Även denna morgon inleddes med en ridtur. Idag var det Pelles tur. Vi kom ungefär 200 m innan han började frusta och spänna sig hos grannen. Jag väntade in ponnyn, men plötsligt bara tvärvände han, höll på att springa över ponnyn och galopperade iväg hem. Dessutom lade han in 3-4 bocksprång innan jag fick stopp på honom. MORR!
Jag fick hoppa av honom och gå förbi stället där han reagerade. Man kunde kanske ha förväntat sig att det fanns någonting farligt där, kanske en älg, ett vildsvin, eller åtminstone NÅGOT, men nej, det är ju Pelle jag pratar om, så där fanns såklart ingenting. Nere i svängen kunde jag hoppa upp på honom igen.
Resten av ridturen var väldigt spänd, det fanns "farliga" saker överallt och jag var rejält irriterad, så det blev hårda skänkeltryck för att få honom att tänka framåt istället för att springa och glo efter saker han inte är rädd för. Det fanns ingen framåtbjudning överhuvudtaget.
Vi red runt Obbhult, och inte förrän vi hade passerat grushålan på vägen hem slappnade han av på riktigt och började skritta normalt och återgick till att vara den härliga häst han faktiskt varit hela sommaren. Jag tror dock att den friska, lite svalare luften bidrog till att det var lite mer "spännande" idag. Alla har vi våra dagar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar