Sidor

tisdag 16 mars 2021

Bosse på väg tillbaka...?

I lördags fick Bosse komma ut på en lite längre runda med inslag av galopp för att se ifall han är helt fräsch och jag kan fortsätta träna honom som vanligt.

Vi red upp i Obbhultskogen där vi mötte Charlotte, Tindra och några andra inklusive två ponnyer. Vi snackade lite och Bosse hade nog gärna följt med ponnysarna, men han är ju numera så väluppfostrad att han fortsatte åt det håll jag ville. Och han var ju väldigt pigg på att få komma ut och springa.

Han fick trava lite grann och sedan galoppera en kort sträcka. Det gillade han och körde ner huvudet och sköt lite rygg, men galopperade på fint. Vi forsatte mot Axelid och han galopperade glatt upp för en längre backe och ville inte skritta så särskilt mycket när backen planade ut, utan fortsatte trava. Jag ville inte fresta på honom för mycket, så han fick ändå ta det lite lugnt.

Vi tog oss genom skogen ner till banvallen där han fick trava lite till innan vi svängde upp i skogen mot Flähult. Jag var lite spänd på hur han skulle reagera när han såg alpackorna för första gången, men de reagerade han inte på. Däremot blev han upprörd över islänningen i hagen mittemot som kom springande mot oss. Och när han dessutom galopperade iväg och bockade tyckte Bosse att han var såpass farlig att han passerade i passage. Ja, dessa djur, inte alltid så lätta att förstå:)

I alla fall blev det en härlig runda och Bosse kändes fräsch hela vägen, så det var riktigt kul! Han kändes fin i samtliga ben både i söndags och igår, så då red vi till ridhuset.

Där fick han gå ett dressyrpass. Samtliga gångarter, lite volter, övergångar. En ganska omväxlande pass. Jag tyckte att han svängde in bakdelen åt vänster i vänstervarvet och var lite svår att få runt innerskänkeln. Jag hoppas inte att det är något tecken på att han inte är helt fräsch, utan snarare ett tecken på att jag inte ridit honom ordentligt på ett tag så att han har lagt sig till med olater eller inte riktigt är stark där än.

Han kändes som sagt fräsch hela passet, men när vi skrittade hem och passerade hagen gjorde både Pelle och Kalle utfall mot honom och då travade han iväg och då tyckte jag faktiskt att han sprang lite orent, men jag lät honom trava några steg till och då kände jag ingen hälta. Lite nojig är jag nog!









Alpackor i bakgrunden


Den "läskiga" islänningen



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar