Premiär-galoppen!

Efter gårdagens soliga dag har energin höjts för mig och jag kände mig pigg när jag vaknade i morse, även om det var dimmigt och inte alls lika varmt som igår.

Dimmig morgon

Men medan jag åt frukost försvann dimman och det blev behagligt ute igen, någonstans runt 5-6 plusgrader och så gott som vindstilla. Jag tog in hästarna och började med Kalle. Jag borstade av honom lite snabbt och gick ut med honom i paddocken för att jobba lite med lättare styrka och koordination. Det är fortfarande väldigt blött där, men det torkar upp snabbt nu, hoppas regnet håller sig borta ett tag nu så att jag kan börja rida där igen!

Jag jobbade först med rakriktning, lite på volt och sedan över bommar. Och så gjorde vi lite förflyttningar med fram och bakben samt lite ryggning. Han skötte sig fint och det blev ett bra, men kort pass. Jag tänker att jag ska jobba honom såhär ett tag nu och låta honom vila lite till från ridningen.

Eftersom det blir korta pass går det också lätt att hinna med på kvällarna även om jag rider Compis samma kväll.

När Kalle var klar gjorde jag i ordning Compis. Han hade såklart rullat sig och jag bestämde mig för att göra rent hans ben ordentligt med såpa, de blev riktigt fina faktiskt. Gårdagens sår hade läkt fint också.

Sedan borstade jag igenom honom och han bara stod och njöt och tyckte det var jätteskönt att bli borstad.

Idag hade jag bestämt att vi skulle göra vår första långrunda och också göra vår första galopp ute sedan han kom hit. Jag har varit lite smånervös just över galoppen eftersom jag vet att han kan busa och köra ner huvudet lite och skjuta rygg (precis som Bosse kunde göra ibland). Och han gjorde ju precis det när jag provred honom andra gången och vi red ut. Dock är det ju mest hjärnspöken eftersom han inte direkt gjorde något jättehopp som fick mig ur balans på något sätt.

Vi skrittade Obbhultvägen mot grushålan. För första gången passerade vi grannens får som Compis har spanat på från skogen några gånger. De stod ända intill vägen och han tyckte verkligen att de var jätteläskiga. Först vände han, men jag vände tillbaka honom och då bestämde han sig för att springa förbi dem. Sedan var allt lugnt igen.

Han är verkligen så himla härlig att rida ut på! Denna runda har han ju aldrig gått förut, men jag kan bara sitta lugn i sadeln och låta honom skritta på långa tyglar. Blir han rädd för något är han inte svårövertalad och det känns som om han lyssnar mer framåt på mig än tidigare, vilket är så härligt, jag kan liksom lita på att han kommer att gå framåt när jag ber honom.

Vi vände mot Obbhult och skrittade upp i skogen där mot Axelid. Jag bad om galopp i den långa backen och fick det. Utan något bus. Han tyckte nog att det var lite jobbigt, för han flåsade rätt bra och blev rätt svettig.

Vi fortsatte ner mot Valasjön och där tornade sig en raksträcka, grusväg utan trafik, upp framför oss. En enda tanke i huvudet - GALOPP!!!

Compis i härliga skogen

Grusvägen där man bara tänker GALOPP

Vi galopperade på och han tyckte det var så härligt, bara full fart framåt, han brydde sig inte om att det rann en massa vatten som porlade eller någonting. Så underbart!

Vi vände sedan upp mot berget som är en rejäl stigning, här är det riktigt tufft uppför och många höjdmeter. Det krävs en häst med mycket bra kondition för att orka hela vägen. Vi började i trav tills vi fick fri sikt, då bad jag om galopp igen och Compis galopperade på. Han blev mer och mer taggad nu högre upp på berget vi kom faktiskt.

Han fick trava och skritta när det planade ut första gången, men sedan ville han trava igen och det blev galopp upp för nästa stigning. Även sista stigningen tog han i galopp. Riktigt bra kämpat!

Han fick trava lite och sedan blev det skritt på lång tygel genom Ryen-skogen. När vi kom ut på Ryen-vägen blev han rätt laddad och låg på bettet ordentligt i traven, så himla positiv! Förmodligen kände han på sig att vi var på väg hem, så då fick han lite extra bråttom.

Det var så himla kul att kunna rida i skogarna igen och kunna ta en långrunda med mer trav och galopp än vi får ihop här hemma. Jag är så glad över denna vita springare, han är helt underbar!

När vi kom hem blev det lunch för båda killarna i hagen och det första de gjorde när de kom ut var att rulla sig. Compis rullade sig mest noggrant...