Party igår, rullskidor idag!

Igår var vi bjudna på bröllopsfest av ett par kompisar som gifte sig i smyg i vintras. Det är ju helt ok att göra det ifall man bjuder på fest senare:). Jag höll mig rätt lugn, men man blir ju alltid trött av att lägga sig senare än vad som är bra för en. Vid två kom vi i säng. Och jag vaknade strax innan åtta.

Under gårdagskvällen smög sig en längtan efter rullskidorna på och när jag vaknade hade jag funderat ut en runda att köra. Jag kollade upp den på Garmin Connect och såg att jag skulle kunna få ihop ca 15 km. Lagom pass, tyckte jag!

Så jag körde ner till Tvååker, ställde bilen vid korsningen mellan gamla E6 och Tvååkersvägen. Tog cykelbanan mot Moarna. Det var lite mer vind idag än vad det har varit de senaste passen jag kört. Alltså lite mer utmaning. Fast det började med medvind.

Vid Moarna fortsatte jag på den nyasfalterade vägen som går förbi Ängarna. Lättrullat och fint! Jag märkte också att jag inte blir lika påverkad av sidvindarna nu, något som jag tyckte var lite otroligt förra året, då det kändes som om jag tappade kontrollen över stavarna. Men nu har jag bättre koll på dem!

Smart nog tog jag med mig min Salomon vätskeryggsäck. Jag har ju blivit rätt törstig de senaste passen och ska man vara ute i mer än en timme behövs det definitivt dricka.

Så när jag kom till slutet av vägen vid Ängarna stannade jag för att dricka första gången.

Gott att ha dricka med sig!

Det blev ju förvisso ett extra kilo att bära på, men ryggsäcken sitter så bra att jag inte tänkte på att jag hade den överhuvudtaget. Jag kan verkligen rekommendera den! Tyvärr så har nog flaskorna varit stängda och oanvända för länge, för vattnet hade en smak av blött tyg, ni vet när man var liten och tuggade på sina tröjor, så smakade det. Inte så gott, men jag försökte bortse från det...

Jag svängde mot Björkäng och hade spanat in ännu en nyasfalterad väg som sneddar över till gamla E6. Det var fint att ha lättrullat underlag när motvinden satte in! Men döm om min besvikelse när jag hade kommit ungefär halvvägs på vägen och den nya asfalten upphörde! Jag förstår verkligen inte varför man inte tar hela vägen när man ändå håller på??

Och sedan blev det ÄNNU värre! STENKLET! Det värsta, sämsta jäkla underlag som finns! De lägger något klet på vägen och sedan sprider de ut småsten på det, så att det blir så ojämnt det kan bli och så får man en helvetes massa stenskott om man råkar köra bil på en sådan väg. Nu var det riktigt kämpigt! 

Stavarna sjönk ner i det mjuka underlaget och det kändes ungefär som att köra längdskidor med en decimeter snö under... Helt värdelöst! I kombination med motvinden! Men jag kämpade på. Tänkte att det kan ju bli värdelösa förutsättningar på Tjejvasan i form av snöstorm och tögrader. Då kommer det att vara ungefär lika "kul", så jag fick se det som bra träning...

Värdelöst underlag!

Till sist kom jag äntligen ut på gamla E6, där det var betydligt mer lättrullat. Dock var det ju i vanlig ordning med livet som insats man kör där. Hastigheten är sänkt till 60 och man har en liten remsa att köra på. Folk kör bra över 60 och så nära att man lätt kan dra en repa längs bilarna med stavarna. Jag försökte vifta så mycket som möjligt med stavarna utåt för att folk skulle se att den där vill man nog inte köra så nära, men det hjälpte inte så mycket.

Det gick ändå rätt snabbt att köra där innan jag svängde in på Tvååker gata. Där var underlaget minst sagt omväxlande. Det var nylagd asfalt, halvsulning. Det var halvsulat med stenklet och det var gammal asfalt i en salig blandning.

Jag kan inte förstå att det skulle vara billigare att kalla ut folk och maskiner varje år och göra halvjobb, istället för att göra en riktig asfaltering av hela vägen som håller i minst tio år??? Fullständigt ologiskt, Vägverket!

Så det var lite spännande att köra där. Men jag hade i alla fall vinden i ryggen, vilket gjorde det lite lättare.

Till sist kom jag tillbaka till Moarna och sedan hade jag cykelvägen, lite lätt uppförs och rak motvind. Men det kändes rätt bra ändå. Jag såg på klockan att jag hade chansen att köra 14 kilometer på en timme, så jag tog i lite extra och missade timmen med tre sekunder! 

Jaja, jag gråter inte för det, jag är jättenöjd med att min medelfart i rörelse landade på 14,4 km/h, en mycket bra hastighet för mig. På ett pass där jag åkte lugnt och hade mycket som motarbetade mig i form av dåligt underlag och motvind. 

Dagens runda

Det känns som om rullandet går riktigt bra nu. Jag har fått kört tre pass denna vecka och fått ihop drygt 3,5 mil. Det tycker jag är jättebra! Det är betydligt bättre än förra året vid den här tiden. Att jag dessutom har blivit så mycket säkrare på rullskidorna gör ju att det är ännu roligare än tidigare. Ja, detta är verkligen min favoritträning just nu!