Intervaller!

Det är väldigt länge sedan jag sprang intervaller. Flera år sedan faktiskt. Jag har inte hållit igång löpningen såpass mycket att det har varit läge att springa intervaller. Det har mest varit lugna joggpass. Men jag har funderat och längtat efter de där passen ett tag nu och efter att ha lyssnat på senaste podavsnittet av Ewerlöf & Månström var jag full av inspiration.

Så när jag kom hem tog jag snabbt in hästarna och bytte om till löparstassen. Selma var som vanligt laddad till tusen!

Jag hade en ganska enkel plan, uppvärmning lugn jogg 15 minuter, därefter 60/60-intervaller. Dvs 60 sekunder löpning, 60 sekunder gångvila.

Jag körde fasta från igår och hoppade över frukosten i morse, åt lunch ca 11:30 och var lite hungrig när jag kom hem, men beslutade mig för att springa först och äta sedan för att slippa springa med magen full av mat.

Det var helt rätt beslut! Lätt känsla i kroppen, inga magproblem och en energinivå som bara växte och växte intervall efter intervall. Det var så kul att dra på lite fart igen!

Och det gick dessutom förvånansvärt snabbt. Målet var inte att springa skiten ur mig, utan bara öka tempot lite grann. Snabbaste intervallen gick i 4:43-tempo och långsammaste i 5:13, fast det var ju en uppförsbacke. Den där uppförsbacken kom väldigt lägligt och tanken var att fortsätta springa när den planade ut, men då blev Selma kissnödig, så då var vi tvungna att avbryta.

Jag tappade räkningen på antal intervaller, men när jag kände att jag började tappa teknik och fart beslutade jag mig för att det var nog. Det visade sig att det blev tio stycken, så det är jag mycket nöjd med! Det kändes fantastiskt bra att springa snabbt! Kul! Och så var det ju inte så långa intervaller heller, vilket gjorde att det kändes som ett hyfsat "lätt" pass ändå.

Vi avslutade med två kilometers nedjogg som gick i 5:45, respektive 6:06-tempo. Det är helt otroligt vad löpningen har gått framåt. För ett år sedan fick jag kämpa för att kunna hålla högre än 6:30-tempo, idag joggar jag ner i 6-minuterstempo. Vilken skillnad! Och som dessutom enbart beror på viktnedgång, jag kan ju inte påstå att jag springer så mycket mer nu än vad jag gjorde för ett år sedan.

Det ska bli kul att se hur detta fortsätter, det kan bli en riktigt kul löpar-vår i år!
 

Selma spanar!