan infann sig!

Jag kom för en gångs skull ihåg att skifta skidorna efter halva sträckan idag. Det ska man visst göra för att slita jämnt på hjulen...

Ben och skidor

Dagens runda

Det blev alltså nästan en halvmara på rullskidorna. En timme och 35 minuter tog det. Tänk om jag hade kunnat springa så snabbt i drygt 20 km...

Nu känner jag mig rätt mör och det ska bli skönt att gå och lägga sig. Jag ser fram emot kommande arbetsvecka, mycket kul på gång!