Sol sol och åter sol

Livet är helt underbart just nu! Solen skiner, det är varmt och jag bara älskar detta!

Igår tog jag mig ut på en rullskidtur vid sjutiden på morgonen. Det var rätt svalt då, kändes nästan som om jag hade lite för lite kläder på mig, men jag blev snabbt varm. Jag stakade bort på Källängsvägen, fick köra om sopbilen som jobbade frenetiskt och kom sedan ut i Grimeton röv. Där vände jag upp mot Götriks skola och sedan körde jag förbi världsarvet mot Grimeton kyrka.

Kroppen var inte riktigt lika pigg som föregående pass, men det gick rätt bra ändå. Kändes som en bra runda!

Efter rullskidorna åt jag frukost och sedan tog jag tag i faktureringen åt åkeriet. Två otåliga timmar lade jag på det innan jag äntligen kunde gå ut och lägga mig i solen på altanen. Vilken lycka! Så skönt att ligga där och bara njuta av solstrålarna på den vintervita kroppen!

På kvällen åkte vi ner till Olofsbo där Elinore och Jocke befann sig. Vi grillade hos Jockes föräldrar och Christoffer och Hanna kom också. Riktigt mysigt! Så härligt att slippa frysa och kunna sitta ute på en altan!

Jag fick äntligen en god natts sömn i natt och vaknade tjugo över sex i morse utan väckarklocka. I planen fanns att lufta cykeln. Den har jag inte rört sedan förra året. Så jag var riktigt sugen på att få cykla. Jag kokade två ägg medan jag pumpade däcken så jag satte i mig dem innan jag gav mig iväg.

Fina, goa cykeln!

Dagens erfarenhet är att INTE vänta så länge med cykelträningen! Fy fasen vad benen var sura! De började protestera redan i första backen upp mot Linnarp! Helt fruktansvärt kändes det! Jag hade tänkt att köra ner till Spannarp och sedan vända in mot Dagsås och Öströö, men när jag kom till Tjärb insåg jag att det inte skulle gå, så jag svängde in mot Hunnestad istället. Plattare vägar och mer lättcyklat.

Benen kom aldrig igång riktigt, de var inte alls med på banan! Så trist! Men det betyder ju att utvecklingspotentialen är stor och att jag har något att se fram emot när benstyrkan väl kommer...