Grå söndag

Idag vaknade vi upp till en frostig söndag. För en gångs skull lyckades jag sova lite längre och det hade ljusnat när jag gick upp strax efter kl sju.

Hästarna fick frukost i vanlig ordning och jag gick in och åt frukost själv. Snackade lite med Magnus innan jag gick ut för att rida. Redan när Bosse och jag kom ut hade solen försvunnit och himlen var full av moln.

Jag valde att rida en runda som vi inte har ridit på ett tag. Upp i Obbhultskogen och vidare mot Axelid. Bosse var lite tittig idag. Inte riktigt framåt när jag ville att han skulle galoppera, men när han väl fattade galopp så galopperade han på bra upp för backarna och sedan på slätten i skogen. Vi skrittade förbi de läskiga ställena där det antagligen finns en del vildsvin för där är Bosse alltid rädd av sig. Lite lugnare än vanligt där idag, men ändå på hugget.

Vi kom ut på landsvägen och tog sedan en skogsstig ner till banvallen. På banvallen travade vi lite och galopperade. Fortfarande var han tittig och fjantade sig litegrann över saker som inte fanns.

Vi vände sedan upp i skogen igen på den lite luriga stigen med rötter och stenar. Där han har gått omkull en gång men snabbt kom upp på benen igen som tur var. Där han alltid brukar snubbla. Det står en fura lite dumt till. Jag vill inte klämma mitt ben mot den så därför stegade han rakt upp på en sten istället. Tur att han är nyskodd så att han fick grepp och stenen var ganska torr! Vi tog oss upp för den krångliga stigen utan så mycket som ett felsteg. Mycket bra!

Här har vi passerat alla rötter och smala passager

Vi fortsatte upp mot högsta punkten på stigen och Bosse gjorde ett litet skutt över en vattenpöl och sedan travade vi vidare. Jag såg lite älgspår, kanske därför han var extra vaken idag.

Vi skrittade ner för den långa backen och sedan svängde jag in på en grusväg som vi inte har ridit på tidigare. Jag har ett stycke skog där inne och jag har inte varit där på ett tag så jag var lite nyfiken på hur långt vägen sträckte sig. Trots att vi vände åt ett annat håll än hemåt ville Bosse trava, vilket han fick. Han vände vid en sten som han tyckte såg farlig ut, men jag fick övertalat honom om att gå vidare.

Till sist kom vi till vägs ände. Det fanns en traktorstig som fortsatte in i skogen och kanske kan det vara så att den ansluter till en annan grusväg längre fram. Men jag ville inte utforska detta idag, utan valde att vända och rida tillbaka. Det var en fin väg i alla fall!

Vid Flähult var det ett par hästar som sprang intill i en hage som han blev lite skraj för, men han lugnade ner sig när vi kom förbi dem. Vi fortsatte ut på landsvägen och travade ända bort till Lynga. Sedan fick han skritta hem.

Även idag blev vi omkörda av bussen och Bosse tog knappt någon notis om den. Han är verkligen så cool med de flesta typer av fordon. Så skönt!

När vi kom tillbaka var klockan redan över tolv och jag valde att strunta i Pelle idag och istället släppa ut dem i hagen och fixa stallet.

Sedan tog jag traktorn och började sladda i paddocken. Den såg rätt torr ut när jag började, men allteftersom jag körde så började det att trycka upp vatten på sina ställen. Men det blev ändå bra, tycker jag.

Efter sladdningen tog jag välten och vältade alltihop några varv. Det blev bra tilltryckt och kommer att bli fint att rida på på tisdag! Så härligt att kunna fixa paddocken redan nu, i slutet på februari! Det har ju inte hänt på många år!

Nyfixad paddock!

Jag körde ut mina hinder också som har fått vila i ladan efter förra helgens rengöring. Det gjorde gott att de fick torka upp lite grann!

Det blev gråare och gråare ute och till sist lade sig en envis dimma över landskapet här. Jag kände mig trött efter paddockfixadet och gick in och tog en kopp te och slappade lite i soffan istället för att mocka sommarhagen som jag hade tänkt.

Imorgon ska jag lägga ut lite bommar och hinder så att jag kan rida på tisdag. Har inte funderat klart ännu på vad jag vill göra. Men det är ju ett bra tag sedan vi hoppade ordentligt, så det borde bli lite hinder i alla fall. Vi får se vad det blir!